Bra att veta om rätten till resultat

Vanliga frågor och svar om uppfinningar, upphovsrätt, mönster, varumärken och avtal i samband med samarbeten.

1. Inledning

1.1 Lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar

Rättigheterna till en uppfinning tillfaller som utgångspunkt den eller de personer som på något sätt bidragit till uppfinningen. Om den som gör en uppfinning är anställd finns det bestämmelser i lag (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (”LAU”) som ger arbetsgivaren delar av eller alla rättigheter till arbetstagarens uppfinning under förutsättning att uppfinningen faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Arbetstagaren har i gengäld rätt till skälig ersättning från arbetsgivaren. För företag som är bundna av kollektivavtal gäller istället vad som sägs i kollektivavtalet. Även enligt kollektivavtalet har arbetstagaren rätt till ersättning för uppfinningar. För närvarande regleras rätten till uppfinningar av kollektivavtalet av Avtalet angående rätten till arbetstagares uppfinningar (”Uppfinnaravtalet”).

För lärare vid universitet och högskolor och för studenter gäller som huvudregel varken LAU eller Uppfinnaravtalet. För andra anställda inom universitet och högskolor gäller LAU. Se vidare information om lärarundantaget och studenters rättigheter i efterföljande avsnitt.

1.2 Lärarundantaget

För lärare vid universitet, högskolor eller liknande inrättningar som tillhör undervisningsväsendet gäller inte LAU eftersom lärarna enligt 1 § 2 stycket LAU är undantagna från lagens tillämpningsområde. Detta undantag kallas lärarundantaget och omfattar lärare, forskare och doktorander som bedriver forskning inom den svenska universitetsvärlden. Undantaget hindrar inte universiteten och högskolorna från att ingå avtal med lärarna om att universitetet eller högskolan ska få vissa rättigheter till deras uppfinningar i gengäld mot att lärarna får skälig ersättning. Då universitet och högskolor oftast saknar möjlighet att själva förvalta exempelvis patenträttigheter använder universiteten och högskolorna sig av universitetsägda holdingbolag som kan förvärva, förvalta och kommersialisera sådana rättigheter. 

1.3 Bisyssla

Begreppet bisyssla betyder i princip varje syssla eller verksamhet, tillfällig eller permanent, med eller utan ekonomisk ersättning, som en arbetstagare har vid sidan av anställningen och som inte kan hänföras till privatlivet. Att ha bisyssla är i princip tillåtet för universitetsanställda, men det finns begränsningar för tre typer av bisysslor. Om en bisyssla är hindrande för arbetet (arbetshindrande bisyssla), om en bisyssla är verksamhet som konkurrerar med myndighetens verksamhet (konkurrensbisyssla) och om en bisyssla kan skada förtroendet för myndigheten (förtroendeskadlig bisyssla) är dessa inte förenlig med en anställning. En bisyssla ska heller inte föranleda affärstransaktion mellan arbetsgivare och en arbetstagare eller dennes företag. Bisysslor som ger upphov till immateriella rättigheter (se nedan) kan inkluderas i LAU eller lärarundantaget beroende på anställningsform. Bestämmelser om bisysslor finns i dokumentet ”Regler för bisysslor för anställda vid Mittuniversitetet” (Dnr MIUN 2013/1643).

1.4 Immateriella rättigheter

Immateriella rättigheter omfattar ett antal olika typer av rättsliga skydd, exempelvis patent, design/mönsterskydd, varumärken, firma, upphovsrätt med flera. Varje rättighet skyddar olika aspekter av en intellektuell prestation och har således egna kriterier som måste uppfyllas om skydd ska kunna erhållas. Innehavaren av en immateriell rättighet får ensamrätt till en prestation som medför att denna kan hindra andra från att kommersiellt nyttja den. En immateriell rättighet är en förmögenhetstillgång som kan köpas, säljas eller licensieras. Nedan finns en genomgång av de rättigheter som normalt kan uppstå vid verksamheten kring universitet och högskolor.

2. Patent

2.1 Vad är patentskydd?

Ett patent beskriver en teknisk lösning på ett problem. Ett beviljat patent ger patentinnehavaren rätt att hindra andra från att kommersiellt nyttja uppfinningen i maximalt 20 år i ett visst geografiskt område. Uppfinningen blir en så kallad immateriell tillgång som innehavaren bestämmer över, exempelvis genom egen exploatering, överlåtelse eller upplåtelse. Ingen annan får tillverka, sälja eller importera den patentskyddade lösningen utan patentägarens tillstånd. Det finns tre krav för att en uppfinning ska vara patenterbar; nyhet, uppfinningshöjd och att tekniken ska kunna tillgodogöras industriellt.

Nyhet – Tekniken får inte vara känd någonstans i världen innan en patentansökan lämnas in.

Uppfinningshöjd – Det måste finnas en väsentlig skillnad mellan den nya tekniken och den kända tekniken. Det ska inte vara uppenbart eller nära till hands för en expert inom området att utveckla samma tekniska lösning.

Tillgodogöras industriellt – Ett industriellt tillgodogörande innebär att uppfinningen ska vara en teknisk lösning på ett problem samt kunna vara reproducerbar, tillverkningsmässigt och/eller användningsmässigt.

Patent beviljas normalt inte för upptäckter, teorier eller renamatematiska metoder, inte heller för konstnärliga verk eller metoder för intellektuella prestationer samt spel, affärsmodeller, datorprogram utan direkt teknisk verkan eller för presentationer av information. Patent beviljas inte heller för medicinska behandlingar (kirurgi, terapi och diagnostisering) avsedd att utövas på människor eller djur.

2.2 Att tänka på för lärare/forskare/doktorander

Med hänvisning till lärarundantaget (se avsnittet ovan) är huvudregeln att rättigheterna till lärarens uppfinningar tillfaller läraren. Detta innebär att både Mittuniversitetet och berörda lärare innan exempelvis ett forskningsprojekt med extern samverkanspart, såsom ett företag, undertecknas behöver se över behovet att avtala om hur rättigheter sprungna ur forskningsprojektet ska hanteras. Det är inte ovanligt att samverkansparten ber läraren underteckna ett avtal genom vilket läraren överlåter alla sina rättigheter till uppfinningar och forskningsresultat till samverkansparten. För läraren är det då viktigt att se till att få kompensation för överlåtelsen och i vissa fall även nyttjanderätt till forskningsresultat och uppfinningar. För Mittuniversitetet är det nödvändigt att säkerställa att universitetet kan leva upp till de avtalsförpliktelser som anges i samverkansavtalet. Universitetet måste därför säkerställa sin rätt att ingå avtal om lärarens resultat. Det sker genom ett s.k. forskaravtal. Firmatecknare vid Mittuniversitetet ska aldrig underteckna ett avtal utan att först ha försäkrat sig om att forskaravtal har ingåtts eller att det är obehövligt p.g.a. forskningsprojektets natur. Om firmatecknaren är osäker om det behövs forskaravtal ska denne kontakta universitetets juristfunktion.

Det är också av central betydelse att läraren ser till att få rätt till vetenskaplig publicering av de resultat som forskningsprojektet genererar. Det kan ibland hända att samverkansparten vill begränsa lärarens möjlighet att publicera forskningsresultat för att förhindra att det nyhetskrav som gäller för patent äventyras.

Om en lärare har en deltidsanställning vid sidan av sin anställning som lärare på universitet/högskola, är läraren i det anställningsförhållandet att ses som en vanlig anställd och omfattas således av LAU eller Uppfinnaravtalet. Företaget har i sådana fall vissa rättigheter till de uppfinningar som läraren gör och som faller inom företagets verksamhetsområde. Hänsyn måste tas till sådana anställningar vid ingående av avtal med andra företag.

Personal på universitet och högskolor som inte är att anse som lärare omfattas inte av lärarundantaget. Detta innebär att rättigheterna till denna personals uppfinningar tillfaller universitetet/högskolan i enlighet med LAU. Eftersom verksamhetsområdet för universiteten/högskolorna är mycket omfattande, ofta mer omfattande än för företag, kan dessa ha rätt till uppfinningar som anställda gör inom en rad olika områden. I praktiken saknar universitet och högskolor oftast möjlighet att själva förvalta exempelvis patenträttigheter och då kan så kallade ”fribrev” skrivas mellan arbetstagaren och arbetsgivare där lärosätet avsäger sig all anspråk på uppfinningen.

2.3 Att tänka på för teknisk och administrativ personal

Teknisk och administrativ personal, såsom laboratorieassistenter, omfattas inte av lärarundantaget. I den mån anställda som inte är lärare vid universitet och högskola är med i samarbeten med företag, bör universitet eller högskolan ingå avtal med samverkansparten om vad som ska gälla för äganderätten till uppfinningar som den anställde gör och vem som ska utge ersättning till den anställde för uppfinningar denne gör.

2.4 Att tänka på för studenter

Huvudregeln är att äganderätten till patenterbara uppfinningar som studenten gör tillfaller studenten. Studenter är inte anställda och omfattas varken av LAU eller av Uppfinnaravtalet. Detta innebär att om studenten genomför sitt examensarbete inom ramen för exempelvis ett projekt hos ett företag äger studenten rättigheterna till de uppfinningar denne skapar själv eller tillsammans med andra.

Det är vanligt att företag, innan ett projekt inleds, vill ingå ett avtal med studenten om rätten till resultatet av projektet inklusive uppfinningar. Ett sådant avtal innebär ofta att studenten överlåter alla sina rättigheter till det som denne kan komma att bidra med till företaget och förbinder sig att inte avslöja något som kommer fram under projektet för utomstående. Ett sådant avtal ingår studenten med företaget ifråga, universitetet kan inte ingå ett sådant avtal för studentens räkning. Denna typ av avtal innehåller också ofta bestämmelser som begränsar studentens möjligheter att publicera material som har samband med projektet. Anledningen till detta är att företaget vill förhindra att det nyhetskrav som gäller för patent äventyras. För studenten är det viktigt att försäkra sig om att denne har möjlighet att faktiskt publicera sitt examensarbete. Om studenten har tänkt använda sig av projektarbetet för sitt examensarbete men företaget inte kan tänka sig tillåta studenten att publicera material som har samband med projektet bör deltagandet i projektet anses olämpligt. Det bästa för studenten kan istället vara att försöka hitta ett annat projekt som tillåter publicering så att examensarbetet inte blir lidande.

Studenter som involveras i projektarbeten hos företag kan också anställas av företagen under tiden för projektarbetet. Studenten omfattas då av LAU eller Uppfinnaravtalet och företagen får därmed rätt till uppfinningar som studenten gör. Även i dessa fall är det viktigt att studenten har möjlighet att publicera material som har samband med projektet om projektet utgör grunden för ett examensarbete.

3. Design/mönster och varumärke

3.1 Vad är design/mönsterskydd?

Med design/mönster avses en produkts eller produktdels utseende, som bestäms av produktens detaljer eller av detaljer i produktens utsmyckning särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer eller material i enlighet med Mönsterskyddslag (1970:485). För att få skydd för ett mönster krävs att designen är ny och att designen har särprägel. Vidare kan inte mönster som endast är beroende av produktens funktion få skydd enligt ovan nämnda lag. Då design är en viktig del i företags möjligheter att särskilja sina produkter från andra företags produkter är detta ett viktigt instrument för många företag. Mönsterskydd innebär att innehavaren av ett skyddat mönster ges en ensamrätt att utnyttja det skyddade mönstret inom dennes affärsverksamhet.

Som utgångspunkt har den som skapar en design/mönster, oftast kallat formgivaren, möjlighet att förvärva en mönsterrätt men även andra än formgivaren kan söka skydd. Den som har skapat en design/mönster, eller den till vilken formgivarens rätt har övergått kan ansöka om designskydd. Söks registrering av annan än formgivaren, ska sökanden styrka sin rätt till mönstret. Mönsterrätt kan överlåtas i sin helhet. De flesta mönster som används för kommersiella ändamål skapas av anställda. Trots detta saknar Mönsterskyddslagen bestämmelser om förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Av praxis följer att rättigheterna till de mönster som skapas i ett anställningsförhållande i flertalet fall övergår till det företag den anställda skapar mönstret för. Det är viktigt att vara medveten om att vissa mönster även åtnjuter upphovsrättsligt skydd varför även Upphovsrättslagens bestämmelser angående rättighetsöverlåtelse kan vara aktuell.

3.2 Vad är varumärkesskydd?

Varumärken kan i många fall ha mycket stort ekonomiskt värde för företag och fungerar vidare som ett individualiseringsmedel på marknaden. Enligt Varumärkeslagen (1960:644) kan ett varumärke bestå av alla tecken som kan återges grafiskt, särskilt ord, inbegripet personnamn, samt figurer, bokstäver, siffror och formen eller utstyrseln på en vara eller dess förpackning, förutsatt att tecknen kan särskilja varor som tillhandahålls i en näringsverksamhet från sådana som tillhandahålls i en annan.

Det grundläggande kravet är att varumärket som sådant har särskiljningsförmåga. Varumärkesskyddet ger innehavaren en ensamrätt att använda sig av detta varumärke som kännetecken för de varor och tjänster som denne erbjuder som en del i sin näringsverksamhet. Innehavaren av ett varumärke kan således hindra andra från att, för samma eller liknande varor och tjänster, använda samma varumärke och varumärken som är förväxlingsbara med det varumärke som innehavaren har skydd för. Varumärkeslagen reglerar inte vad som gäller för äganderätten till varumärken som anställda skapar, men som huvudregel övergår äganderätten till ett varumärke som en anställd skapar inom ramen för sin anställning till arbetsgivaren.

Många varumärken kan även omfattas av upphovsrättsligt skydd och de regler som gäller för sådana verk kan vara aktuella även för varumärken.

3.3 Att tänka på för teknisk och administrativ personal

Äganderätt till design/mönster och varumärke som skapats av lärare tillfaller som huvudregel lärarna själva, i enlighet med praxis kopplat till lärarundantaget om uppfinningar om annat inte avtalats. Detta undantag är baserat på sedvänja, som kan skilja sig mellan olika universitet och högskolor. Eftersom denna typ av rättigheter även kan omfattas av upphovsrätt måste hänsyn också tas till vad som anges för sådan rätt enligt nedan.

3.4 Att tänka på för teknisk och administrativ personal

Äganderätt till design/mönster och varumärke som skapats av annan anställd personal än lärare övergår till universitet och högskolan om annat inte avtalats. Eftersom denna typ av rättigheter även kan omfattas av upphovsrätt måste hänsyn också tas till vad som anges för sådan rätt enligt nedan. I praktiken saknar universitet och högskolor oftast möjlighet att själva förvalta dessa rättigheter och då kan så kallade ”fribrev” skrivas mellan arbetstagaren och arbetsgivare där lärosätet avsäger sig all anspråk på rättigheten.

3.5 Att tänka på för studenter

Studenter är inte anställda och omfattas varken av LAU eller av Uppfinnaravtalet. Om uppdragsgivaren ingår ett anställningsavtal med studenten under en praktik eller då studenten gör examensjobb hos företaget/organisationen äger företaget/organisationen rätten till eventuella immateriella rättigheter såsom design. Studenten har då rätt till skälig ersättning vilket bör regleras i avtal inför praktiken/examensarbetet. I det fall studenten själv föreslagit eller äger uppgiften för examensjobbet och inget annat överenskommits, är praxis att studenten själv äger rätten till de immateriella rättigheter som studenten tar fram inom ramen för uppdraget.

4. Upphovsrätt

4.1 Vad skyddas av upphovsrätten?

Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som musik, film och litteratur. Skyddet går inte att ansöka om utan uppstår automatiskt då verket kommer till. Upphovsrätten ger konstnärer, fotografer, författare och andra kreatörer ensamrätt att bestämma över hur deras egna verk får framföras, spridas och visas. Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovspersonens död.

Av lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen) framgår att den som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätten till detta verk.

Den ensamrätt som upphovsrättsinnehavaren har innebär att ingen, utan upphovsrättsinnehavarens samtycke, får förfoga över verket genom att framställa exemplar av det eller göra verket tillgängligt för allmänheten. Om en person exempelvis har skrivit en vetenskaplig artikel får ingen annan lov att kopiera denna utan upphovsmannens samtycke. Ensamrätten omfattar även verket i ändrat skick, i översättning eller bearbetning i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.

Upphovsmannens rätt delas upp i en ekonomisk rätt och en ideell rätt till det upphovsrättsskyddade verket. Den ekonomiska rätten kan upphovsmannen i sin helhet överlåta till en annan part medan den ideella rätten bara kan efterges i en begränsad omfattning, såvida det inte gäller datorprogram (se nedan). Att citera verk är tillåtet utan upphovsrättsinnehavarens samtycke om citatet görs i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som är motiverat av ändamålet. Upphovsmannen ska anges i samband med det som citeras, vilket följer av den så kallade paternitetsrätten.

Enligt arbetsrätten tillkommer det som arbetstagaren producerar inom ramen för sin anställning arbetsgivaren och arbetstagaren anses kompenseras för denna överlåtelse genom att arbetstagaren får lön och andra anställningsförmåner från arbetsgivaren. Ur ett upphovsrättsligt perspektiv tillfaller dock upphovsrätten till de verk som arbetstagaren skapar arbetstagaren själv (med undantag för vad som gäller för datorprogram, se nedan) och arbetsgivaren kan endast få en från arbetstagaren avledd rätt. Då det inte regleras närmare i Upphovsrättslagen hur arbetsgivarens utnyttjande av arbetstagarens upphovsrättsligt skyddade verk får göras har det lämnats åt arbetsgivaren och arbetstagaren att reglera detta närmare, antingen genom anställningsavtalet eller genom annat avtal. Branschpraxis och sedvänja kan också ha betydelse för vad som ska anses gälla.

Enligt den så kallade tumregeln, som tillämpas om inget annat följer av avtal, branschpraxis eller sedvänja, har en arbetsgivare inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet rätt att utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av arbetstagarens arbetsuppgifter eller särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens möjlighet att i dessa fall utnyttja arbetstagarens upphovsrättsligt skyddade verk är begränsat till de ändamål som kunde förutses när verket tillkom. För lärare finns dock ett undantag som kallas för det upphovsrättsliga lärarundantaget. Enligt detta undantag tillfaller upphovsrätten lärarna själva, i enlighet med upphovsrättens huvudregel. Detta undantag är baserat på sedvänja, som kan skilja sig mellan olika lärosäten.

Arbetstagaren omfattas av en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Denna lojalitetsplikt innebär bland annat att arbetstagaren inte får utnyttja/använda sina upphovsrättsliga verk på ett sådant sätt att utnyttjandet/användandet konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet.

Upphovsrätten till datorprogram som uppkommer i ett anställningsförhållande intar en särställning i Upphovsrättslagen. Upphovsrätten till de datorprogram som en arbetstagare skapar inom ramen för sin anställning, eller efter instruktioner från arbetsgivaren, övergår i sin helhet till arbetsgivaren om inget annat avtalats. Både den ideella rätten och ekonomiska rätten övergår till arbetsgivaren. 

4.2 Att tänka på för lärare/forskare/doktorander

såvida det inte gäller datorprogram och läraren har som uppgift att skapa datorprogram då upphovsrätten istället tillfaller universitetet/högskolan (såvida inget annat avtalats).

Lärares publicering av vetenskapliga artiklar har ett stort värde för samhället och det är således viktigt att sådan publicering kan ske och att det finns incitament för lärare att fortsätta med sådan publicering. Incitament i denna del kan vara att läraren får möjlighet att själv bestämma hur dennes verk ska hanteras och delges omvärlden. Med tanke på hur rättighetsfördelningen förhåller sig mellan lärare och universiteten avseende uppfinningar kan den felaktiga slutsatsen dras att upphovsrättsligt skyddade verk också tillfaller läraren. Fördelningen av rättigheterna till de upphovsrättsligt skyddade verken mellan lärare och universiteten/högskolorna fungerar på samma sätt som det gör för ett vanligt anställningsförhållande. Detta innebär att universiteten/högskolorna har en från lärarna avledd rätt till de upphovsrättsliga verken.

På samma sätt som för ett vanligt anställningsförhållande kan anställningsavtalet eller annat avtal reglera om läraren eller universitetet har äganderätt till upphovsrätten till verk som skapas inom ramen för lärarens arbete och hur dessa verk kan nyttjas av universitetet/högskolan. Om läraren fått i uppdrag att ta fram material som ett led i sin anställning och då läraren på något sätt kompenserats för detta arbete är det vanligt att upphovsrätten till detta material, i alla fall till viss del, går över till universitetet/högskolan. Universitetet/högskolan kan således använda sig av detta material inom ramen för universitetets/högskolans verksamhet och för det ändamål som material tagits fram och detta utan lärarens tillstånd.

Gällande datorprogram övergår alla rättigheter som huvudregel till arbetsgivaren om det ingår i arbetstagarens arbetsuppgifter att ta fram datorprogram. Gällande lärare är dock rättsläget något oklart vilket innebär att bestämmelsen i Upphovsrättslagen avseende datorprogram ska tolkas relativt snävt. Det är i dessa fall viktigt att söka vägledning i anställningsavtalet, branschpraxis eller sedvänja.

Då lärare ofta är delaktiga i studenters examensarbete och även i stora delar kan ge i uppdrag till studenter att besvara vissa av läraren uppställda frågor kan läraren i vissa fall även ha vissa rättigheter till studentens verk. Om inte annat kan studenten i vissa fall vara beroende av lärarens upphovsrätt om studentens verk bygger på en artikel eller något annat verk som läraren skapat.

4.3 Att tänka på för teknisk och administrativ personal

Som utgångspunkt är annan av universitet/högskola anställd personal att likställa med vad som gäller för anställda ur ett upphovsrättsligt perspektiv. Anställningsavtal, andra avtal, anställningsförhållandets art, branschpraxis och sedvänja som utvecklats inom det aktuella området påverkar vad som ska gälla. Enligt tumregeln som gäller om inget annat framgår har en arbetsgivare rätt att inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som tillkommer som ett resultat av arbetstagarens arbetsuppgifter eller särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. Arbetsgivarens möjlighet att i dessa fall utnyttja arbetstagarens upphovsrättsligt skyddade verk är begränsat till de ändamål som kunde förutses vid tiden för verkets tillkomst.

Om en anställd vid universitet/högskola är anställd för att ta fram datorprogram gäller enligt Upphovsrätten att de datorprogram som den anställde tar fram inom ramen för sin anställning övergår alla rättigheter till universitetet/högskolan. Detta förutsätter dock att den anställda och universitet/högskolan inte har avtalat något annat.

4.4 Att tänka på för studenter

Huvudregeln är att upphovsrätten till det som studenten skapar tillfaller studenten. Om studenten har en anställning vid sidan av sina studier tillfaller i vart fall viss nyttjanderätt företaget. För det fall studenten har ingått avtal gäller vad som sägs i detta.

I de fall studenten endast följer en lärares instruktioner eller bygger sitt examensarbete på en lärares upphovsrättsligt skyddade verk kan studentens upphovsrätt vara beroende av lärarens upphovsrätt. Detta innebär att studenten inte kan utnyttja sitt verk genom att framställa exemplar eller göra verket tillgängligt för allmänheten utan lärarens godkännande.

Om studenten deltar i ett projekt med ett företag som en del i sitt examensarbete och väljer att ta med material som har samband med detta projekt kan studentens möjligheter att utnyttja sitt upphovsrättsliga verk begränsas av sekretessåtagande mellan företaget och studenten. Det är därför viktigt att studenten tar hänsyn till vilka avtal som denna har ingått med företaget och vad det kan ha för konsekvenser för studentens möjligheter att utnyttja sitt upphovsrättsligt skyddade verk.

Som berörts tidigare är det inte ovanligt att företag inför ett projekt faktiskt anställer studenter för deltagandet i projektet som sådant. Detta kan medföra att företaget kan få en från studenten avledd rätt att nyttja de verk som studenten skapat inom ramen för projektet. Om projektet avser att ta fram programvara och studenten anställts av företaget för detta syfte övergår alla rättigheter, såväl den ekonomiska rätten som den ideella rätten, till företaget i fråga. Detta kan skapa problem för studenten om denne har tänkt att dennes arbete ska ingå som en del i examensarbetet. Det är således viktigt att studenten, innan denne skriver på ett anställningsavtal eller ett sekretessavtal, tar hänsyn till vad detta kan få för konsekvenser för dennes möjligheter att publicera sitt examensarbete och hur dessa avtal kan komma att påverka upphovsrätten till det som studenten skapar inom ramen för projektet.

Inför studenters publicering av examensarbete är det inte ovanligt att universiteten/högskolorna begär att studenter ger universiteten/högskolorna en begränsad rätt att nyttja studenternas examensarbete. Det är viktigt att studenten innan denne skriver under ett sådant avtal/förbindelse att studenten är säker på attdenne faktiskt har möjlighet att ge universiteten/högskolorna denna rättighet, eller med andra ord har säkerställt att studentens upphovsrätt varken är beroende av någon annans upphovsrätt eller under examensarbetet har överförts till exempelvis ett företag.

5. Avtal vid samarbeten

5.1 Allmänt om avtal

Innan ett forskningsprojekt eller samarbeten med studenter inleds vill företagen ofta säkerställa att resultatet av projektet kan utnyttjas av företaget. Detta kan således innebära att företaget vill ingå exempelvis sekretessavtal, överlåtelseavtal eller samarbetsavtal med parter som inte är anställda hos företaget. Dessa avtal syftar på olika sätt till att göra det möjligt för företaget att använda sig av eller kommersialisera de resultat som ett projekt kan medföra.

I detta avsnitt finns en kort genomgång av olika typer av avtal och vad som är viktigt för lärare, annan av universitet/högskola anställd personal och studenter att tänka på innan de ingår ett sådant avtal. Innan avtal skrivs vänd dig gärna till lärosätets jurist- eller samverkansfunktion för att diskutera avtalets reglerade av ägandet till resultat.

5.2 Sekretessavtal

I samband med forskningsprojekt eller andra typer av projekt som lärare, studenter eller annan av universitet eller högskola anställd personal deltar i tillsammans med företag är det mycket vanligt att företagen vill att deltagarna undertecknar ett sekretessavtal. Om inte annat ingår det ofta sekretessbestämmelser i andra typer av avtal som är vanligt förekommande med anledning av forskningsprojekt eller andra projekt i samarbete med företag. Anledningen till detta är främst att företagen vill att det nyhetskrav som gäller för eventuellt patenterbara uppfinningar inte ska äventyras men också att företagshemligheter som företaget har hålls hemliga. Andra orsaker är givetvis att företagen vill säkerställa att de investeringar som de gjort i forskningsprojekt inte kommer utomstående till del kostnadsfritt.

Vanligtvis innebär sekretessavtalet att avtalspart inte får för utomstående delge det som kommer fram i samband med eller inom ramen för det specifika projektet. Det åtagande som avtalspart gör genom ett sekretessavtal innebär exempelvis att ens möjligheter att publicera material innehållande information om projektet begränsas. Av denna anledning är det viktigt att student/lärare/forskare vet hur detta kan komma att påverka ens möjligheter att publicera material som tar utgångspunkt i projektet/samarbetet som sådant.

För studenter är det viktigt att säkerställa att denne har möjlighet att publicera sitt examensarbete. För lärare och för annan av universitet eller högskola anställd personal kan det vara viktigt att ha möjlighet att publicera vetenskapliga artiklar och liknande material som även har ett stort samhälleligt värde. Det är således bra att känna till att ett sekretessavtal kan skrivas på ett sätt som faktiskt möjliggör en publicering även om en sådan publicering måste ske under vissa specifika förutsättningar, såsom att innehållet i en sådan publicering först måste stämmas av med företaget eller att publicering endast får ske efter en viss tid under vilken företaget har möjlighet att ansöka om patent.

Det kan ibland uppstå situationer då en person har en skyldighet, exempelvis enligt lag eller myndighetsbeslut, att röja viss information som kan omfattas av sekretessbestämmelsen. Sådant röjande ska inte ses som ett brott mot avtalet. För att det inte ska råda någon osäkerhet kring detta är det dock viktigt att en skrivning om detta finns med i avtalet.

5.3 Projekt-/överlåtelseavtal

Genom ett projekt-/överlåtelseavtal ser företagen oftast till att äganderätten till det som lärare, annan av universitet/högskola anställd personal eller studenter skapar i samband med ett projekt eller ett samarbete överlåts till företaget.

Ibland kräver företaget inte äganderättövergång, utan istället kan företaget vilja ha en nyttjanderätt till det som skapas inom ramen för projektet. Med anledning av att dessa avtal kan se mycket olika ut och innebära vitt skilda saker för lärare, annan av universitet eller högskola anställd personal eller studenter är det viktigt att noga överväga bland annat vilka begränsningar som gäller för publicering, vilken ersättning som ska utgå och vilken äganderätt och/eller nyttjanderätt respektive part får.

5.4 Forskaravtal

En viktig åtgärd inför ett deltagande i forskningsprojekt, där överlåtelse eller nyttjanderätt av immaterialrätt kan förekomma till andra projektparter, är att alla deltagande forskare/lärare undertecknar ett forskaravtal. Forskaravtal behövs alltid i sådana fall där projektavtalets bestämmelser om immateriella rättigheter medför att läraren/forskaren överlåter äganderätt eller nyttjanderätt till forskningsresultaten. Ett forskaravtal ska skrivas under innan ett projektavtal om forskning tecknas. Avtalsförslag och råd finns tillgänglig vid lärosätets juristfunktion.

Sidan uppdaterades 2023-01-02