Fritids med nya förutsättningar

Spara favorit 30 nov november 2018
Lena Boström och Gunnar Augustsson

80 procent av alla barn i lågstadiet deltar i fritidshemmens verksamhet efter skolan. Lena Boström och Gunnar Augustsson, båda professorer i pedagogik vid Mittuniversitetet, har genomfört en studie om hur personalen uppfattar och i praktiken genomför sitt lärandeuppdrag. Pedagogernas uppdrag är att erbjuda elever meningsfull fritid, stimulera deras lärande och utveckling samt ge dem utrymme för delaktighet och inflytande.

- Fritidshemmen har en särställning i förhållande till annan skolverksamhet, säger Gunnar Augustsson. Skarp kritik har riktats mot hur läroplanen uppfylls, analyseras och utvecklas för att motsvara relevanta styrdokument. Men kritiken varken konkretiserar eller exemplifierar vad som gäller för personal och verksamhet, och personalen förväntas tolka och genomföra uppdraget utan stöd.

Fritidshemmens verksamhet finns med i läroplanen sedan 2016 och fritidshemmen har till uppgift att komplettera skolan, men skolan har inte något ansvar för att stötta eller backa upp fritidshemmets verksamhet. Det medför att det är upp till varje enskilt skolområde att utforma sin verksamhet. Det blir tydligt att fritidshemmen är en sidoverksamhet som inte alltid får det stöd de behöver för sin egen verksamhet.

- Detta får konsekvenser eftersom personalen ofta får gå direkt från att vara stödpersoner i undervisningen till den egna verksamheten på fritidshemmet utan tid för förberedelser och planering, säger Lena Boström. Verksamheten sker på skolans villkor och personalen känner sig otillräcklig. På vissa skolor funkar det bra och på andra mindre bra. Man blir beroende av eldsjälar som har stort personligt engagemang. När dessa personer försvinner riskerar verksamheten att sluta fungera.

Pedagogerna ger uttryck för att de i hög utsträckning har ett omsorgsperspektiv i fokus i det vardagliga arbetet. En ytterligare "social bit" handlar om att barnen ges möjligheter att utveckla sociala färdigheter såsom kamratskap, goda relationer och samarbete.

- Det finns behov av att öka det strategiska och operativa samarbetet mellan lärarna och fritidspedagogerna så att de olika verksamheterna får syn på varandras arbetsuppgifter, säger Gunnar Augustsson. Det handlar om att se både barnet och eleven. Som lärare är man van att se eleven men kanske inte barnet. Från skolledningens håll ser det likadant ut. Men pedagogerna i fritidshemmen har större fokus på barnet och de sociala utmaningarna. Det behöver skapas en legitimitet för fritidspedagogernas verksamhet och sedan anpassa styrdokument, lokaler och resurser efter det.

På många håll har man ökat barnantalet på fritidshemmen och minskat personaltätheten, förändrat professionen och infört skärpta villkor för styrning och kontroll samtidigt som lokalerna inte är ändamålsenliga. Det påverkar verksamheten negativt. Personalens upplevelse är att det har blivit tuffare och tuffare. Det är en stressad vardag med komplexa grupper.

- Personalen har ansvar för en växande mångkulturell generation med förväntningar från många olika aktörer som föräldrar, lärare och skolledning samt överlappande styrdokument, säger Lena Boström. Därtill kommer ett svårdefinierat pedagogiskt ramverk som medför att fritidshemmens personal befinner sig i ett korstryck, ett dubbelt tryck.

Nu har politikerna också uppfattat att det finns utmaningar inom fritidshemmens verksamhet. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) argumenterar för att vi måste investera i fritidshemmens verksamhet och att fritidspedagoger ska bli behöriga och få lärarlegitimation. Ett tydligare uppdrag stärker pedagogerna. Lena Boström och Gunnar Augustsson kommer nu att utveckla sin forskning inom detta område. Många studenter på lärarutbildningarna har också funnit intresse för dessa frågor och gör olika studier i ämnet.

- För Sundsvalls kommun är studien mycket relevant eftersom Barn- och utbildningsnämnden sedan 2012 fokuserat på att höja kvaliteten i fritidshemmen, säger Eva Jönsson, skolområdeschef vid Sundsvalls kommun. Den berörda skolan har haft stor nytta av resultaten för utveckling av organisation och arbetsformer. Lena Boström har också bjudits in till andra skolor för att dela med sig av sina erfarenheter. Det känns som att vi tagit tillvara resultat och erfarenheter på ett mycket bra sätt och det har varit ett mycket lyckat samarbete.

vetenskaplig artikel i Educare 2018Lyssna