Kompostpåsen som inte går sönder

Spara favorit 8 mar mars 2018
kompostpåsen

Miljö- och klimatmålen styr oss mot att ersätta plastpåsar med fiberbaserade material. Dagens fiberbaserade material är känsliga för fukt och de är inte alltid så praktiska att använda. När vi alla läser mer och mer nyheter på mobiler och surfplattor istället för i papperstidningar blir en del pappersmaskiner överflödiga.

Gunilla Pettersson och Sven Norgren forskar inom högutbytesmassateknologi vid Mittuniversitetet. De har genomfört en förstudie i samarbete med Bertil Carlsson från Biogas i Mellannorrland och Jonas Strandberg från MittSverige Vatten & Avfall, med målet att förbättra kompostpåsen, som många av oss använder hemma i köket, och hitta nya användningsområden för papper.

"Vi har genomfört två avancerade pilotförsök med mycket bra resultat vid Valmets anläggning Järvenpää i Finland," säger Sven Norgren.

Att utveckla nya tillverkningsprocesser och produkter är både avancerat och tidskrävande och det behövs forskning som är både fundamental och tillämpbar.  För att uppnå ställda krav görs försök till en början i labbskala, därefter vidtar försök i större skala, pilotskala, innan man kan växla upp och göra fabriksförsök.

"Vi har utvecklat vårt pappersmaterial i labbskala vid MoRe Research laboratorium i Örnsköldsvik," säger Sven Norgren. "Resultaten visar bl.a. ett papper som tål fukt bättre än tidigare pappersprodukter."

Målet var att tillverka ett våtstarkt fiberbaserat material med så liten tillsats av kemikalier som möjligt, där råvaran utgörs av massa från svensk skog. I första hand gran. Det framtagna materialet ska vara konkurrenskraftigt med de matavfallspåsar som finns på marknaden idag men tillverkade med högre resurseffektivitet och mer hållbart ut miljösynpunkt.

"Vi utvecklar ett helt nytt pappersmaterial med extremt hög resurseffektivitet," säger Gunilla Pettersson. "Vi använder naturligt förkommande lignin i vedfibrer för att på industriell skala tillverka vattentåligt och starkt papper så att mer än 95 procent av råvaran kommer till direkt nytta. De nya egenskaperna tillåter nya användningsområden för papperet, till exempel i förpackningar som ska tåla väta. Det behövs bl.a. för att kompostpåsarna ska funka bättre."

Man har också studerat designen av kompostpåsarna för att bredda användningsområdet för dem. Utformningen av påsen ställer krav på materialet. Dessutom pågår studier av rötbarhet för pappersmaterialet som ska medge att de funkar bra i biogasanläggningar och kan vara ett alternativ till dagens bioplastpåsar.

"Det känns som ett steg i helt rätt riktning att göra oss av med plastpåsarna på de ställen vi kan det och det här projektet visar på att det absolut inte är omöjligt," säger Jonas Strandberg, affärsområdeschef, MittSverige Vatten & Avfall. "Det blir även spännande att följa den fortsatta utvecklingen att växla upp projektet och om möjligt göra det tillgängligt på den nationella marknaden."

Genom denna förstudie kan samarbetet mellan kommunen och forskningen komma till nytta och utvecklas för nya behov och ändamål. Projektgruppen har nu fått finansiering från EU:s regionala utvecklingsfond för att växla upp projektet och ytterligare arbeta med produktutvecklingen på en avancerad nivå.