RUN-konferens 2022
Årets konferens
Mer info kommer inom kort
Målgrupp
I år riktar sig konferensen till all personal inom grund- och gymnasieskolan i Jämtland/Härjedalen, Västernorrland samt norra Hälsingland.
Innehåll
Temat för RUN-konferensen 2022 är demokrati. Mer info kommer inom kort
Datum: tisdag den 1 november
Tid:
Plats: Fysiskt på plats i Östersund med möjligheten att delta digitalt via Zoom (länk skickas ut till alla anmälda i Välkomstbrevet ca en vecka innan)
Anmälan öppnar snart.
Förra årets föreläsare:
Hur har de tre dimensionerna gjort mig intresserad av det livslånga lärandet?
Sepideh Razavi, hållbarhetskoordinator, Mittuniversitetet
Sepideh kommer att berätta om sin resa och sökandet efter lärande för hållbar utveckling. Hon kom till Mittuniversitetet med en kandidatexamen i miljövetenskap och har tagit två masterexamen inom hållbar utveckling och destinationsutveckling.
Hållbar utveckling – bortom klimatförändringar
Bengt-Gunnar Jonsson, professor, institutionen för naturvetenskap, Mittuniversitetet
Om de planetära gränserna, som vi enligt SRC och Rockström passerat med råge. Minskad biologisk mångfald ger miljöproblem, habitatförstörelse, invasiva arter mm. Man behöver inte resa till tropikerna för att se effekterna, utan det räcker med att studera vår egen bakgård. Ordförande i den europeiska delen av SCB (största globala sammanslutningen inom bevarandebiologi) samt medverkat i IPBES (The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services).
Vad är klimatångest och hur pratar man om hållbarhet och klimatångest med sina elever?
Malin Krook, leg. psykolog, adjunkt, institutionen för psykologi och socialt arbete, Mittuniversitetet
Malin Krook är leg. Psykolog och lärare i Miljöpsykologi på Mittuniversitetet. I föreläsningen presenteras konkreta råd som du kan använda i din undervisning om omställning eller i samtal med elever som känner oro för klimatet.
Framtidens mat
Henrik Haller , lektor i miljövetenskap , institutionen för ekoteknik och hållbart byggande, Mittuniversitetet
Idag är det över 820 miljoner människor i världen som inte har tillräckligt med mat, samtidigt som ännu fler lider av hälsoproblem på grund av ett för stort intag av mat. Ungefär hälften av jordens odlingsbara yta används idag till matproduktion och det finns inga hållbara sätt att öka den ytan. En ökande befolkning kommer att ställa krav på en mer effektiv markanvändning för att kunna producera tillräckligt med mat åt alla. Henrik Haller berättar om några sätt som vi kan öka matproduktionen på exempelvis genom att äta mer växtbaserad mat, odlat kött eller insekter och odla mat i staden.
Vad är egentligen hållbart?
Torbjörn Skytt, adjunkt, institutionen för Ekoteknik och hållbart byggande, Mittuniversitetet
En form av filosofisk betraktelse över begreppet ”hållbarhet” som har erövrat världen och blivit ett magiskt epitet som kan tillskrivas allt vi önskar. Genom att omformulera affärsplaner blir företag hållbara och länder och regioner söker överträffa varandra att framställa sig som potentiella evighetsmaskiner utan miljöpåverkan. Är våra samhällen idag ett bevis för att den historiska människan tänkte ohållbart? Är dagens samhällen embryon till evighetssamhällen i en hållbar framtid där allt ohållbart förpassas till historiens skräphög där inget återvinns? Är ”hållbarhet” en form av modern religion där etiska och moraliska regler skall forma den ideala och hållbara människan?
På stentavlorna vid den brinnande biobränslehögen 2021 står skrivet:
(1) Du skall icke resa.
(2) Du skall icke förtära kött.
(3) Du skall icke konsumera icke-cirkulära produkter.
(4) Du skall icke nyttja energi annat än för livsuppehållande åtgärder.
(5) Du skall icke nyttja produkter av fossilt ursprung.
Lärande för hållbar utveckling - vad är det för vits med det?
David Kronlid, docent i etik, lektor i pedagogik, institutionen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet
David kommer att diskutera frågan om varför det är så viktigt med lärande för hållbar utveckling och hur man egentligen som lärare kan förhålla sig till värdefrågor inom ramen för en sådan undervisning. Den samhällsomställning som beskrivs som nödvändig beträffande de globala hållbarhetsutmaningarna handlar i grunden om ett lärande mot ett ofta diffust mål. Detta lärande måste ske på individnivå, såväl som på lokal och regional nivå och bör ske både inom formell utbildning och i samhällssektorernas olika institutioner.
Jämtlands län i slutet av seklet - ett klimat under förändring
Lina Molin, samordnare Klimatanpassning på Länsstyrelsen i Jämtlands län
Om Jämtlands läns framtida klimat. Vilka konsekvenser får ett varmare och blötare klimat och hur kan vi redan idag börja anpassa oss för detta?
Västernorrland i slutet av seklet - ett klimat under förändring
Viveka Sjödin, klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen Västernorrland
Om Västernorrlands framtida klimat. Vilka konsekvenser får ett varmare och blötare klimat och hur kan vi redan idag börja anpassa oss för detta?
Så kan elflyg och autonoma drönare bidra till minskade utsläpp av växthusgaser
Lars Jonsson, samordnare hållbar samhällsutveckling, Länsstyrelsen Jämtlands län
Målet i den regionala energi- och klimatstrategin är ett fossilbränslefritt Jämtlands län år 2030. Ett fokusområde i strategin är fossilbränslefria transporter och arbetsmaskiner. En spännande del i detta arbete är utvecklingen av en norsk/svensk testarena för elflyg i luftrummet mellan Östersund, Trondheim och Røros.
Fiberbankar – Kan man slå mynt av ett regionalt och globalt miljöproblem?
Erik Hedenström, professor, institutionen för kemiteknik, Mittuniversitetet
Fiberbankar. Med det menas en massa gamla miljösynder från pappersmassaindustrin. Rester från denna produktion har under många år dumpats i havet så på flera ställen (pappersmassafabriker) efter norrlandskusten finns det på botten s.k. fiberbankar, dvs mer eller mindre giftiga rester från pappersmasse-tillverkningen.
Ett förändrat klimat? Politik, extremväder och väljarnas syn på klimatfrågan
Stefan Lindé, lektor i statsvetenskap, institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet
Förutsättningarna för att effektivt kunna genomdriva politiska åtgärder för att minska de negativa skadeverkningarna som uppkommer som ett resultat av ett förändrat klimat påverkas i hög grad av allmänhetens syn på klimatfrågan. Huruvida allmänheten betraktar klimatförändringarna som en nära förestående personlig risk eller som ett avlägset abstrakt fenomen kan exempelvis förväntas påverka stödet för olika politiska satsningar – så som miljöskatter och subventioner. Vilka åsikter enskilda individer har kring klimatfrågan är dock inte bara beroende av hur mycket vetenskaplig information de har tillgodogjort sig – utan har också i stor utsträckning visats påverkas av en rad andra faktorer. I den här presentationen diskuterar jag hur såväl det politiska, som det faktiska, klimatet påverkar allmänhetens syn på klimatfrågan
Kontakt
