Program RUN-riksdag 2018

Spara favorit 14 feb februari 2018

Program

Torsdag 15 februari

09.00-10.00 Kaffe och registrering (Övre Galaxen)
10.00-11.45 Erfarenhetsutbyte (ERFA) kring Digitalisering (Övre Galaxen)
10.00-12.00 RUN-riksdagsmöte (Utsikten)
LUNCH
13.00-13.10 Välkommen med moderator Anders Olsson (Övre Galaxen)
13.10-13.25 Inledning med Lena Boström, ordförande RUN (Övre Galaxen)
13.30-14.30 Keynote 1 Anders Söderholm (Övre Galaxen)
14.30-15.00 Kaffe (Övre Galaxen)
15.00-15.45 Parallella seminarier
16.00-16.15 Hand in Hand (Övre Galaxen)
16.15-17.15 Keynote 2 Björn Åstrand (Övre Galaxen)
19.30 Middag

Fredag

08.15-09.15 Keynote 3 Mia Heikillä (Övre Galaxen)
09.30-10.15 Parallella seminarier
10.15-10.45 Fika
10.45-11.30 Parallella seminarier
11.45-12.00 Handlingsplan för RUN 2018 (Övre Galaxen)
12.00-13.00 Keynote 4 Micke Gunnarsson (Övre Galaxen)
13.00 Avslutning och lunch

ProgramöversiktLyssna

Föreläsare

Keynote speakers

Systematiskt kvalitetsarbete i professionella verksamheter
Anders Söderholm, Generaldirektör Universitetskanslersämbetet
Många verksamheter utvärderas idag allt oftare och med allt mer avancerade verktyg. Det kan ibland vara befogat att tala om ett utvärderingssamhälle där utvärderingarna blivit en ersättning för andra styrformer och där det kan vara svårt att se kopplingen mellan utvärderingen och effekter i form av ökad kvalitet eller effektivitet. Under föredraget kommer problemen med utvärderingar att diskuteras men också utgångspunkter för ett systematiskt kvalitetsarbete med förankring i verksamhetens behov av utveckling. En bärande tes är att professionella verksamheter med ett högt kunskapsinnehåll och kvalificerade medarbetare måste utvärderas ”nära” och med stark egenkontroll.

Framtidens skola – utmaningar och möjligheter
Björn Åstrand, ledamot i skolkommissionen och utredare för Nationell samling för läraryrket
Den svenska skolan står inför stora utmaningar. Lärarbrist, sjunkande resultat och ökad ojämlikhet är exempel på realiteter som utbildningssystemets aktörer har att hantera. Hur ska lärare, förskollärare och skolledare ges bästa förutsättningar att kunna utföra sina uppdrag? Och på vilket sätt kan forskning bidra till att lösa utmaningar för lärande i framtidens skola? Det är frågor som intresserar Björn Åstrand och som han kommit att arbeta med i de uppdrag han haft som ledamot av Skolkommissionen, som regeringens särskilda utredare rörande ”Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner” och som lärare, lärarutbildare och dekan.

Att förändra skolpraktik – för flickors och pojkars lärande
Mia Heikkilä, docent i pedagogik vid Mälardalens högskola
Idag är många skolhuvudmän medvetna om att det finns skillnader i skolresultat mellan flickor och pojkar och mellan andra grupper i skolan. Det finns lokala variationer men ett (inter)nationellt mönster är möjligt att se. Analysen behöver leda till handling och kanske nya sätt att agera i både klassrum, i skolor och på förvaltningar. Den här föreläsningen kommer att fokusera på vad man kan göra efter att man gjort sin analys och sett att skillnader finns. Föreläsningen visar på att olika skolaktörer har olika uppdrag i detta arbete. Forskning om skolutveckling (Timperley, 2013), lärande och undervisning (Hattie, 2012, Håkansson & Sundberg, 2012) kopplas samman med genusforskning i skolmiljö (Heikkilä, 2013, Öhrn & Holm, 2014) i denna föreläsning.

Det handlar inte om ettor, nollor eller apparater, det handlar om våra barn 2018!
Micke Gunnarsson, inspirationsföreläsare
Idag är våra elever mer eller mindre digitala. Undersökningar visar att 100% av ungdomar mellan 16-25 år i Sverige använder internet via smartphones när det kommer till chat, musik, spel osv. Det digitala har blivit det normala. Så vad händer då när barnen kommer till lärandets mecka och möter skyltar som exempelvis ”mobilförbud”?

Micke Gunnarsson är föreläsaren som varvar gapskratt med allvar när han talar om mötet med oss själva och våra barn, den digitala världen och sociala medier. Han lär företagare, medarbetare och chefer om den digitala utvecklingen, sociala medier och hur internet är det nya analoga.

Hand in Hand

Elevers psykiska ohälsa ökar enligt flera studier. Mittuniversitetet medverkar i ett Erasmus+ projekt som utvecklar metoder för att öka trivsel, inkludering och samhörighet i skolan. Hösten 2018 genomförs olika insatser på 12 skolor i regionen. Vi berättar kort och visar övningar från projektet Hand in Hand.

Parallella seminarier - översikt

ÖversiktLyssna

Parallella seminarier - presentationer

A. Att främja en likvärdig skola – utveckla skolans systematiska elevhälsoarbete och arbete med extra anpassningar
Monika Vigetun och Anna Sjölander, rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten
Alla elever ska erbjudas en likvärdig skola av hög kvalitet. Ett systematiskt elevhälsoarbete handlar om att utveckla skolans förmåga att möta elevers olika och specifika behov. Fokus ligger på anpassningar av lärmiljön och att förbättra förutsättningarna för elevernas lärande, utveckling och hälsa. Genom att få olika nivåer i styr- och stödkedjan att arbeta aktivt och systematiskt med till exempel extra anpassningar kan vi ge alla elever de bästa förutsättningarna för att öka sin måluppfyllelse.

B. Mittuniversitetets Rektorsprogram - Innehåll, genomförande och framtida ambitioner
Gunnar Berg, moderator
Panel bestående av deltagare i Rektorsprogrammet, skolhuvudmannarepresentant samt Göran Bostedt, utbildningschef för Rektorsprogrammet
Detta seminarium inleds med en övergripande beskrivning av utbildningens verksamhetsidé och arbetssätt inom de enskilda kurserna. Därefter förs under ca 25 min en paneldiskussion ledd av moderator kring huvudfrågan ”svarar den faktiska verksamheten i Mittuniversitetets Rektorsprogram mot innehållet i verksamhetsidén?”. Detta ger bra utrymme för såväl att kritiskt granska verksamhetsidén som sådan som att ta upp behov av ytterligare innehåll för att förverkliga verksamhetsidéns ambitioner och intentioner. Panelen består av en skolchef med skolledare i programmet samt en rektor och en förskolechef ur en av kursgrupperna.

C. Från betungande till angeläget - Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, alla medarbetares angelägenhet och vilja
Margareta Thomsson, Förskolechef och Marielle Dahlsten, Förskollärare, Härjedalens kommun
Vi vill beskriva hur vi fått alla medarbetare delaktiga i vårt SKA-arbete, hur arbetet/upplevelsen har vänt från att vara något betungande ett måste som ”chefen” ska ha, till att nu vara ett värdefullt arbete som ger alla medarbetare insikt i uppdraget, lustfyllt och viktigt. Det systematiska kvalitetsarbetet och pedagogiska dokumentationer ligger till grund för planeringen av undervisningen och förändringen av lärmiljöerna på förskolorna. Vi tänker visa vilka mallar/metoder vi använder oss av och hur pedagogiska dokumentationer kontinuerligt genomförs och utnyttjas.

D. Arbetsintegrerad lärarutbildning
Bengt Ericsson, Chef Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna PUD, Högskolan Dalarna
Hösten 2017 startade för första gången en lärarutbildning vid Högskolan Dalarna som bygger på att man som student under hela utbildningstiden har en heltidsanställning hos en skolhuvudman. Studenten gör inom ramen för sin anställning någon form av ”vanligt” lärararbete motsvarande 50% tjänst och studerar på den övriga tiden. Verksamheten är skapad och bedrivs i intimt samarbete mellan Högskolan och regionens skolhuvudmän. Under seminariet behandlas upplägget mer i detalj samt de erfarenheter vi har efter de första månaderna och ställer frågan: Är detta framtidens lärarutbildning?

E. En dag i skolbänken – Verksamhetsbesök som en del av det systematiska kvalitetsarbetet
Carina Nilsson, skolchef Härjedalens kommun
En vecka som elev i årskurs 8 gav skolchef Carina Nilsson, Härjedalens kommun, en fördjupad insikt i hur elevens vardag kopplas ihop med skolutveckling i en hel kommun och hur verksamhetsbesöket kan användas praktiskt i det systematiska kvalitetsarbetet, på flera nivåer. Carina deltog i klassens samtliga lektioner och raster under en veckas tid. Syftet med skolveckan var att få en fördjupad förståelse och en ökad insikt hur elevernas vardag ser ut. "I min roll som skolchef fattar jag beslut varje dag som indirekt påverkar elevernas vardag. Men jag upplevde att jag saknade elevperspektivet i beslutsprocessen."

F. Skolverket: Satsningar på nyanlända elever och gymnasieskolans utmaningar
Lena Nagle och Camilla Holmberg, undervisningsråd på enheten för nyanländas lärande, Skolverket
Under seminariet presenteras för det första Skolverkets satsning på kommunala samordnare som bl.a. har haft i uppgift att ta fram kommunala utvecklingsplaner inom området nyanlända elever. Här får ni ta del av en sammanställning av utvecklingsplanernas innehåll och tankar kring hur Skolverket kan stödja kommunerna i deras arbete. I samband med detta presenteras också Skolverkets riktade insatser till vissa kommuner. För det andra behandlas genomströmningen i gymnasieskolan och de utmaningar som bl.a. finns inom skolans introduktionsprogram och hur myndigheten ser på olika åtgärder.

G. Förändra för att digitalisera eller digitalisera för att förändra? – är det någon skillnad?
Katarina L Gidlund, Professor i informatik med inriktning kritiska studier av digitalisering och samhällsutveckling, Mittuniversitetet
Katarina är digitaliseringsforskare och arbetar i en forskargrupp med ett trettiotal digitaliseringsforskare som tittar på digitaliseringsprocesser (av lärande, av arkivering, av industriell produktion, av välfärdsarbete, av krishantering, av delaktighet i samhällsutveckling osv). De tittar då både på hur tekniken görs (design, makt och professioner) och vad tekniken gör (digitaliseringseffekter) och de gör det på mikro-, meso- och makronivåer för att förstå digitalisering i sin rätta bemärkelse. Är det något som omstruktureras eller är det snarare fråga om reproducering och förstärkning av sånt som redan finns (och som kanske är något vi egentligen skulle behöva, och/eller vilja, förändra)? Hur öppen/stängd och hur ny/förlegad är digitaliseringsdiskursen? Detta för att skapa en större medvetenhet och djupare förståelse för digitalisering som fenomen och också för att förstärka och skapa verktyg för att digitalisering ska bidra till ett mer hållbart samhälle.

H. Pojkars och flickors deltagande i naturvetenskaplig kommunikation
Nina Eliasson, Universitetsadjunkt Mittuniversitetet
Nina Eliasson redovisar sina forskningsresultat kring pojkars och deltagande i den naturvetenskapliga kommunikation som sker i samband med undervisning på högstadiet. Flickor har idag högre betyg och presterar bättre än pojkar på nationella prov. Tidigare forskning har visat hur viktig denna kommunikation är för lärandet i naturvetenskap men trots det har pojkar en större del av talutrymmet i undervisningen. Men ett större talutrymme i sig behöver inte innebära en kunskapsmässig fördel då kvalitén på det som sägs har stor betydelse.

I. Kulturanalysmetoden som ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
Carina M Koutakis, utbildningssamordnare och Fredrik Nordvall, skolchef Hallsbergs kommun
Hallsbergs kommun berättar om hur de använder kulturanalys som ett verktyg i sitt systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå och enhetsnivå.

J. Workshop för politiker
Moderator: Johan Landström, innovationsrådgivare vid samverkansavdelningen, Mittuniversitetet
Workshop och samtal om utmaningar och möjligheter inom de insatsområden som regionens kommuner samverkar kring i det Regionala utvecklingsnätverket, RUN.

  • Systematiskt kvalitetsarbete
  • Inkluderande skola
  • Kompetensförsörjning

ERFA Digitalisering

Kalender på iPad

Parallellt med RUN-riksdagsmötet den 15 februari är det möjligt att delta på ett erfarenhetsytbyte (ERFA) kring Digitalisering. Det blir varvning av kortare föreläsningar och "runda bords samtal".

Torsdag kl 10.00-11.45, Övre Galaxen
Moderator: Anders Olsson

Upplägg

10.00 Välkommen
10.05-10.30 Föreläsning: Hur digitalisering utmanar skolan
10.30-10.45 ERFA
10.50-11.15 Föreläsning: Att digitalisera skolan är en förändringsprocess, inte ett IT-projekt
11.15-11.30 ERFA
11-30-11.45 Sammanfattning i helgrupp

Föreläsningar

Hur digitaliseringen utmanar skolan
Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik, Mittuniversitetet
Digitaliseringen av samhället är en process som pågått under lång tid. Under senaste 10 åren har den medfört att mobila och trådlösa uppkopplade enheter har blivit en del av vårt vardagsliv. Denna process får konsekvenser för individers och gruppers lärande, speciellt i de sammanhang där den har fått ett starkare fotfäste. I takt med en ökad digitalisering utmanas skolan allt mer med avseende på hur lärande och undervisning planeras, genomförs och utvärderas. Föreläsningen kommer att belysa några konsekvenser för skolans organisation och arbetssätt.

Att digitalisera skolan är en förändringsprocess, inte ett IT-projekt
Anders Edström och Markus Horkamo, utvecklingsledare i Örnsköldsviks kommun
Skolans digitalisering är inte ett IT-projekt utan en förändringsprocess. Därför är ledarskap den viktigaste framgångsfaktorn. I Örnsköldsvik har skolcheferna under hösten påbörjat fortbildningen ”Leda digitalisering”. En viktig framgångsfaktor för en lyckad digitalisering är att hela styrkedjan är med. Eftersom förändringarna är genomgripande, sträcker sig över flera år och innefattar beslut som ligger över rektors nivå måste skolhuvudmännen ta ansvar för resultatet.