Första sjuksköterskeeleven i Härnösand/Sundsvall antogs | 1849 |
Sjuksköterskeutbildningen i Landstinget Västernorrland hade en blygsam start. Landstinget beslutade 1894 att anta en sjuksköterskeelev vid Härnösands lasarett varje halvår från 1894. De fick då genomgå en ettårig lärokurs i sjuksköterskekallet där de under andra halvan av utbildningen var skyldiga att tjänstgöra som biträden.
Sundsvall lasarett började på samma sätt anta elever från och med 1899. Sjuksköterskeutbildningen förekom på 1890-talet endast på ytterligare fyra länslasarett i landet. Från 1912 blev utbildningen i Västernorrland mera systematisk, då anställdes fem elever varje år i en tvåårig teoretisk och praktisk kurs.
Under 60 år hade endast kvinnliga elever tillträde till sjuksköterskeutbildningen. Först 1952 kallas aspirant Nils Agmo (bilden) in som provelev. Några av de äldre sjuksköterskorna hade svårt att acceptera män som sjuksköterskor och Nils tilldelades endast manliga patienter under praktiken. Han fullföljde utbildningen och examinerades 1955 som skolans första manliga elev och blev senare klinikföreståndare för Sidsjöns sjukhus.
Det dröjde ända fram till mitten av 1970-talet innan strävan att få utbildningen högskolemässig började få genomslag och den 1977 blev en ”medellång vårdutbildning inom högskolan”. I Västernorrland fanns då två enheter, i Sundsvall respektive Örnsköldsvik.