Forskningsprojekt vid Mittuniversitetet får treårigt forskningsanslag från Vetenskapsrådet

Spara favorit 10 nov november 2017

Medeltidshistorikern Biörn Tjällén, lektor i historia vid Mittuniversitetets avdelning för humaniora, har tilldelats ett projektbidrag från Vetenskapsrådet för den forskning som bedrivs inom projektet Samvetets politik.

Projektet har tre internationella samarbetspartners, The Danish National Research Foundation’s Centre for Privacy Studies (Köpenhamns universitet), Åbo universitet samt Centre for Medieval and Renaissance Studies vid Trinity College, Dublin.

Hallå där, Biörn Tjällén – Ett stort grattis för forskningsanslaget av Vetenskapsrådet. Vad ska pengarna användas till?

Medlen ska finansiera den forskning som bedrivs inom projektet Samvetets politik: furste folk och själavård i fjortonhundratalets Europa. Forskningen kartlägger en tid när statsmakten växer sig allt starkare, och behandlar de konflikter som uppstod mellan den nya ”statsnyttans” krav och människors religiösa och moraliska övertygelser. Hur hanterade till exempel furstens andliga rådgivare (biktfadern) de moraliska dilemman och samvetskval som uppstod i samband med styret, och hur tänkte man kring undersåtarnas rätt att följa sina samveten och vägra lyda order eller följa lagen. Hur man hanterade dessa frågor i en tid när den moderna staten tog form är en viktig pusselbit i försöken att förstå hur vi kom att acceptera statens krav och bli de medborgare vi är idag.

Undersökningen är historisk, men hur kan man dra paralleller till dagens samhälle?

Samhället ställer krav som leder till etiska dilemman för människor. Det är minst lika aktuellt nu som det var förr. De flesta tycker att man bör följa lagen, men menar samtidigt att civil olydnad eller ordervägran kan vara både rätt och nödvändigt. Vi vill att politiker ska vara empatiska och ha god moral, men inser samtidigt att effektivt styre ibland kräver att vissa allmänna intressen prioriteras över enskilda. Mitt i alltsammans finns fortfarande föreställningen om att vi alla har ett samvete som vi bör låta oss ledas av. Förhållandet mellan religiösa övertygelser och det moderna sekulära samhället har naturligtvis också aktualiserats på senare år. Det kan gälla mindre dramatiska problem, som fall med barnmorskor som inte vill utföra aborter, men också våldsbejakande extremism.

Varför är historisk forskning viktig? Vilket sprängstoff kan kunskap inom historia ha på vår samtidtid när det gäller till exempel utveckling och förändring?

Historisk forskning ger oss ovärderliga perspektiv på oss själva och vårt samhälle. Mycket av det vi idag håller för självklart har inte alltid varit det, utan är resultatet av sociala, politiska och ekonomiska processer. Det bör göra oss ödmjuka inför det som är främmande, men också medvetna om att vi hela tiden gör val som får konsekvenser för oss själva och de som kommer efter. Historia fyller dessutom en viktig roll i samhällsdebatten, där historiska argument är vanliga. Här fungerar historikerna som kritiska granskare, med kompetens att skilja myter från fakta.  


Relaterat

Mer om Biörn Tjällén

Biörn Tjällén

Medeltidshistorikern Biörn Tjällén disputerade vid Stockholms universitet 2008. Sedan dess har han utöver en tidigare forskartjänst vid SU bland annat haft en post doc vid Köpenhamns universitet och en annan vid Universitetet i Bergen. I hans forskning har han intresserat sig för bland annat politiskt tänkande och etik i politiken under medeltiden. Han har ofta samarbetat med forskare från andra humanistiska discipliner, och nu senast även med forskare från Försvarshögskolan som resulterade i boken "Mod i strid och filosofi

Tillabaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu