Säger en bild mer än tusen ord?

Spara favorit Skriv ut 18 maj maj 2016

Amatörbilder har en marginell betydelse i dagspressen och den utbredda föreställningen om att tidningarna har blivit mer visuella är en sanning med modifikation. Det visar den första stora kartläggningen av bildjournalistik i svensk dagspress med analyser av över 17 000 publicerade bilder.

- Det finns mycket forskning om skrivande journalistik, men forskning i bildjournalistik är eftersatt. Det var utgångspunkten för vår studie, säger Maria Nilsson, forskare knuten till forskningscentret DEMICOM vid Mittuniversitetet.

Vilken funktion fyller bilden i journalistiken och hur har den förändrats? Det är några angelägna frågor som studien undersöker mot bakgrund av stora förändringar i branschen, inte minst neddragningar av bildredaktioner, övergång till tabloidformat och de digitala tidningarnas intåg.

- Vi vet från tidigare forskning att antalet foton i dagspressen har ökat markant de senaste decennierna och det finns en uppfattning om att bilden har kommit att dominera över texten. Men befintlig forskning saknar nästan helt bildanalyser, och det fanns liten kunskap om vilken plats bilden tar och vilken typ av bilder som publiceras, det är viktigt för att förstå bildens betydelse i journalistiken, säger Maria Nilsson.

Med kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa bildanalyser har forskarna analyserat totalt 17 400 bilder från fyra nedslagsperioder mellan åren 1995 och 2013 ur tre morgontidningars pappersupplagor, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Helsingborgs Dagblad, samt pappersupplagan av Aftonbladet. Samtliga redaktioner har på olika sätt satsat på bild, men också genomgått neddragningar av sina bildredaktioner. För 2013 analyserades även de digitala upplagorna.

Resultaten pekar på både stabilitet och förändring och slår enligt rapportens författare Ingela Wadbring och Maria Nilsson hål på en del myter om bildens dominans. Antalet bilder per dag har nästan fördubblats i tre av tidningarna. Men de redaktionella sidorna har också ökat och morgontidningarna har gått från broadsheet- till tabloidformat under undersökningsperioden, vilket betyder att bilderna inte nödvändigtvis tar större plats än tidigare. Exempelvis visar resultaten att antalet bilder per redaktionell sida minskat i två av tidningarna.

När det gäller bildernas omfång är det de riktigt små och ofta hårt beskurna bilderna, som liknar passbilder i storlek, som står för den största ökningen. Det är främst på förstasidan och i reportage som bilden tar stor plats. Feature-bilder, den mjukare journalistiken, ökade mest i två av morgontidningarna, medan både nyhetsbilder och feature-bilder ökat kraftigt i Aftonbladet, den mest visuella tidningen i studien sett till antal bilder.

Forskarna fann genomgående få ögonblicksbilder och en stor andel porträtt i papperstidningarna, ett tecken på att händelsenyheter främst finns i den digitala upplagan. Det resultat som kanske förvånat mest handlar om amatörbilder.

- Det har länge förutspåtts att bilder tagna av allmänheten ska bli mer framträdande i journalistiken. Men i de undersökta tidningarna lyser dessa bilder med sin nästan totala frånvaro. Det tyder på att de har en marginell betydelse i det allmänna nyhetsflödet, även om de kan ha ett stort genomslag i enskilda nyhetshändelser, säger Maria Nilsson.

Ytterligare information

Kontakt
Maria Nilsson, forskningsledare, 
070-320 21 03, e-post: maria.nilsson@miun.se

Rapporten ”En bild säger mer än tusen ord?” ingår i ”Nyhetsbilden i förändring: En studie om bildjournalistikens utveckling och förutsättningar 1995-2015”, ett forskningsprojekt som pågår 2013-2016 under ledning av Maria Nilsson, Ph. D., forskare knuten till DEMICOM och lektor vid Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Projektet finansieras av Ann-Marie och Gustaf Anders Stiftelse för Medieforskning.

Här hittar du hela rapporten ”En bild säger mer än tusen ord?” Lyssna

Tillabaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu