Kursplan

Spara favorit

Hämta kursplan
Kursplan för:

Folkhälsovetenskap AV, Hälsovetenskap, 7,5 hp

Public Health Science MA, Health Science, 7,5 Credits


Allmänna data om kursen

Kurskod: FH007A
Ämne huvudområde: Folkhälsovetenskap
Nivå: Avancerad
Namn (inriktning): Hälsovetenskap
Högskolepoäng: 7,5
Fördjupning vs. Examen: A1N - Kursen ligger på avancerad nivå och har endast kurs(er) på grundnivå som förkunskapskrav.
Utbildningsområde: Vård 100%
Ansvarig avdelning: Avdelningen för hälsovetenskap
Ansvarig fakultet: Fakulteten för humanvetenskap
Inrättad: 2007-03-14
Fastställd: 2009-10-05
Senast ändrad: 2013-06-17
Giltig fr.o.m: 2013-08-15

Syfte

Kursens syfte är att skapa förutsättningar för fördjupade kunskaper om centrala begrepp inom forskningsområdet Hälsovetenskap. Syftet är även att anknyta till olika teorier som förklarar hälsa i ett holistiskt perspektiv samt relatera dessa till de forskningsinriktningar som hälsovetenskap inrymmer.

Lärandemål

Efter slutförd utbildning ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
- teoretisera och förstå samlingsbegreppet hälsovetenskap
- redogöra och förklara innebörden av komponenterna i begreppen hälsa och
ohälsa utifrån folkhälsovetenskap och omvårdnad

Färdighet och förmåga
- identifiera och analysera olika processer i samhället och dess betydelse för
hälsan
- utifrån en helhetssyn på människan beskriva de faktorer som kan påverka
hälsa/ohälsa
- kunna redogöra för och problematisera kring olika metoder för hur hälsa/ohälsa
kan mätas utifrån folkhälsovetenskap och omvårdnad

Värderingsförmåga och förhållningssätt
- utifrån ett holistiskt synsätt värdera och bedöma hur hälsa kan främjas,
upprätthållas eller återerövras respektive hur ohälsa kan lindras och förebyggas.

Innehåll

Hälsovetenskap är ett mångvetenskapligt ämne med tvärvetenskapliga ambitioner som syftar till att öka kunskapen om vad hälsa innebär och hur hälsa kan främjas, upprätthållas och återerövras samt hur ohälsa kan förebyggas och lindras. Hälsovetenskaplig forskning kan bedrivas med perspektiv på individ- grupp-, och samhällsnivå.

- Hälsa- begrepp och definitioner
- Hälsa ur ett samhälls-, grupp- och individperspektiv
- Teorier som förklarar hälsa i ett holistiskt perspektiv

Behörighet

Avlagd kandidatexamen om minst 180 hp, inklusive examensarbete om minst 15 hp i folkhälsovetenskap, hälsovetenskapliga eller samhällsvetenskapliga ämnesområden eller motsvarande utländsk examen.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Undervisningen är helt nätbaserad via en lärplattform. En introduktionsdag erbjuds på campus vid kursstart. Undervisningen utgår från ett forskande och undersökande arbetssätt. Studierna har sin utgångspunkt i den studerandes erfarenheter och bygger på dennes ansvar samt den studerandes aktiva kunskapssökande, reflektion och värdering. Arbetsformerna utgörs av studieuppgifter enskilt och i grupp som följs upp i gruppdiskussioner via kursens läroplattform. Stor vikt läggs på att studenterna tillsammans utvecklar sina kunskaper genom studieuppgifter och diskussioner för att främja den enskildes lärande. Undervisningen bedrivs normalt på svenska men undervisning på engelska kan förekomma.

Examination

Ny tentamen i betygshöjande syfte får ej förekomma vid Mittuniversitetet.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Begränsning av examination

Studenter antagna till tidigare version av kursen har rätt att examinera 3 gånger inom loppet av 1 år enligt den kursplanen. Därefter överförs studenterna till denna kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Litteratur

Obligatorisk litteratur

Kommentar: Vetenskapliga rapporter och artiklar tillkommer.

Blaxter, M., Health, Cambridge, Polity Press, (2010), 2nd Edition, ISBN: 978-0-7456-4846-0.

Bowling, A., Measuring Health: a review of quality of life measurement scales, Maidenhead, UK, Open University Press, (2005), 3rd Edition, ISBN: 0-335-21527-0.

Marmot, M., Statussyndromet: hur vår sociala position påverkar hälsan och livslängden, Stockholm, Natur och Kultur, (2006), ISBN: 91-27-11192-X.

Tones, K. & Green, J., Health promotion: planning and strategies. Kapitel 1-2 och 6., London, SAGE, Senaste upplagan.

Wilkinson, R., The impact of inequality, New York, New Press, (2005), ISBN: 1-56584-925-6.

Referenslitteratur

Kommentar: Referenslitteratur fungerar i huvudsak som uppslagsböcker. Beroende på studentens egen förkunskap till kursen så blir det därför svårt att föreslå lämplig litteratur. En lista över referenslitteratur publiceras i studiehandledningen. Följande kan dock rekommenderas att välja bland. (OBS! Ej rangordnade):

Backman, J., Rapporter och uppsatser, Lund, Studentlitteratur, Senaste upplagan.

Baum, F., The New Public Health. Part 1-2 and 4-5, Melbourne, Vic., Oxford University Press, Senaste upplagan.

Faresjö, T. & Åkerlind, I., Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan? Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning, Lund, Studentlitteratur, Senaste upplagan.

Medin, J. & Alexandersson, K., Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande – en litteraturstudie, Lund, Studentlitteratur, Senaste upplagan.

Nordenfelt, L., Livskvalitet och hälsa: teori och kritik, Linköping, Linköpings universitet, (2004), www.ep.liu.se/abstrakt.xsql?dbid=10345

Sen, G. & Östlin, P. (eds.), Gender Equity in Health. The shifting frontiers of evidence and action, New York, Taylor and Francis Group (Routledge), (2010), ISBN: 978-0-415-80190-4.

Övrig information

Kursbevis, tillgodoräknande, överklagande m.m. regleras i Högskoleförordningen.