Historia GR (A), Demokrati och medborgarskap, 15 hp

Syfte

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om demokratins utveckling med tonvikt på perioden från 1800-talets mitt fram till idag. Sociala, kulturella, religiösa, ekonomiska och politiska villkor står i centrum. Hur kan vi förstå demokratins utformning i olika länder och hur demokratiseringsprocesser uppstår? Hur kan vi förklara de hot som finns mot den politiska demokratin?

Kursen lyfter fram demokratiseringsteorier på olika analysnivåer samt ger en grund för studenten att självständigt kunna använda de förvärvade kunskaperna i en analys av demokratins historiska utveckling i Sverige, Europa och andra delar av världen.

Kursen ges av ämnet historia men riktar sig också till studenter inom samhällsvetenskap och lärarutbildning.

Lärandemål

Den studerande ska efter genomgången kurs kunna:
- redogöra för olika definitioner av demokrati- och medborgarskapsbegreppen
- redogöra för den demokratiska utvecklingen i Sverige och Västeuropa under 1800- och 1900-talen
- jämföra utvecklingen i Västeuropa med demokratiseringstendenser i andra delar av världen
- redogöra för olika demokratiseringsteorier samt självständigt kunna diskutera dem med utgångspunkt i historiska skeenden
- diskutera och jämföra hur demokratier skiljer sig åt vad gäller utformning, förutsättningar och grad av konsolidering
- analysera historiska sammanhang och processer av betydelse för dagens demokratidebatt

Innehåll

Kursen är indelad i två moment om vardera 7,5 hp.

1. Demokrati och medborgarskap i Sverige och Norden (Democracy and Citizenship in Sweden and the Nordic Region, 7,5 credits)
Demokrati- och medborgarskapsbegreppen introduceras och sätts i en historisk kontext. Vidare innehåller momentet en fördjupning av den svenska demokratin och demokratiseringsprocessen: förutsättningar och villkor på lokal, regional och nationell nivå. Fokus ligger dels på reformeringen av rösträtten, styrelseskicket och statsmakten i början av 1900-talet, dels på demokratins nutida tillstånd och utmaningar. Utvecklingen i de andra nordiska länderna berörs översiktligt.

2. Demokratiseringsprocesser i teori och praktik (Democratization in Theory and Practice, 7,5 credits)
Momentet belyser teorier om hur demokratiska system kan etableras och upprätthållas, hur olika faktorer i samhället påverkar det demokratiska systemets utformning samt vilka utmaningar demokratiska system har mötts av från 1800-talet och framåt. Det jämförande perspektivet är centralt: likheter/skillnader mellan länder, sammanhang och tidsperioder. Genom att studera utvecklingen i olika världsdelar övas den studerandes förmåga att självständigt kunna värdera och resonera kring bärkraften i olika teorier och förklaringsgrunder.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Undervisningen bedrivs i form av nätbaserade föreläsningar, seminarier och gruppövningar. All undervisning sker via nätet.

Examination

2101: Demokrati och medborgarskap i Sverige och Norden, Inlämningsuppgift, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Examinationen genomförs i deletapper via skriftliga inlämningsuppgifter och forumdiskussioner

2102: Demokratiseringsprocesser i teori och praktik, Inlämningsuppgift, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Examinationen genomförs i deletapper via skriftliga inlämningsuppgifter och forumdiskussioner.

Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dessa provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det . Ansökan om att få en ny examinator utsedd skall vara skriftlig och ställs till den instans som utser examinator. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyad prövning för högre betyg.

Om student har ett beslut från samordnaren vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge anpassad examination för studenten.

Betygskriterier för 3-gradig betygsskala:
För att erhålla betyget VG (Väl Godkänd) krävs att lärandemålen för kursen är väl uppfyllda.
För att erhålla betyget G (Godkänd) krävs att lärandemålen för kursen är uppfyllda.
För att erhålla betyget U (Underkänd) är lärandemålen för kursen inte uppfyllda.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)