Kursplan

Kursplan för Historia GR (A), Samhällsorientering för lärare åk 1-3, 15 hp. (1-15). Ingår i Lärarlyftet, 15 hp

Civics Ba, Perspective of Society, 15 credits, Continuing Education for Teachers, 15 Credits

Allmänna data om kursen

  • Kurskod: HI005U
  • Ämne huvudområde: Historia
  • Nivå: Grundnivå
  • Progression: (A)
  • Namn (inriktning): Samhällsorientering för lärare åk 1-3, 15 hp. (1-15). Ingår i Lärarlyftet.
  • Högskolepoäng: 15
  • Fördjupning vs. Examen: GXX - Kursen ligger på grundnivå. Kan ej klassificeras.
  • Utbildningsområde: Humaniora 100%
  • Ansvarig institution: Humaniora och samhällsvetenskap
  • Ansvarig fakultet: Fakulteten för humanvetenskap
  • Inrättad: 0001-01-01
  • Fastställd: 2016-03-17
  • Senast ändrad: 2018-02-20
  • Giltig fr.o.m: 2018-08-01

Syfte

Kursdeltagaren ska efter genomgången kurs ha förvärvat ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att ge behörighet för att undervisa i åk 1-3.

Lärandemål

Lärandemål
Kursdeltagaren ska efter genomgången kurs ha förvärvat ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper och färdigheter som krävs för att ge behörighet till att undervisa i åk 1-3.

Moment 1:
-Kunna redovisa en översiktlig kunskap om olika religionsutövningar, deras högtider, symboler och berättelser.
-Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om olika former av religionsutövning.
-Uppvisa färdigheter i att tillämpa ett religionsdidaktiskt perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Moment 2:
-Kunna redovisa kunskaper om tidslinjer, periodiseringar och begrepp, såsom dåtid, nutid, framtid, stenålder, bronsålder och järnålder.
-Kunna redovisa kunskaper om närmiljöns historia, dess vetenskapliga relevans och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål i närmiljön kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
-Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om närmiljöns historia.
-Visa förmåga att använda, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om olika tidsuppfattningar och periodiseringar.
-Uppvisa färdigheter i att tillämpa historiedidaktiskt perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Moment 3:
-Visa kunskap om olika sätt att förstå och beskriva analysera samhället och analysera samhälleliga utvecklings- och konfliktområden.
-Visa kunskap om det demokratiska samhällets värdegrund samt det politiska systemets funktionssätt.
-Visa förmåga att tillämpa, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om människan som ansvarsfull samhällsvarelse.
-Uppvisa färdigheter i att tillämpa ett didaktiskt perspektiv och metoder för planering, genomförande och bedömning med utgångspunkt från skolans styrdokument.

Moment 4:
- Visa kunskap om centrala begrepp inom geografin.
- Visa kunskap om fysiska representationer av omvärlden, kartor och rumsliga begrepp.
- Visa kunskap om resurser och dess förekomst samt diskutera betydelsen av mark- och vattenresurser för människor och bebyggelse samt förstå konsekvenser av resursutnyttjande på miljön.
- Kunna redovisa orsaker till och konsekvenser av människors förflyttningar i rummet.
- Visa förmåga att utgående från skolans styrdokument kunna tillämpa ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kunskaper i geografi för förskoleklass och åk 1-3.

Innehåll

Kursen är uppdelad i fyra moment. I momenten analyseras förutom ämnesteori även frågor som rör ämnesdidaktik, IT i undervisningen, inkluderande förhållningssätt, genus, elever i behov av särskilt stöd och bedömning.

Ämnesdidaktiskt perspektiv
I kursen diskuteras de ämnesdidaktiska frågeställningarna vad, hur och varför. Utifrån relevant ämnesdidaktisk litteratur och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2015), och särskilt utifrån kursplanerna i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap med tillhörande kommentarmaterial, analyseras bland annat vilka förmågor som ska utvecklas, vilket centralt innehåll som ska behandlas och hur formativ och summativ bedömning kan genomföras. I detta studeras i samtliga fyra ämnen hur de aktuella formuleringarna i styrdokumenten kan omsättas i praktisk skolverksamhet, och hur olika metoder och material kan användas för att variera och stimulera lärande. Här diskuteras undervisning i samhällsorientering för F-3 genom exempelvis film, musik, bild, skönlitteratur, IKT, narration, berättelser, rollspel, teater, kontrafaktiska övningar, museibesök och exkursioner. Vidare analyseras i kursen frågan om progression i elevers lärande, hur de ämnesövergripande förmågorna (kommunikativ-, begreppslig-, analytisk-, informationshanterings- och metakognitiv förmåga) kan tränas (exempelvis genom varierande och även tematiska arbetssätt), var olika arbetsområden och centralt innehåll kan komma in samt varför, vad som ska bedömas samt hur formativ och summativ bedömning i samhällsorientering kan se ut.

IT i undervisningen
I kursen behandlas hur lärare kan använda IT i undervisningen, och hur pedagogik, samhällsorientering och IKT kan samverka. Dessutom analyseras hur digitala medier och material (det kan vara digitala genomgångar, bildredigering, filmer, fotografier, appar, ljud och kartor) kan användas för att stimulera lärande och utveckla centrala förmågor, som kommunikativ-, begreppslig-, analytisk-, informationshanterings- och metakognitiv förmåga. Särskilt källkritik i den digitala tidsåldern berörs, och då hur elevers källkritiska förhållningssätt tidigt, och med progression, kan utvecklas under skolåren. I kurserna analyseras hur elevaktiva och undersökande arbetssätt kan sättas i centrum för kunskapsinlärning, och för utvecklande av elevers analytiska och källkritiska förmåga.

Inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med annan kulturell bakgrund
I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2015) betonas att undervisningen ska vara varierad och perspektivrik. Givet de ingående ämnena i samhällsorientering är det naturligt att intersektionella perspektiv behandlas i undervisningen. I kursen diskuteras bland annat etiska frågor, identitetsskapande och olika livsfrågor, samt olika religioner och livsåskådningar. I kursen analyseras även hur olika undervisningsmetoder kan stimulera nyanländas lärande, samt hur det centrala innehållet kan anpassas efter lokala förutsättningar till en heterogen undervisningsgrupp, med det övergripande målet att utveckla för eleven centrala förmågor. Vidare behandlas hur studier i samhällsorientering kan samverka med studier av andra skolämnen, och hur elevaktiva arbetssätt, exempelvis genom olika exkursioner, kan främja elevers integration i det omgivande samhället. I kursen behandlas hur ett jämförande perspektiv över tid och rum (lokalt, regionalt, nationellt och globalt) kan anläggas på studier av centrala läroplansbegrepp, som genus, klass och etnicitet, för att utveckla komparativ analysförmåga hos eleverna. Vidare tränas studenterna i hur ett gemensamt centralt innehåll kan anpassas efter lokala och individuella förutsättningar, och hur kulturella mötesplatser kan skapas genom undervisning i samhällsorientering.

Genusperspektiv
I kursen analyseras föreställningar om manligt och kvinnligt i religion, historien och i det omgivande samhället. Här analyseras hur maktordningen, och innebörden av vad som betraktats som manligt respektive kvinnligt, skiljer sig åt över tid och mellan olika samhällen. Vidare diskuteras i kursen konstruktionen av det sociala könet, olika könsnormer samt hur dessa kan uppmärksammas och kritiskt granskas. I diskussionen av manligt och kvinnligt anläggs ett kritiskt perspektiv, som syftar till att blottlägga olika föreställningar om könen. Här visas på hur relationerna och skillnaderna mellan könen kan avläsas exempelvis i samhällets symboler, begrepp, identitetsskapande och organisation. Dessa relationer och skillnader belyses utifrån ett maktperspektiv inom ramen för de olika ämnena.

Elever i behov av särskilt stöd
I kursen lyfts fram hur progression i lärande ska utvecklas utifrån elevers förutsättningar och behov, samt hur undervisning i samhällsorientering kan ske genom olika metoder och materialtyper (exempelvis film, musik, bild, skönlitteratur, IKT, rollspel, teater och exkursioner), för att variera och stimulera allas lärande. I kursen analyseras hur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2015) skrivningar om att undervisningen ska vara varierad och perspektivrik kan omsättas i praktisk skolverksamhet. I kursen diskuteras även hur det centrala innehållet kan anpassas efter elever i behov av särskilt stöd, och hur frågor som rör exempelvis makt, etnicitet och genus kan analyseras med varierande elevaktiva arbetssätt, samt på hur IKT-pedagogik kan användas för att utveckla exempelvis analytisk och källkritisk förmåga hos elever i behov av särskilt stöd.

Bedömning
I kursen analyseras de kunskapskrav som eleven ska ha nått i slutet av årskurs 3. Här studeras vilka de ämnesövergripande förmågorna är, vilka förmågor som är av central betydelse för de olika samhällsorienterade ämnena, vilket centralt innehåll som ska undervisas om, samt hur det centrala innehållet förhåller sig till de förmågor som ska tränas. I kursen analyseras dels hur tanken på progression i elevers lärande speglas i kursplanen, dels hur elevernas inledande studier i samhällsorientering under de första tre-fyra skolåren är tänkt att lägga en grund för kommande studier inom de fyra ämnena. Vidare diskuteras hur ett helhetsperspektiv på lärande kan tas, då det till en betydande del är samma förmågor som ska utvecklas i skolans olika ämnen. I kursen diskuteras även formativ bedömning samt hur sådan kan stimulera och utveckla elevers lärande; hur utrymme skapas av lärare för att elever ska kunna visa sina kunskaper på olika sätt; hur återkoppling ges för att stimulera vidare inlärning och utveckling, samt avslutningsvis hur man som lärare i samhällsorientering identifierar såväl generella styrkor som behov hos eleverna. Inte minst betonas i kursen hur bedömning kan betraktas som en framåtsyftande process, med målet att vidga och fördjupa elevers lärande. Här diskuteras även det flerdimensionella förhållandet mellan formativ och summativ bedömning, och hur de kan betraktas som mer intimt sammanflätade än att summativ bedömning endast handlar om tillbakablick och formativ om framåtsyftande.

Moment 1: Närområdets religionsutövning, ämnesdidaktik och ämnesteori i religion, 3,8 hp
Momentet inriktar sig på religionens roll i samhället, utifrån ett ämnesteoretiskt och ämnesdidaktiskt perspektiv. Under momentet behandlas utifrån läroplanen relevanta kunskaper om olika former av religionsutövning. Därutöver analyseras bilden av religionen i läromedel, med betoning på grupper inom de abrahamitiska religionerna och sekulära grupper i dagens Sverige. Därtill övas studenten, utifrån skolans styrdokument, i planering, genomförande och bedömning. Examination sker i seminarier och PM-skrivande.

Moment 2: Närområdets historia, ämnesdidaktik och ämnesteori i historia, 3,8 hp
I momentet analyseras innebörden och den vetenskapliga relevansen av att studera närområdets historia, med beaktande av elevernas egna erfarenheter. Olika tidsuppfattningar och periodiseringar analyseras, såsom dåtid, nutid och framtid, stenålder, bronsålder och järnålder. I momentet övas studenten att använda, utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om närmiljöns historia och olika tidsuppfattningar. Därtill övas studenten, utifrån skolans styrdokument, i planering, genomförande och bedömning. Examination sker i seminarier och PM-skrivande.

Moment 3: Människan i samhället, ämnesdidaktik och ämnesteori samhällskunskap, 3,7 hp
I momentet ges en introduktion till samhällsstudier utifrån idén om att det finns flera sätt att förstå och beskriva vad samhället är. Detta får konsekvenser för hur vi kan analysera de samhällsfrågor som är aktuella idag. Frågor om mänskliga rättigheters betydelse för det demokratiska samhället samt det politiska systemets uppbyggnad i Sverige behandlas. I momentet övas också studenten i att använda, utifrån ämnesdidaktiska perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om människan som kultur- och samhällsvarelse. Därtill övas studenten, utifrån skolans styrdokument, i planering, genomförande och bedömning. Examination sker genom hemtentamen, PM-skrivande eller annan examinerande uppgift.

Moment 4: Människan på jorden, ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska reflektioner i geografi, 3,7 hp
I momentet ges en grundläggande förståelse för de processer som genom samspel och påverkan har format landskapet. Grundläggande kunskaper i geografins begrepp samt kartografi beskrivs och analyseras. De geografiska förutsättningarna för mänskliga verksamheter som rör livsmiljöer, naturresurser, natur- och kulturlandskap och befolkningsförändringar studeras. Särskilt betonas samspelet mellan människan, samhället och miljön ur ett helhetsperspektiv med vikt på hållbarhetsfrågor.

Studenten övas i att använda, utifrån ämnesdidaktiska perspektiv, för skolsituationen relevanta kunskaper om geografi. Examination sker genom PM-skrivande och skriftliga inlämningsuppgifter samt andra examinationsformer som exempelvis quiz etc.

Behörighet

Grundläggande behörighet Behörighetsgivande lärarexamen, avsedd för minst åk 1-3 och undervisar i åk 1-3 i detta ämne utan att vara ämnesbehörig.

Utbildningen är en uppdragsutbildning och får endast sökas av lärare som deltar i lärarfortbildning enligt Förordning (2007:222) om statsbidrag
för fortbildning av lärare. Se Skolverkets webbplats http://www.skolverket.se/lararlyftet

Sökande till denna kurs utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen.

Urvalsregler

Alternativt urval, se under rubrik "Övrig information".

Undervisning

Kursen ges på IT-distans. Inga campusträffar förekommer. Till kursen finns en IT-baserad lärplattform och för föreläsningar, diskussioner och vissa redovisningar används IT-verktyg.

Examination

Former för examination finns angivna under respektive delmoment i kursen.

Betygsskala

Underkänd (U) eller Godkänd (G)

Litteratur

Referenslitteratur

Moment 4
  • Titel: Sveriges nationalatlas (SNA)
  • Kommentar: Främst banden Sveriges Geografi eller Berg och Jord.
  • Författare/red: Eriksson, C, Dinwiddie, A, Björklund, J, (red.)
  • Titel: Libers Atlas
  • Förlag: Liber förlag
  • Kommentar: ISBN: 9789147101641

Obligatorisk litteratur

  • Kommentar: Artiklar kan tillkomma i respektive moment, vilka i så fall distribueras av undervisande lärare.
  • Författare/red: Franck, Olof, Hermansson Adler, Magnus, Björneloo, Inger
  • Titel: Samhällsämnenas didaktik: F - åk 3
  • Förlag: Studentlitteratur, Lund
  • Upplaga: 2013
  • Kommentar: ISBN: 9789144089652139
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • : http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575
Moment 1
  • Författare/red: Löfstedt, Malin (red.)
  • Titel: Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan
  • Förlag: Studentlitteratur
  • Upplaga: 2011
  • Kommentar: 219 s.
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2562
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Kursplan i religionskunskap
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/religionskunskap
  • Författare/red: Svanberg, Ingvar & David Westerlund (red.)
  • Titel: Religion i Sverige
  • Förlag: Dialogos
  • Upplaga: 2008
  • Kommentar: Urval om cirka 150 sidor av bokens 439 s.
  • Författare/red: Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan
  • Titel: Människor och makter 2.0 [Elektronisk resurs] : en introduktion till religionsvetenskap
  • Förlag: Högskolan i Halmstad
  • Upplaga: 2 (2010)
  • Kommentar: Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-13993
  • Författare/red: van der Molen, Janny
  • Titel: Om änglar, gudar och hjältar: berättelser ur det stora världsreligionerna
  • Förlag: Björnen, Borlänge
  • Upplaga: 2009
  • Kommentar: Urval om ca. 150 sidor.
Moment 2
  • Författare/red: Hermansson Adler, Magnus
  • Titel: Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik
  • Förlag: Liber, Stockholm
  • Upplaga: 2014
  • Kommentar: ISBN: 978-91-47-10660-8
  • Författare/red: Lindström, Dag
  • Titel: Forntid i Sverige: en introduktion
  • Upplaga: 2004
  • Kommentar: ISBN 91-27-09764-1
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Diskussionsunderlag till kursplanen i historia
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2535
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Kommentarmaterial till kursplanen i historia
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia#anchor1
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Kursplan i historia
  • Upplaga: Senaste upplaga
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia#anchor1
Moment 3
  • Författare/red: Bäck, Henry, Larsson, Torbjörn, Erlingsson Gissur
  • Titel: Den svenska politiken (bok med eLabb): Strukturer, processer och resultat.
  • Förlag: Liber
  • Upplaga: 2011
  • Författare/red: Ekendahl Ingegerd, Nohagen lris, Sandahl Johan
  • Titel: Undervisa i samhällskunskap -en ämnesdidaktisk introduktion
  • Förlag: Liber
  • Upplaga: 2015
  • Författare/red: Månson, Per
  • Titel: Båten i parken; Introduktion till samhällsstudier
  • Förlag: Norstedts Akademiska
  • Upplaga: 2014
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2564
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Kursplan i samhällskunskap 2011
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/samhallskunskap
Moment 4
  • Författare/red: Getis, Arthur; Getis, Judith; and Fellmann, Jerome
  • Titel: Introduction to Geography
  • Förlag: McGraw-Hill Higher Education, London
  • Upplaga: 14:e upplagan
  • Kommentar: www.bokus.com/bok/9781259255687/introduction-to-geography/
  • Författare/red: Sanderoth, Ingrid, Werner, Margit & Båth, Sten
  • Titel: Plats – identitet – lärande: närområdesstudier i skolan
  • Förlag: Studentlitteratur, Lund
  • Upplaga: 2015
  • : www.studentlitteratur.se
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Kommentarmaterial till kursplanen i geografi
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2558
  • Författare/red: Skolverket
  • Titel: Kursplan i geografi 2011
  • Upplaga: Senaste upplagan
  • Kommentar: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/geografi
Övrig information
Sökande utan godkännande av skolhuvudmannen är inte behörig att delta och riskerar att få avbryta utbildningen. För mer ingående information se: www.skolverket.se

Validering är möjlig. Mittuniversitetet är ansluten till det elektroniska valideringssystemet Valda.
Den som antagits till Lärarlyftet har möjlighet att tillgodoräkna högskolepoäng genom en validering av kunskaper och färdigheter/kompetens i förhållande till lärandemålen i den kurs man är antagen till.

Kursen består av 3,8 hp religionsvetenskap, 3,8 hp historia, 3,7 hp samhällsvetenskap och 3,7 hp geografi. Urval sker genom lottning.