Södra Norrland – häxprocessernas mark

Per Sörlin, professor i historia vid Mittuniversitetet förklarar att här utspelades en av Europas mest omfattande häxförföljelser. Både i städer och på landsbygden hölls rannsakningar mot misstänkta häxor. Kulmen var åren 1668–1676. Då skedde också ett utbrott i Bohuslän, men inget kan mäta sig med häxhysterin i våra trakter. Som följd av en explosionsartad ryktesspridning ställdes ett tusental människor ställdes inför rätta och runt 300 avrättades. Värst var det i Torsåker 1675, då ett 70-tal halshöggs och brändes.

Men det intressanta tycker Per Sörlin är varför vissa områden förskonades.
- Om lokala nyckelpersoner, som präster, länsmän och landshövdingar, höll sig skeptiska kunde de bryta förloppet. Det skedde i Västerbotten och lokalt på vissa håll i regionen. Men i stället löpte processerna amok i exempelvis Hälsingland och Ångermanland.

Varför 40 000 och 60 000 européer oskyldiga dödades vid den här tiden har historikerna haft olika förklaringar till berättar Per Sörlin.
- Under 70-talet talades det om den gryende kapitalismen på landsbygden. I bondesamhället skulle man ta hand om varandra, men om man stämplade en tiggande kvinna som häxa slapp man ansvaret för henne. En annan förklaring var den starka statens framväxt. När staten ville driva krig och ta in skatter och soldater ansågs folklig magi stå i vägen för den ideologiska kontrollen av folket.