Kursplan

Spara favorit

Hämta kursplan
Kursplan för:

Litteraturvetenskap GR (A), 30 hp

Comparative Literature BA (A), 30 Credits


Allmänna data om kursen

Kurskod: LI006G
Ämne huvudområde: Litteraturvetenskap
Nivå: Grundnivå
Progression: (A)
Högskolepoäng: 30
Fördjupning vs. Examen: G1N - Kursen ligger på grundnivå och har endast gymnasiala förkunskapskrav.
Utbildningsområde: Humaniora 100%
Ansvarig avdelning: Avdelningen för humaniora
Ansvarig fakultet: Fakulteten för humanvetenskap
Inrättad: 2006-09-11
Fastställd: 2007-03-30
Senast ändrad: 2014-11-18
Giltig fr.o.m: 2015-01-01

Syfte

Litteraturvetenskap GR (A) är en fristående kurs med allmänt humanistisk inriktning och syftar till att skapa förutsättningar för studenten att utveckla ett grundläggande vetenskapligt förhållningssätt till litteraturen som estetiskt och kulturhistoriskt fenomen.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten
- visa elementär förtrogenhet med litterära texters genrespecifika
estetiska verkningsmedel
- visa förmåga att sätta en litterär text i samband med sin tillkomsttid
och viktiga sociala och filosofiska sammanhang
- ha tillägnat sig kännedom om grundläggande litteraturteoretiska
förhållningssätt
- visa kunskap om större litteraturhistoriska utvecklingslinjer från forntiden
till våra dagar såväl inom enskilda genrer som genreövergripande
- visa förmåga att på ett elementärt vetenskapligt sätt resonera om
litteraturvetenskapliga frågeställningar
- ha tillägnat sig en medvetenhet om hur värderingar konstrueras socialt
och vilken betydelse det har inom litteraturens område
- visa förmåga att skriva en väldisponerad, begriplig och klart text som uppfyller relevanta krav på formalia.

Innehåll

Kursen omfattar fyra moment:
1. Introduktion och lyrik, 7,5 hp (Introduction and Poetry)
2. Berättelser 1, 7,5 hp (Narratives 1)
3. Berättelser 2, 7,5 hp (Narratives 2)
4. Drama, 7,5 hp (Drama)

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Deltagande vid seminarieövningar och redovisningar är obligatorisk.

Examination

1. Introduktion och lyrik, 7,5 högskolepoäng
Examination sker skriftligt och muntligt.

2. Berättelser 1, 7,5 högskolepoäng
Examination sker skriftligt och muntligt.

3. Berättelser 2, 7,5 högskolepoäng
Examination sker skriftligt och muntligt.

4. Drama, 7,5 högskolepoäng,
Examination sker skriftligt och muntligt.

Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dessa tre provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. Om särskilda skäl föreligger har studerande som underkänts minst två gånger på prov för en kurs eller del av kurs rätt att få en annan examinator utsedd. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyad prövning för högre betyg.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Begränsning av examination

Studenter antagna till tidigare version av kursen har rätt att examinera 3 gånger inom loppet av 2 år enligt den kursplanen. Därefter överförs studenterna till denna kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Litteratur


Obligatorisk litteratur

Författare/red: .

Litteraturlista

I. Litteratur som används i flera kursmoment

Obligatorisk litteratur
Texter från Sapfo till Strindberg, red. Dick Claésson, Lars Fyhr & Gunnar Hansson, Studentlitteratur 2006 (TSS)
Arping, Åsa & Nordenstam, Anna, Genusvetenskapliga litteraturanalyser, Lund: Studentlitteratur, 2:a uppl., 2010
Olsson, Bernt & Ingemar Algulin, Litteraturens historia i Sverige, Norstedts 1987 eller senare upplaga
Olsson, Bernt & Ingemar Algulin, Litteraturens historia i världen, Norstedts 1987 eller senare upplaga
Bergsten, Staffan & Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2 uppl., Studentlitteratur 2004 eller senare
Tenngart, Paul, Litteraturteori, Malmö: Gleerups, 2008

Referenslitteratur
Den svenska litteraturen, red. Lars Lönnroth & Sven Delblanc, ny rev. utgåva, Bonniers 1999, del 1–3
Litteraturens världshistoria, red. F. J. Billeskov-Jensen, 2. uppl., Norstedts 1991, del 1–12
Dahlbäck, Kerstin, Gunnar Sahlin & Henrik Åslund, Tryck, databaser och Internet. Bibliografiska sökvägar för litteraturvetare, Natur och kultur 2001
Malmström, Sten, Takt, rytm och rim i svensk vers, Almqvist & Wiksell 1974 eller senare
Nordisk kvinnolitteraturhistoria 1–5, red. E. Møller Jenssen m.fl., Wiken 1993–2000
Nilsson, Martin P, Olympen, 2003 eller äldre upplaga
Stapleton, Michael, Greek and Roman Mythology, 1982
Texter i poetik. Från Platon till Nietzsche, i urval av Per Erik Ljung och Anders Mortensen, Lund: Studentlitteratur, 1988 eller senare


II. Litteratur för de olika kursmomenten


Moment 1. Introduktion och lyrik

Vetenskaplig litteratur
Elleström, Lars, Lyrikanalys. En introduktion, Lund: Studentlitteratur, 1999
Litteraturvetenskap - en inledning, red. Staffan Bergsten, 2 uppl, Studentlitteratur 2002 eller senare
Bourdieu, Pierre, ”Efterskrift. För en korporativism kring det universella”, i Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, 2000, s. 473–485*
Bäckman, Stig, ”Litterär kompetens. Ett försök till litteraturpedagogisk begreppsutredning”, i Litteraturdidaktik. Texter om litterär kompetens och lyrik i skolan, Härnösand 1998*
Engdahl, Horace, kapitlet om Tegnér i Den romantiska texten, Bonniers 1986 eller senare
Forser, Tomas, "Värderingsproblematiken", i Kritik av Kritiken (2002)*
Hellsing, Lennart, ”Om värderingar”, i Tankar om barnlitteraturen, Rabén och Sjögren 1963, s. 49–66*
Janss, Christian, Arne Melberg & Christian Refsum, Lyrikens liv. Introduktion till att läsa dikt, Göteborg 2004
Linnér, Sture, Den gyllene lyran, Stockholm 1989
Olsson, Anders, ”Utgrävda ord, vakanta rum, musik” (Mallarmé), i Läsningar av Intet, Bonniers, 2000, s. 187–200*
Persson, Magnus, ”Kulturella värderingar” i Skolan och de kulturella förändringarna, red. L. G. Andersson, J. Thavenius & M. Persson, Studentlitteratur 1999, s. 121–137*
Silkeberg, Marie, ”Det där är ett O”, i Avståndsmätning, Litterär gestaltnings skriftserie 2, Göteborgs universitet (Lacan, Caruth och samtida poesi), 2005, s. 235–244*
Svenbro, Jesper, ”Hjulspår”, i Myrstigar (Pindaros), Bonniers 1999, s. 85–101*
Texter från striden mellan Kellgren och Thorild, TSS, s. 814–817, 850–852
Skönlitteratur
Ett hundratal dikter från olika epoker enligt lärarens anvisningar:

Ur Bibeln:några psalmer ur Psaltaren samt Höga visan
Ur TSS: av exempelvis Sapfo, Catullus, Horatius, Bernard de Ventadour, Guillem Figueira, Beatrice de Dia, Walter von der Vogelweide, Ballader, Gaspara Stampa, Villon, Petrarca, Ronsard, Shakespeare, Donne, La Fontaine, Wivallius, Lucidor, Nordenflycht, Kellgren, Lenngren, Bellman, Stagnelius, Tegnér, Geijer, Almqvist, Runeberg, Rydberg, Snoilsky, Strindberg, Ola Hansson, Fröding, Heidenstam, Karlfeldt, Goethe, Schiller, Hölderlin, Eichendorff, Blake, Wordsworth, Keats, Baudelaire, Rimbaud, Verlaine, Dickinson, Whitman

I stencil: av exempelvis Rilke, Morgenstern, Majakovskij, Achmatova, Tsvetajeva, Eliot, Yeats, Appolinaire, Breton, Lorca, Frost, Plath, Hughes, Brodskij, Vysotskij, Szymborska, Ekelund, Bo Bergman, Lagerkvist, Södergran, Diktonius, Ekelöf, Boye, Sjöberg, Gullberg, Martinson, Ferlin, Taube, Tranströmer, Åkesson, Palm, Vreeswijk, Sonnevi, Jäderlund, Frostenson
Exempel på populärlitteratur och sångtexter*


Moment 2. Berättelser 1

Vetenskaplig litteratur
Auerbach, Erich, Mimesis. Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen, Bonniers 1998 eller senare (eller på engelska), kapitlen ”Odysseus ärr”, ”Farinata och Cavalcante”, ”Världen i Pantagruels mun”, ”Den förtrollade Dulcinea”
Cullhed, Anders, ”Allegorins gränser i Dantes komedi”, i Allegori, estetik, politik. Texter om litteratur, red. Ulf Olsson och Per Anders Wiktorsson, Symposion 2003, s. 35–43*
Franzén, Carin, ”En kvinnlig allegori. Om Christine de Pizans Boken om Damernas stad”, i Allegori, estetik, politik. Texter om litteratur, red. Ulf Olsson och Per Anders Wiktorsson, Symposion 2003, s. 45–52*
Vulovic, Jimmy, Narrativanalys, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013
Linnér, Sture, Homeros, Natur och Kultur 1985 eller senare


Skönlitteratur
Bibeln, 1 Mosebok
Homeros, Iliaden, urvalet i TSS, s. 6–14
Homeros, Odysséen, urvalet i TSS, s. 14–28
Platon, urvalet i TSS, s. 61-68
Vergilius, Eneiden, urvalet i TSS, s. 122–131
Rolandssången, urvalet i TSS, s. 352–361
Hildebrandsången, urvalet i TSS, s. 320-321
Dante Alighieri, Inferno
Christine de Pizan, ur Boken om Damernas stad, i Kvinnliga filosofer från medeltid till upplysning, Natur och Kultur 1998, s. 67–73*
Isländska sagor, enligt urvalet i TSS, s. 227-241
Eddan, urvalet i TSS, s. 206–226
Gottfried von Strassburg/Heinrich von Freiberg, Tristan, TSS, s. 332-341
Birgitta, Uppenbarelser, urvalet i TSS, s. 271–275
Geoffrey Chaucer, urvalet i TSS, s. 307-315
Boccaccio, Decamerone, urvalet i TSS, s. 465–480
Rabelais, Gargantua och Pantagruel, urvalet i TSS, s. 400–408
Margaretha av Navarra urvalet i TSS s. 408-413
Cervantes, Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha, Symposion 2002, s. 1–150
Stiernhielm, Hercules, urvalet i TSS, s. 570–575
Milton, Det förlorade paradiset, urvalet i TSS, s. 516–521
Madame de la Fayette, ur Prinsessan de Clèves (i E. Alexandersons övers., Natur och Kultur 1964)*
Swift, Gulliver’s Travels, avsnitten om Lilliput och Houyhnhms
Dalin, urvalet i TSS, s. 760-765
Creutz, ur Atis och Camilla, TSS, s. 780–782
Sterne, ur Välborne Herr Tristram Shandy, hans liv och meningar, TSS, s. 623-627
Voltaire, Candide (i Litteraturens klassiker, Tre 1700-talsromaner eller i annan utgåva)
Rousseau, Bekännelser (Första boken)
Goethe, Den unge Werthers lidanden (i Litteraturens klassiker, Tre 1700-talsromaner eller i annan utgåva)
Hoffmann, E.T.A., ”Sandmannen”, TSS, s. 1020–1032
Shelley, Frankenstein
Ett par folksagor*


Moment 3. Berättelser 2

Vetenskapliga texter
Achebe, Chinua, "An Image of Africa: Racism in Conrad's Heart of Darkness"*
Auerbach, Erich, Mimesis. Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen, Bonniers 1998 eller senare (eller på engelska), kapitlet ”I Hôtel de la Mole”
Benjamin, Walter, ”Till bilden av Proust”, i Bild och dialektik, Cavefors 1969 eller Symposion 1991*
Bergenmar, Jenny, del av kapitlet ”Den simulerade sagan. Berättarens röst och retorik”, i Förvildade hjärtan. Livets estetik och berättandets etik i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, diss. Symposion 2003, s. 85–101*
Culler, Jonathan, ur Structuralist Poetics (om Flaubert och ironin)*
Vulovic, Jimmy, Narrativanalys, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013
Lagercrantz, Olof, ur Att läsa Proust*
Watt, Ian, kapitlet "Conrad's Heart of Darkness and the Critics", i Essays on Conrad, Cambridge University Press 2000, s. 85-96 *
Watts, Cedric, "Heart of Darkness", i The Cambridge Companion to Joseph Conrad, ed. by J.H. Stape, Cambridge University Press 1996, s. 45-62 *

Skönlitteratur
Balzac, Pappa Goriot
Balzac, Förord till Den Mänskliga Komedien, TSS, s. 1092-1098
Brontë, Emily, Wuthering Heights (Svindlande höjder)
Poe, ”Huset Ushers undergång”, TSS, s. 956–962
Gogol, ”Kappan”, TSS, s. 1159–1170
Andersen, H.C., ”Den lilla flickan med svavelstickorna”, ”Nattergalen”, TSS, s. 1200–1203
Almqvist, Det går an
Flaubert, Madame Bovary
Maupassant, urvalet i TSS, s. 1142-1146 samt någon novell
Dostojevskij, Brott och straff
August Strindberg, ”Ett halft ark papper”, TSS, s. 1414; ”Dygdens lön”, i Giftas I
Victoria Benedictsson, Fru Marianne, samt urvalet i TSS, s. 1427-1434
Selma Lagerlöf, Gösta Berlings Saga
Joseph Conrad, Mörkrets hjärta
Marcel Proust, På spaning efter den tid som flytt, del 1, ”Swanns värld”
James Joyce, Odysseus (Ulysses), ett kapitel enligt lärarens anvisningar
Franz Kafka, Processen
Virginia Woolf, Till fyren (To the Lighthouse)
Moa Martinsson, Kvinnor och äppelträd
Chinua Achebe, Allt går sönder (Things Fall Apart)
Tove Jansson, Pappan och havet
Någon roman från de senaste decennierna




Moment 4. Drama

Vetenskaplig litteratur
Aristoteles, Om diktkonsten, TSS, s. 68–81
Brandell, Gunnar, Drama i tre avsnitt, nyutgåva, Stockholm, 2004
Diamond, Elin, “Gender, Verfremdungseffekt”, I Unmaking Mimesis. Essays on Feminism and Theater, Routledge 1997, s. 45–47*
Gilman, Richard, The Making of Modern Drama. A Study of Büchner, Ibsen, Strindberg, Chekhov, Pirandello, Brecht, Handke, New Haven & London 1974 eller senare
Oxford Readings in Greek Tragedy, ed. by Erich Segal, Oxford 1983, ca 15 s. enligt lärarens anvisningar*
Sjöberg, Birthe, Dramatikanalys, Lund 2005
Tjäder, Per Arne, Fruktan, medkänsla och kritisk distans: den västerländska dramateorins historia, Lund 2001
Tjäder, per Arne, Uppfostran, underhållning, uppror. En västerländsk litteraturhistoria. Lund: Studentlitteratur, 2008


Skönlitteratur

Antologier
Litteraturens klassiker (LK)
Världsdramatik, red. Bengt Lewan (VD)

Aischylos, Agamemnon (LK2 Grekisk litteratur. Dramatik)
Sofokles, Kung Oidipus (LK2 Grekisk litteratur. Dramatik)
Euripides, Medea (LK2 Grekisk litteratur. Dramatik)
Euripides, Backanterna (VD1)
Aristophanes, Molnen (LK2 Grekisk litteratur. Dramatik)
Spelet om Envar (LK5 Medeltidens litteratur. Lyrik och dramatik)
Advokat Pathelin (LK5 Medeltidens litteratur. Lyrik och dramatik)
Shakespeare, Hamlet
Shakespeare, Macbeth
Calderon, Livet är en dröm (LK7 Renässansens litteratur. Dramatik och lyrik)
Racine, Andromake (LK8 Det fransk-klassiska dramat: Corneille, Molière, Racine)
Racine, Fedra (VD1)
Molière, Misantropen (LK8 Det fransk-klassiska dramat: Corneille, Molière, Racine)
Buchner, Woyzeck (VD2)
Ibsen, Et dukkehjem (VD2)
Strindberg, Fröken Julie (VD2)
Strindberg, Ett drömspel (VD2)
Jarry, Kung Ubu (VD2)
Tjechov, Körsbärsträdgården (VD2)
Becket, I väntan på Godot (VD3)
Brecht, Mor Courage och hennes barn (VD3)
Norén, Natten är dagens mor (VD4)
Lugn, Idlaflickorna (VD4)
Lysander & Osten, Medeas barn (VD4)


Texter markerade med en asterisk ingår i ett kompendium som tillhandahålles av institutionen.

Enstaka titlar kan läggas till och/eller strykas av undervisande lärare.

Övrig information

För lärarstuderande antagna till ULÄRY (före 1 juli 2007) finns möjlighet till konvertering av den sjugradiga betygsskalan till tregradig betygsskala.