Kursplan

Spara favorit

Hämta kursplan
Kursplan för:

Litteraturvetenskap GR (B), 30 hp

Comparative Literature BA (B), 30 Credits


Allmänna data om kursen

Kurskod: LI011G
Ämne huvudområde: Litteraturvetenskap
Nivå: Grundnivå
Progression: (B)
Högskolepoäng: 30
Fördjupning vs. Examen: G1F - Kursen ligger på grundnivå och fordrar mindre än 60 hp kurs(er) på grundnivå som förkunskapskrav.
Utbildningsområde: Humaniora 100%
Ansvarig avdelning: Avdelningen för humaniora
Ansvarig fakultet: Fakulteten för humanvetenskap
Inrättad: 2006-09-11
Fastställd: 2007-03-30
Senast ändrad: 2014-02-07
Giltig fr.o.m: 2014-08-25

Syfte

Kursen har som syfte att vidareutveckla ett vetenskapligt och teoretiskt förhållningssätt till litteraturen som estetiskt och socialt fenomen och som bärare av ideér och värdemönster under framför allt 1800- och 1900-talen.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten
- ha tillägnat sig en fördjupad kännedom om hur modern litteraturvetenskap
och litteraturteori förhåller sig till litteraturen som estetiskt och socialt fenomen
- visa fördjupad textanalytisk förmåga inom de tre huvudgenrerna lyrik, epik
och dramatik
- visa fördjupad kunskap om två litteraturhistoriska perioder eller strömningar;
den ena inom den äldre, den andra inom den nyare litteraturen
- visa förmåga att på ett grundläggande vetenskapligt sätt bygga upp ett längre
resonemang kring en på egen hand formulerad litteraturvetenskaplig´
frågeställning
- visa förmåga att skriva en väldisponerad, begriplig och klar text som uppfyller relevanta krav på formalia.

Innehåll

Kursen omfattar fyra moment, som utgör en direkt fortsättning på de fyra moment som ingår i A-kursen:
1. Textanalytisk och teoretisk fördjupning, 7,5 hp
2. Litteraturhistorisk fördjupning: äldre litteratur, 7,5 hp
3. Litteraturhistorisk fördjupning: nyare litteratur, 7,5 hp
4. Uppsats, 7,5 p

Behörighet

För tillträde till kursen krävs i normalfallet:
minst 22,5 hp från kursen Litteraturvetenskap GR (A), 30 hp

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Deltagande vid seminarieövningar och redovisningar är obligatorisk.

Examination

Textanalytisk och teoretisk fördjupning, 7,5 hp
Examination sker skriftligt och muntligt.

Litteraturhistorisk fördjupning: äldre litteratur, 7,5 hp
Examination sker skriftligt och muntligt.

Litteraturhistorisk fördjupning: nyare litteratur, 7,5 hp
Examination sker skriftligt och muntligt.

Uppsats, 7,5 hp
Den studerande lägger fram ett PM för sitt fördjupningsarbete, slutför och ventilerar detta under en serie seminarier samt genomför en opponentuppgift

Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dessa tre provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. Om särskilda skäl föreligger har studerande som underkänts minst två gånger på prov för en kurs eller del av kurs rätt att få en annan examinator utsedd. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyad prövning för högre betyg.

Länkt till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Begränsning av examination

Studenter antagna till tidigare version av kursen har rätt att examinera 3 gånger inom loppet av 2 år enligt den kursplanen. Därefter överförs studenterna till denna kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Litteratur


Obligatorisk litteratur

Litteraturlista

Moment 1. Textanalytisk och teoretisk fördjupning

A. Litteraturteori
Litteraturvetenskap – en inledning, red. Staffan Bergsten, 2 uppl., Studentlitteratur 2002 eller senare
Culler, Jonathan, Literary Theory. A Very Short Introduction, Oxford 1997, 144 s.


B. Textanalys
Edith Södergran
Edith Södergran, Samlade dikter
Följande dikter läses särskilt noggrant:
Ur Dikter: ”Jag såg ett träd”, ”Dagen svalnar”, ”Vierge Moderne”, ”Livet”
Ur Septemberlyran: ”Triumf att finnas till”, ”Apokalypsens genius”, ”Fragment” (OBS! Läs denna dikt extra noggrant.)
Ur Rosenaltaret: ”Rosenaltaret”, ”Till fots fick jag gå genom solsystemen”
Ur Framtidens skugga: ”Mysteriet”
Ur Landet som icke är: ”Prinsessan”

Ett urval vetenskapliga texter i kompendium:
Tideström, Gunnar, Edith Södergran, Helsingfors 1949, s. 142–156
Wik, Inga-Britt, ”’O mina solbrandsfärgade toppar’ Edith Södergran och apostrofen”, i Historiska och litteraturhistoriska studier, årsbok utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland, red. Helena Solstrand-Pipping, 1992 (67), s. 220–234
Holm, Birgitta, "Begär och modernism", Edda 93:1 (1993), s. 55–61
Witt-Brattström, Ebba, Ediths jag. Edith Södergran och modernismens födelse, Stockholm 1997, s. 320–332
Hackman, Boel, Jag kan sjunga hur jag vill. Tankevärld och konstsyn i Edith Södergrans diktning, diss. Helsingfors 2000, s. 170–173, 184–193
Olsson, Anders, Läsningar av Intet, Stockholm 2000, s. 235–236, 256–268
Pettersson, Torsten, Gåtans namn: tankens och känslans mönster hos nio finlandssvenska modernister, Stockholm/Helsingfors 2001, s. 45–60
Swedenmark, John, ”Blott sin egen hunger: om smekningen hos Södergran och Lévinas”, Divan 2001:1/2, s. 35–41

Charlotte Brontë
Jane Eyre: An Authoritative Text, Contexts, Criticism, A Norton Critical Edition, New York 1987 (ISBN 0393975428). Romanen samt följande artiklar: A. Rich, "Jane Eyre: The Temptations of a Motherless Woman", s. 469–483; S. M. Gilbert, "A Dialogue of Self and Soul. Plain Jane's Progress", s. 483–491; J. Beaty, "St. John's Way and the Wayward Read”, s. 491–503; Lisa Sternlieb, “Jane Eyre: ‘Hazarding Confidences’”, s. 503–515; Donna Marie Nudd, “The Pleasure of Intertextuality: Reading Jane Eyre Television and Film Adaptations”, s. 522–531

William Shakespeare
Shakespeare, William, Hamlet, Köpmannen i Venedig (The Merchant of Venice), Stormen (The Tempest)

Bradley, A. C., “Lecture VIII, King Lear”, i Shakespearean Tragedy: lectures on Hamlet, Othello, King Lear, Macbeth, London 1904, Nätutgåva: http://www.clicknotes.com/bradley/index.html , s. 328–330
Shakespeare: An Anthology of Criticism and Theory 1945-2000¸ed. by Russ McDonald, London 2004. Följande texter läses: Northrop Frye, “The Argument of Comedy”, s. 93–99; Stephen Booth, “On the Value of Hamlet”, s. 225–244; René Girard, “To Entrap the Wisest: Sacrificial Ambivalence in The Merchant of Venice and Richard III”, s. 353–364; E. M. W. Tillyard, “The Cosmic Background”, s. 422–434; Jean E. Howard, “The New Historicism in Renaissance Studies”, 458–480; Robert Weimann, “Shakespeare’s Theater: Tradition and Experiment”, s. 515–534; Madelon Gohlke Sprengnether, “’ I Wooed thee with my sword’: Shakespeare’s Tragic Paradigms”, s. 591–605; Francis Barker and Peter Hulme, “Nymphs and Reapers Heavily Vanish: The Discursive Con-texts of The Tempest”, s. 781–793; Meredith Anne Skura, “Discourse and the Individual: The Case of Colonialism in The Tempest”, s. 817–844; Patricia Barker, “Transfigurations: Shakespeare and Rhetoric”, s. 880–907

I kompendium:
Köpmannen i Venedig: J. Middleton Murry, ”Shakespeares Method: The Merchant of Venice”, ur Shakespeare: the Comedies. A Collection of Critical Essays, ed. by Kenneth Muir, Englewood Cliffs, New Jersey 1965, s. 32–46
Stormen: John Dover Wilson, “The Enchanted Island”, i Twentieth Century Interpretations of The Tempest. A Collection of Critical Essays, ed. by Hallett Smith, Englewood Cliffs, N. J., 1969, s. 34–43; Northrop Frye, “Introduction to The Tempest”, i Twentieth Century Interpretations of The Tempest. A Collection of Critical Essays, s. 60–68
Hamlet: G. James, “The New Doubt”, i Twentieth Century Interpretations of Hamlet. A Collection of Critical Essays, ed. by David Bennington, Englewood Cliffs, N. J., 1968, s. 43–7; Harry Levin, “Interrogation, Doubt, Irony: Thesis, Antithesis, Synthesis”, i Twentieth Century Interpretations of Hamlet, s. 73–82


Moment 2. Litteraturhistorisk fördjupning: äldre litteratur
Inom momentet läses temat Romantiken och exemplet Almqvist, alternativt temat Den engelska renässansen, eller ett tema knutet till någon annan period eller strömning inom den äldre litteraturen. Vilket alternativ som läses meddelas av kursansvarig lärare inför kursstarten. Inom kursen läses ungefär 600–800 sidor vetenskaplig text samt 400–800 sidor skönlitteratur enligt lärares anvisningar.


Alternativ A: Romantiken och exemplet Almqvist

Obligatoriska böcker
Day, Aidan, Romanticism, London 1996 (200 s.)
Engdahl, Horace, Den romantiska texten, diss. Stockholm 1986, ”Förord”, ”Solens ämne (Oxenstierna)”, ”Jag – vi – du (Kellgren)” och ”Den ironiska mytens sång (Almqvist)” (100 s.)
Romantiska fragment, Stockholm 1999 (108 s.)

I kompendium:
Abrams, M. H., The mirror and the lamp: romantic theory and the critical tradition, New
York 1953, s. 57–69
Aspelin, Kurt, ”Det europeiska missnöjet”. Samhällsanalys och historiespekulation. Studier i C. J. L. Almqvists författarskap åren kring 1840, Stockholm 1979, s.19–22, 27–41
Aspelin, Kurt, Poesi och verklighet, del II 1830-talets liberala litteraturkritik och den borgerliga realismens problem, Stockholm 1977, s. 192–204
Behler, Ernst, German Romantic Literary Theory, Cambridge 1993, s. 131–134, 141–153
Birnbaum, Daniel, ”Det romantiska fragmentet”, efterskrift i Novalis, Fragment, Lund 1990, s. 145–158
Borgström, Eva, 'Om jag får be om ölost': kring kvinnliga författares kvinnobilder i svensk romantik, diss. Göteborg 1991, s. 19–35
Holmquist, Ingrid, ”Att söka lycksalighetens ö. Malla Silfverstolpe och salongskulturen”, i Romantikens kvinnor. Studier i det tidiga 1800-talets litteratur, Stockholm 1990, s. 32–37, 44–53
Kittler, Friedrich, Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur, Gråbo 2003, s. 93–108
Ljung, Per Erik, ”Att läsa litteraturhistoriska framställningar – komparativt”, Res Publica 46/47 1999, s. 81–91
Lysell, Roland, ”Realismens romantik hos Almqvist” i Almqviststudier 1996, s. 74–87
Malm, Mats, Minervas äpple, Om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göticism, diss. Stockholm/Stehag 1996, s. 91–105
Olsson, Anders, Läsningar av Intet, Stockholm 2000, s. 17–20, 26–31, 54–61
Persson, Anders, ”Försonarn vid sitt bröst, en stjernkrönt Qvinna”. Jungfru och moderstematiken hos C. J. L. Almqvist och P. D. A. Atterbom, Skellefteå 1998, s. 22–27, 33–42
Staberg, Jakob, Att skapa en ny man: C.J.L. Almqvist och MannaSamfund 1816–1824, diss. Stockholm/Stehag 2002, s. 225–243
Svedjedal, Johan, kap. ”Det romantiska maskineriet: C.J.L. Almqvists brev till P.D.A. Atterbom”, i Författare och förläggare och andra litteratursociologiska studier, Stockholm 1994
Viklund, Jon, Ett vidunder i sitt sekel. Retoriska studier i C. J. L. Almqvists kritiska prosa 1815–1851, diss. Hedemora 2004, s. 43–60
Vinge, Louise, Morgonrodnadens stridsmän: epokbildningen som motiv i svensk romantik 1807–1821, Lund 1978, s. 7–9, 70–84

Litteraturhistoriska översikter
Ny illustrerad svensk litteraturhistoria. Del 3: Romantiken, liberalismen, huvudredaktör E.N. Tigerstedt, Stockholm 1956, avsnitten ”Atterbom och nyromantiken”, s. 59–144 samt ”C. J. L. Almqvist”, s. 309–379 (155 s.)
Delblanc/Lönnroth, Den svenska litteraturen, del 2 Upplysning och romantik, Stockholm 1987-90, avsnitten ”Upplysning och romantik”, s. 9–13; ”Känslans och tankens revoltörer”, s. 157–176; ”Den romantiska texten”, s. 177–186; ”Från järnår till romantisk skördetid”, s. 187–204; ”Romantiska fantaster – Stagnelius och den unge Almqvist”, s. 235–250 (65 s.)


Skönlitteratur av C. J. L.Almqvist
Vitterhetssamfundets utgåva av Almqvists Samlade verk: http://spraakbanken.gu.se/vittsam/almqvist-svs.phtml
Amorina (1822 års utgåva) Samlade verk 4 (296 s.)
Törnrosens bok, band 1, Jagtslottet, s. 1–70 i Samlade verk 5
Ferrando Bruno tillhandahålls i kompendium.
Till detta tillkommer urvalet i Svensk litteratur 4. Realismen och efterromantiken, red. Ingemar Algulin, Barbro Ståhle Sjönell och Johan Svedjedal, s. 9–83, samt s. 193–194



Moment 3. Litteraturhistorisk fördjupning: nyare litteratur
Inom momentet läses temat Modernismens genombrott i Sverige, alternativt temat Det moderna genombrottet, eller ett tema knutet till någon annan period eller strömning inom den nyare litteraturen. Vilket alternativ som läses meddelas av kursansvarig lärare inför kursstarten. Inom kursen läses ungefär 600–800 sidor vetenskaplig text samt 400–800 sidor skönlitteratur enligt lärares anvisningar.

Alternativ A: Modernismens genombrott i Sverige. 40-talismen

Vetenskaplig text: urvalet görs ur följande arbeten:

Ahlund, Claes, Fallets lag och jagets stjärna: en studie i Stig Dagermans författarskap, Hedemora 1998
Algulin, Ingemar, Den orfiska reträtten: studier i svensk 40-talslyrik och dess litterära bakgrund, Stockholm 1977
Björklund, Jenny, Hoppets lyrik: tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen: Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, diss. Eslöv 2004
Bränström Öhman, Anneli, Kärlekens ödeland: Rut Hillarp och kvinnornas fyrtiotalsmodernism, diss. Eslöv 1998
Cullhed, Anders, "Tiden söker sin röst": Studier kring Erik Lindegrens mannen utan väg, diss. Stockholm 1982
Calinescu, Matei, Five faces of modernity: Modernism, Avant-garde, Decadence, Kitsch, Postmodernism, Durham, Duke Univ. Press 1987 svensk övers. Modernitetens fem ansikten: modernism, avant-garde, dekadens, kitsch, postmodernism, Ludvika 2000.
Elleström, Lars, Vårt hjärtas vilt lysande skrift: om Karl Vennbergs lyrik, diss. Lund 1992
Holm, Birgitta, Gösta Oswald: Hans liv och verk och hans förbindelse med det svenska 40-talet, Stockholm 1969
Holmberg, Claes-Göran, Upprorets tradition: Den unglitterära tidskriften i Sverige, Stockholm/Lund 1987
Jansson, Mats, Kritisk tidsspegel: Studier i 1940-talets svenska litteraturkritik, Stockholm/Stehag 1998
Johansson, Anders, Poesins negativitet: en studie i Karl Vennbergs kritik och lyrik, diss. Stockholm 2000
Kåreland, Lena, Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40-tal, Stockholm 1999
Lagerlöf, Karl Erik, Den unge Karl Vennberg, Stockholm 1967
Lotass, Lotta, Friheten meddelad: Studier i Stig Dagermans författarskap, diss. Göteborg 2002
Luthersson, Peter, Svensk litterär modernism: en stridsstudie, Stockholm 2002
Lysell, Roland, Erik Lindegrens imaginära universum, diss. Stockholm 1983

Till detta tillkommer ett kompendium med originaltexter från fyrtiotalets litterära debatt, samt avsnitten om fyrtiotalismen i Ny illustrerad svensk litteraturhistoria [D. 5]. Fem decennier av nittonhundratalet, Stockholm 1967, Olsson/Algulin Litteraturens historia i Sverige. Stockholm 1987 samt Delblanc/Lönnroth, Den svenska litteraturen.


Alternativ B: Det moderna genombrottet

Vetenskaplig text: urvalet görs ur följande arbeten:

Ahlström, Gunnar, Det moderna genombrottet i nordisk litteratur, 1947 eller senare
Ahlund, Claes, Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa, Uppsala 1994
Bennich-Björkman, Bo, ”Fåglar och författarroller hos Strindberg”, Samlaren 1962
Edström, Vivi, ”Att framlocka det poetiskt sköna. Selma Lagerlöfs revolt mot 80-talsrealismen”, i Lagerlöfstudier 5, 1976, s. 91–119
Fahlgren, Margaretha, Kvinnans ekvation. kön, makt och rationalitet i Strindbergs författarskap, Stockholm 1994
Gedin, David, Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll: artonhundraåttiotalet, diss. Symposion 2004
Heggestad, Eva, Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet, diss. Uppsala 1991
Hjordt-Vetlevsen, Inger-Lise, Modernitetens kvinnliga text: det moderna genombrottet i Norden, i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, 2, s. 330–353
Karlsson, Maria, Känslans röst: det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst, diss. Symposion 2002
Lagerroth, Ulla-Britta, Körkarlen och Bannlyst. Motiv- och idéstudier i Selma Lagerlöfs 10-talsdiktning, diss. Lund 1963
Lundbo-Levy, Jette, Den dubbla blicken. Om att beskriva kvinnor. Ideologi och estetik i Victoria Benedictssons författarskap, Stockholm 1982
Lundevall, Karl-Erik, Åttital och nittital. Om åttitalslitteraturen och Heidenstams debut och program, diss. Stockholm 1953
The modern breakthrough in Scandinavian literature 1870-1905, Proceedings of the IASS Study Conference, 16, Göteborg 1986
Nordin-Hennel, Ingeborg, "Ämnar kanske fröken publicera något?": kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik, Umeå 1984
Olsson, Ulf, Levande död: studier i Strindbergs prosa, Symposion 1996
Stounbjerg, Per, Uro og urenhed: studier i Strindbergs selvbiografiske prosa, Århus 2005
Tjäder, Per Arne, "Det unga Sverige": åttitalsrörelse och genombrottsepok, diss., Lund 1982

Enstaka titlar kan läggas till och/eller strykas av undervisande lärare.

Moment 4. Uppsats
Ahlund, Claes, Att skriva uppsats i litteraturvetenskap (kompendium)

Övrig information

För lärarstuderande antagna till ULÄRY (före 1 juli 2007) finns möjlighet till konvertering av den sjugradiga betygsskalan till tregradig betygsskala.