Ortsnamn - ett arv från forntiden

Spara favorit 5 feb februari 2016

Varför heter en plats det den gör? Vad betyder Ragunda, Selånger, Norderön och Sollefteå? Svaren finns hos de första människorna som kom till Norden i inlandsisens spår - för att känna sig som hemma behövde de benämna platser.

- Så länge man stannade på en plats sade man bara "älven" och "sjön". Men när man började röra i sig i landskapet allt mer behövde man skilja dem från andra älvar och sjöar, berättar ortnamnsforskaren Eva Nyman, och fortsätter:
- Just vattendrag har i allmänhet mycket gamla namn, därför att de tidigt var viktiga kommunikationsleder och fiskeställen. Vissa ortnamn i anknytning till dem är också mycket gamla.

Att namnge platser är ett behov som inte förändrats. Även idag ger vi platser namn när det behövs, som när gator ska benämnas i växande städer. I Storgatan, Norra Kyrkogatan och Faluvägen är betydelsen uppenbar, och givetvis ville en fin borgerlig stad ha en Kungsgata.
– Ett litet ställe hemma i Värmland kallades Entands. Där bodde en man med en enda stor, synlig tand – och benämningen fastnade vid huset. Men det namnet finns förstås inte skrivet någonstans, säger Eva Nyman.
Följ hennes spännande forskning om ortsnamn i artikeln "Ortnamn - med arv från forntiden" som publicerades i Dalarnas Tidningar den 30 januari 2016.