Kursplan

Spara favorit

Hämta kursplan
Kursplan för:

Svenska språket GR (C), 30 hp

The Swedish Language BA (C), 30 Credits


Allmänna data om kursen

Kurskod: SV013G
Ämne huvudområde: Svenska språket
Nivå: Grundnivå
Progression: (C)
Högskolepoäng: 30
Fördjupning vs. Examen: G2E - Kursen ligger på grundnivå och fordrar minst 60 hp kurs(er) på grundnivå som förkunskapskrav samt innehåller examensarbete för kandidatexamen.
Utbildningsområde: Humaniora 100%
Ansvarig avdelning: Avdelningen för humaniora
Ansvarig fakultet: Fakulteten för humanvetenskap
Inrättad: 2006-09-11
Fastställd: 2007-03-30
Senast ändrad: 2013-06-19
Giltig fr.o.m: 2013-08-26

Syfte

Kursens syfte är att fördjupa och bredda kunskaperna inom ett eller flera områden av det språkvetenskapliga fältet. Den avser också att ge den studerande en vidare inblick i det språkvetenskapliga forskningsområdet och övning i att skriftligen framlägga egna rön.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna
- uppvisa fördjupade och breddade kunskaper inom flera språkvetenskapliga fält
- skriftligen och muntligen framlägga egna rön inom det språkvetenskapliga forskningsområdet.

1. Dialektologi
Efter genomgången kurs ska studenten
- kunna reflektera över olika sätt att se på språk respektive dialekt
- behärska grundläggande terminologi inom dialektforskningen
- kunna redogöra för de svenska dialekternas indelning
- kunna redogöra för och värdera olika sätt att studera, beskriva och grafiskt åskådliggöra språklig variation
- kunna diskutera olika orsaker till språklig förändring
- kunna tillgodogöra sig en text skriven med fonetiskt alfabet (IPA, Landsmålsalfabetet).

2. Elevsvenska
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
– redogöra för och ge exempel på olika sätt att se på språkutveckling
– resonera kring skolan som språklig miljö
– resonera kring hur en språkutvecklande undervisning bör utformas och vad den bör innehålla
– definiera och använda grundläggande begrepp inom textlingvistik med inriktning mot skolanknutna texter
– resonera kring bedömning av elevers språkliga färdigheter
– tillämpa sina förvärvade kunskaper för att studera och analysera muntligt och skriftligt elevspråk.

3. Fornisländska
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- visa grundläggande insikter i språkvetenskapliga teorier och metoder av relevans för texthistoriskt studium
- läsa och översätta normaliserade fornisländska prosatexter och eddadikter
- utföra och redovisa analyser av fornisländska texter
- visa kännedom om texternas kulturella och religionshistoriska kontext
- använda relevanta ordböcker vid läsning av en normaliserad text
- visa kritisk medvetenhet om hur förförståelsen av texter påverkar översättnings- och tolkningsarbetet.

4. Namnforskning
Efter genomgången kurs ska studenten
- kunna redogöra för skillnader mellan namn och andra ord i språket
- förstå grundläggande terminologi inom namnforskningen
- känna till olika sätt att bilda och ge namn i nutid och äldre tid
- kunna geografiskt och kronologiskt placera några större ortnamnsklasser
- kunna tillämpa grundläggande principer för tolkning av ortnamn
- känna till huvuddragen i det svenska personnamnsskickets utveckling
- känna till diskussionen om personnamn och genus.

5. Samtalsanalys
Efter genomgången kurs ska studenten kunna
- behärska och tillämpa centrala samtalsanalytiska begrepp
- identifiera och redogöra för vanligt förekommande strukturer i samtal
- redogöra för olika samtalsanalytiska teorier och metoder
- redogöra för de viktigaste skillnaderna mellan olika teorier
- samla in, transkribera och analysera samtal med hjälp av samtalsanalytiska metoder.

6. Semantik och lexikologi
Efter genomgången kurs ska studenten kunna
- redogöra för centrala begrepp inom semantik och lexikologi
- beskriva olika teoretiska infallsvinklar inom modern semantisk forskning och resonera kring dem
- identifiera och analysera olika typer av lexikala relationer på ordnivå
- utifrån olika typer av material (primärt, sekundärt) utföra betydelseanalyser av olika typer av ord
- beskriva och använda de viktigaste svenska ordböckerna, såväl konventionella som elektroniska.

7. Språksociologi
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
– redogöra för och värdera kvantitativa och kvalitativa språksociologiska undersökningsmetoder
– jämföra och redogöra för olika teorier inom språksociologin
– redogöra för och sammanfatta viktiga resultat från språksociologisk forskning, särskilt svensk
– beskriva och analysera karaktäristiska drag i muntlig och skriftlig kommunikation i olika institutionella sammanhang
– beskriva och förklara språklig variation och förändring och dess samband med samhälleliga och sociala strukturer
– samla in och analysera språksociologiska data.


8. Svenska språket i ett didaktiskt perspektiv
Efter genomgången kurs ska studenten kunna
- redogöra för och analysera forskningsmetoder och resultat i didaktisk vetenskaplig litteratur
- sätta den didaktiska litteraturen i relation till sin egen erfarenhet av och syn på undervisning samt identifiera sitt behov av ytterligare kunskap
- tillämpa olika analysmodeller på elevers muntliga och skriftliga produktion.

9. Eget arbete (examensarbete)
Efter genomgången kurs ska studenten
- behärska grunderna i vetenskapligt skrivande
- kunna analysera valt språkvetenskapligt problem och relatera det till aktuell relevant forskning
- kunna samla in ett empiriskt material utifrån etiska principer och god vetenskaplig sed samt tillämpa ändamålsenlig metod
- kunna kritiskt reflektera över sin metod och sina resultat
- föra en vetenskapligt grundad diskussion kring sin egen och andras texter.

Innehåll

Två läskurser om 7,5 hp vardera väljs i samråd med examinator bland Mittuniversitetets utbud av särskilda påbyggnadskurser. Den studerande skall även fullgöra ett uppsatsarbete över ett ämne med anknytning till svenska språket.

1. Dialektologi, 7.5 hp (Dialectology, 7,5 credits)
(valbar)
Kursen ger kunskaper om de svenska dialekterna, deras utveckling, indelning och nutida ställning.

2. Elevsvenska, 7,5 hp (Pupil's Swedish, 7,5 credits))
(valbar)
Kursen ger fördjupade kunskaper kring barns och skolungdomars språkliga utveckling under skoltiden. Stor vikt läggs vid den skriftliga färdigheten, men kunskaper kring läsinlärning och det muntliga språket ska också förvärvas.

3. Fornisländska, 7,5 hp (Old Icelandic, 7,5 credits)
(valbar)
Kursen ger fördjupade kunskaper om den västnordiska språkgrenen samt grundläggande kunskaper i fornisländska. Vidare ger den kunskaper om fornisländsk kultur och religion.


4. Namnforskning, 7,5 hp (Onomastics, 7,5 credits)
(valbar)
Kursen ger kunskaper om namnforskning (ortnamn, personnamn och övriga namn).

5. Samtalsanalys, 7,5 hp (Discourse analysis, 7,5 credits)
(valbar)
Kursen ska ge fördjupad kunskap om samtals- och diskursforskning från ett teoretiskt perspektiv samt utveckla studentens förmåga att med utgångspunkt i ett teoretiskt perspektiv använda praktiska analysverktyg.

6. Semantik och lexikologi, 7,5 hp (Semantics and lexicology, 7,5 credits)
(valbar)
Kursen ger fördjupade kunskaper om såväl äldre som moderna teorier och metoder för analys av språklig betydelse. Den ger också ökade insikter om vetenskapliga problem förbundna med semantiska beskrivningar. Kursen inriktas huvudsakligen på det svenska ordförrådets uppbyggnad och struktur och ger även en orientering om betydelsebeskrivning i ordböcker.

7. Språksociologi, 7,5, hp (Sociolinguistics, 7,5 credits)
(valbar)
Kursen ger fördjupade kunskaper och färdigheter inom det breda fält av forskningsinriktningar som språksociologin erbjuder. Eget fältarbete ingår.

8. Svenska språket i ett didaktiskt perspektiv, 7,5 hp (A didactic view on the Swedish language, 7,5 credits)
(valbar)
Kursen ger den studerande fördjupade kunskaper om svenska språket i ett didaktiskt perspektiv samt utvecklar den studerandes förmåga att i tal och skrift reflektera över och analysera svenska språkets didaktiska frågor.

9. Eget arbete (examensarbete), 15 hp (C Paper, 15 credits)
(obligatorisk)
Huvuduppgiften för den studerande är att under handledning författa en vetenskaplig uppsats, vilken läggs fram för granskning på seminarium. I kursen ingår också att vid ett seminarietillfälle vara opponent på en annan kursdeltagares uppsats. Kursen ger även en introduktion till
uppsatsskrivandet och en översikt över språkvetenskaplig teori och metod.

Behörighet

För tillträde till kursen krävs i normalfallet:
Svenska språket GR (A), 30 hp samt 22,5 hp, inklusive uppsats, från Svenska språket GR (B), 30 hp.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Föreläsningar och seminarier.

Examination

1. Dialektologi, 7,5 högskolepoäng
Kunskapsredovisningen sker genom muntlig och/eller skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussioner.
Momentet är valbart.

2. Elevsvenska, 7,5 högskolepoäng
Kunskapsredovisningen sker genom muntlig och /eller skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussioner.
Momentet är valbart.

3. Fornisländska, 7,5 högskolepoäng
Kunskapsredovisningen sker genom muntlig och / eller skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussioner.
Momentet är valbart.

4. Namnforskning, 7,5 högskolepoäng
Kunskapsredovisningen sker genom muntlig och /eller skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussioner.
Momentet är valbart.

5. Samtalsanalys, 7,5 högskolepoäng
Kunskapsredovisningen sker genom muntlig och /eller skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussioner.
Momentet är valbart.

6. Semantik och lexikologi, 7,5 högskolepoäng
Kunskapsredovisningen sker genom muntlig och/eller skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussioner.
Momentet är valbart.

7. Språksociologi, 7,5 högskolepoäng
Kunskapsredovisningen sker genom muntlig och/eller skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussioner.
Momentet är valbart.

8. Svenska språket i ett didaktiskt perspektiv, 7,5 högskolepoäng
Kunskapsredovisningen sker genom muntlig och /eller skriftlig examination samt aktivt deltagande i seminariediskussioner.
Momentet är valbart.

9. Eget arbete (examensarbete) 15 högskolepoäng
Uppsatsmomentet består i att lämna ett uppsats-PM, skriva en uppsats, lägga fram den för ventilering på seminarium samt genomföra opponentuppgift.

Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dessa tre provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. Om särskilda skäl föreligger har studerande som underkänts minst två gånger på prov för en kurs eller del av kurs rätt att få en annan examinator utsedd. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyad prövning för högre betyg.

Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier

Begränsning av examination

Studenter antagna till tidigare version av kursen har rätt att examinera 3 gånger inom loppet av 2 år enligt den kursplanen. Därefter överförs studenterna till denna kursplan.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Litteratur

Obligatorisk litteratur

Moment 1

Lyssna på svenska dialekter! Cd med utskrifter och översättningar. Utg. av Språk- och folkminnesinstitutet genom Eva Thelin, Uppsala, 2003

Kommentar: CD-skiva medföljer och ingår i kursen.

Uppländska. Språkprov med kommentarer. Av Källskog, Margareta & al. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. (Skrifter utg. av Dialekt- och folkminnesakrivet i Uppsala. Ser. A:22)

Kommentar: CD-skiva medföljer och ingår i kursen.

Chambers, J. K. & Trudgill, Peter, Dialectology., Cambridge, Cambridge University press, Second edition, 1995

Dahlstedt, Karl-Hampus och Ågren, Per-Uno, Övre Norrlands bygdemål. Berättelser på bygdemål med förklaringar och en dialektöversikt, Umeå, Johan Nordlander-sällskapet (Skrifter utg. av Johan Nordlander-sällskapet 2), 1980, 2 utg

Pettersson, Gertrud, Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande, Lund, Studentlitteratur, 2 uppl 2005

Kommentar: S. 201-231.

Thelander, Mats, Från dialekt till sociolekt. I: Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska språkets utveckling., Stockholm, (Skrifter utg. av Svenska språknämnden 81.), 1996

Kommentar: S. 163-181.

Wessén, Elias, Våra folkmål, Stockholm, 1970, 9 uppl

Moment 2

Andersson, Lars-Gunnar, Attityder till språk. I: Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf (red.). Språkutveckling under skoltiden., Attityder till språk. I: Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf (red.). Språkutveckling under skoltiden., 1989

Kommentar: S. 15–38.

Bergman-Claeson, Görel, Tre lärare – tre världar: lärarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklasser. (PU-rapport 2003:1. Uppsala universitet.), Uppsala, 2003

Ciolek Laerum, Beatrice, Elever skriver och lärare bedömer – en studie av elevtexter i åk 9. Svenska i utveckling nr 25. (= FUMS Rapport nr 226.), Uppsala, Uppsala universitet, 2009

Danell, Anders, Ungdomar skriver – elevtexter som tidsdokument. I Garme, Birgitta (red.). Språk på väg. Om elevers språk och skolans möjligheter. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 33., Uppsala, 2002

Kommentar: S. 144–160.

Garme, Birgitta, Skolan, språket och de nationella proven. I Garme, Birgitta (red.). Språk på väg. Om elevers språk och skolans möjligheter. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 33., Uppsala, 2002

Kommentar: S. 9–21.

Hansson, Fredrik, På jakt efter språk: Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. (Malmö studies in Educational Sciences; 60.), Malmö, Malmö universitet, 2011

Lagrell, Kerstin, När tecknen får mening. I Garme, Birgitta (red.). Språk på väg. Om elevers språk och skolans möjligheter. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 33., Uppsala, 2002

Kommentar: S. 113–128.

Lagrell, Kerstin, Växa i skrivandet. Om förhållningssättet till de yngre barnens skrivutveckling. Svenska i utveckling nr 15. (= FUMS Rapport nr 199.), Uppsala, Uppsala universitet, 2000

Lundberg, Ingvar, Språkutveckling och läsinlärning. I: Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf (red.). Språkutveckling under skoltiden., Lund, 1989

Kommentar: S. 185–196.

Nauclér, Kerstin, Hur utvecklas stavningsförmågan under skoltiden? I: Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf (red.). Språkutveckling under skoltiden., Lund, 1989

Kommentar: S. 197–216.

Nyström Höög, Catharina, Mot ökad diskursivitet? Skrivutveckling speglad i provtexter från årskurs fem och årskurs 9. Svenska i utveckling nr 27. (= FUMS Rapport nr 228.), Uppsala, Uppsala universitet, 2010

Kommentar: 62 s.

Palmér, Anne, Muntligt i klassrummet. Om tal, samtal och bedömning, Lund, Studentlitteratur, 2010

Svensson, Cai, Litteraturläsningsförmågan och dess utveckling under skolåren. I: Sandqvist, Carin & Teleman, Ulf (red.). Språkutveckling under skoltiden, Lund, 1989

Kommentar: S. 239–258.

Moment 3

Clunies Ross, Margaret, The Cambridge introduction to the old Norse-Icelandic saga, Cambridge, Cambridge University Press, 2010

Noreen, Erik, Isländsk läsebok, Uppsala, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 2010

Kommentar: 2., översedda uppl. utgiven av Tomas Johansson. Läses enligt anvisningar

Stampe Sletten, Iben (red.), Nordens språk med rötter och fötter., Köbenhavn, Nordiska ministerrådet, 2004

Kommentar: S. 11-74. Boken finns att beställa från eller ladda ned från www.norden.org

Steinsland, Gro, Norrøn religion, myter, riter, samfunn, Oslo, Pax, 2005

Kommentar: Finns även i svensk översättning (Fornnordisk religion. Stockholm: Natur & Kultur. 2007.)

Wessén, Elias, De nordiska språken, Stockholm, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, 1992

Kommentar: Även annan upplaga duger.

Wessén, Elias, Isländsk grammatik, Uppsala, Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 2012

Kommentar: Även annan upplaga duger.

Moment 4

af Klintberg, Bengt, » Kalla upp mig!» Namnsed och gengångartro i det svenska bondesamhället. I: Studia anthroponymica Scandinavia 21., 2003

Kommentar: S.83-87.

Andersson, Thorsten, Onomastiska grundfrågor. I: Den ellevte nordiske navneforskerkongressen. Sundvollen 19. - 23. juni 1994. Red. av K. Kruken, Uppsala, NORNA-förlaget. (NORNA-rapporter 60.), 1996

Kommentar: S. 15-41.

Andersson, Torsten, Kultplatsbeteckningar i nordiska ortnamn I: Sakrale navne. Rapport fra NORNAs sekstende symposium., 1992 (NORNA-rapporter 23.)

Kommentar: S. 9-22.

Brylla, Eva, Ursäkta, hur var namnet? Personnamn i praktiskt bruk, Uppsala, Bombus, 2002

Kommentar: S. 7-108.

Modéer, Ivar, Svenska personnamn. Handbok för universitetsbruk och självstudier, 1989

Kommentar: Utgiven av Birger Sundqvist och Carl-Eric Thors med en bibliografi av Roland Otterbjörk som kompletterats och omarbetats av Sigurd Fries. 3 uppl. (Anthropoymica Suecana 5.). S. 7-133. (Även i: Acta Academiae regiae scientiarum Upsaliensis 10. Stockholm. 1964.).

Nyman, Eva, Under ytan av vår tids språk. Ortnamnen - språkliga fornlämningar. I: Under ytan. Populärvetenskapliga föreläsningar hållna under Humanistdagarna den 12-13 november 2005., Göteborg, Göteborgs universitet. (Humanistdag-boken 18.), 2005

Kommentar: S. 251-256.

Pamp, Bengt, Ortnamnen i Sverige, Studentlitteratur. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap serie B:2.), 1988. 5 uppl

Kommentar: S. 1-109.

Pettersson, Gertrud, Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande, Lund, Studentlitteratur, 2005, 2 uppl

Kommentar: S. 233-254

Strid, Jan Paul, Kulturlandskapets språkliga dimension. Ortnamnen., Stockholm, Riksantikvarieämbetets förlag, 2 uppl 1993

Sturm, Emilia, Ingefrid, Halim och 450 andra namn. En sociolingvistisk studie av skönlitterär förnamnsvariation, Göteborg, Göteborgs universitet (MISS 52.), 2005

Utterström, Gudrun, Släktnamn och social identitet - en studie i svensk ståndscirkulation. I: Personnamn och social identitet. Handlingar från ett Natur och Kultur-symposium i Sigtuna 19-22 september 1996. Red. av Th. Andersson, E. Brylla & A. Jacobson-Widding, Stockholm, (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien. Konferenser 42.), 1998

Kommentar: S. 259-276.

Moment 5

Adelswärd, Viveka, Institutionella samtal - struktur, moral och rationalitet. Några synpunkter på värdet av samtalsanalys för att förstå mötet mellan experter och lekmän. I: Folkmålsstudier 36. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi., Akademiska bokhandeln, 1995

Kommentar: S. 109-137.

Adelswärd, Viveka, Kommunikativa stildrag - om tystnad och turtagande, skrattande och frågande. I: Siv Strömqvist, Tal och samtal., Studentlitteratur, 1992

Kommentar: S. 127-150.

Artiklar ur Anward, Jan, Nordberg, Bengt (red), Samtal och grammatik. Studier i svenskt samtalsspråk, Lund, Studentlitteratur, 2005

Kommentar: Läses enligt anvisningar.

Lindström, Jan, Tur och ordning. Introduktion till svensk samtalsgrammaik, Stockholm, Norstedts Akademiska förlag, 2008

Norrby, Catrin, Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra, Lund, Studentlitteratur, 2:a uppl 2004

Schiffrin, Deborah, Approaches to Discourse., Blackwell, 1994

Kommentar: S. 45-333. Finns även i pocketupplaga.

Moment 6

Christensen, Lisa, Universitetssemantik och ordbokssemantik. I: Alla ord är lika roliga: festskrift till Lars Svensson 28 februari 2002, red. av Mattisson, Ann-Christin; Svensson, Lars; Svenska akademien (ed.), Stockholm, Svenska Akademien, 2002

Kommentar: S. 24-39.

Ekberg, Lena, Tre uppsatser om semantisk förändring hos relationella lexem. Nordlund. Småskrifter från Institutionen för nordiska språk i Lund., Lund, Institutionen för nordiska språk, 2004

Kommentar: Läses enligt anvisningar.

Malmgren, Sven-Göran, Svensk lexikologi: ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser, Lund, Studentlitteratur, 1994

Noreen, Adolf, Vårt språk: nysvensk grammatik i utförlig framställning. Bd V: Betydelselära. Lund. Noreen, Adolf,: Vårt språk: nysvensk grammatik i utförlig framställning. Bd V: Betydelselära, Lund, 1904

Kommentar: Läses enligt anvisningar.

Rudebeck, Lisa, Ordförklaringar som betydelserepresentationer eller yttrande. I: Språk och stil. NF 16., Uppsala, 2006

Kommentar: S. 112-148.

Strzelecka, Elzbieta, Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner. En semantisk studie ur kognitivt perspektiv. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 62., Uppsala, 2003

Kommentar: Läses enligt anvisningar.

Svanlund, Jan, Lexikalisering. I: Språk och stil. NF 12, Uppsala, 2002

Kommentar: S. 7-45.

Trampe, Peter af, Språkbrukaren och orden, Lund, Studentlitteratur, 1990

Viberg, Å, Universellt och språkspecifikt i det svenska ordförrådets organisation. I: TijdSchrift voor Skandinavistiek 13:2, 1992

Kommentar: S. 17-58.

Vogel, Anna, Språket, kroppen och tankarna, Lund, Studentlitteratur, 2011

Moment 7

Adelswärd, Viveka, Institutionella samtal – struktur, moral och rationalitet. Några synpunkter på värdet av samtalsanalys för att studera mötet mellan experter och lekmän. I: Folkmålsstudier 36., Helsingfors, 1995

Kommentar: S. 109–137.

Adelswärd, Viveka, Måltiden – inte bara mat utan också prat. I: Bäcklund, Ingegerd (m.fl.) (red.). Text i arbete/ Text at work. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005. S. 19–27., Uppsala, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 2005

Kommentar: S. 19–27.

Andersson, Lars-Gunnar, Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik, Stockholm, Liber, 2007

Kommentar: S. 34–70.

Byrman, Gunilla, ”Den har ju Harry Potter-medicin!” Lugnande bildspråk och klassisk argumentation för tandvårdsrädda patienter. I: Bäcklund, Ingegerd (m.fl.) (red.). Text i arbete/ Text at work. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005., Uppsala, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 2005

Kommentar: S. 45–53.

Emanuelsson, Birgitta, Gatus – ett multietniskt ungdomsspråk. SoLiD nr 16. (= FUMS Rapport nr 214.), Uppsala, Uppsala universitet., 2005

Gunnarsdotter-Grönberg, Anna, Ungdomsspråk. I: Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik., Stockholm, Liber, 2007

Kommentar: S. 221–257.

Gunnarsson, Britt-Louise, The verbal construction of organizations. I: Gunnarsson, Britt, Louise (red.). Communication in the Workplace. TeFa nr 42., Uppsala, Uppsala universitet, 2005

Kommentar: S. 78–90.

Holmes, Janet, An introduction to sociolinguistics.. Harlow: Pearson., Harlow, Pearson, 2008, 3 uppl.

Holmes, Janet, Relational & transactional functions of workplace discourse : a socio-pragmatic perspective. I: Gunnarsson, Britt, Louise (red.). Communication in the Workplace. TeFa nr 42, Uppsala, Uppsala universitet

Kommentar: S. 7–27.

Karlsson, Anna-Malin, Goods, services and the role of written discourse. I: Gunnarsson, Britt, Louise (red.). Communication in the Workplace. TeFa nr 42., Uppsala, Uppsala universitet, 2005

Kommentar: S. 91–104.

Lainio, Jarmo, Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige – gammalt fenomen, nya utvecklingar. I: Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik, Stockholm, Liber, 2007

Kommentar: S. 258–309.

Milles, Karin, The invisible order of the workplace meeting. . I: Gunnarsson, Britt, Louise (red.). Communication in the Workplace. TeFa nr 42, Uppsala, Uppsala universitet

Kommentar: S. 28–41.

Nordberg, Bengt, Sociolingvistisk datainsamling. I: Thelander, Mats (red.). Talspråksforskning i Norden: mål – material – metoder, Lund, 1982

Kommentar: S. 92–119.

Ohlsson, Maria, Språk och genus. I: Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik, Stockholm, Liber, 2007

Kommentar: S. 144–184

Stroh-Wollin, Ulla, Fula ord – eller?: en enkät om attityder till svordomar och andra fula ord. SoLiD nr 20 (= FUMS rapport nr 230.), Uppsala, Uppsala universitet, 2010

Trudgill, Peter, Språk och social miljö. En introduktion till sociolingvistiken, Stockholm, 2002

Wodak, Ruth, Language and Politics: some limitations of discourse analytical procedures. I: Bäcklund, Ingegerd (m.fl.) (red.). Text i arbete/ Text at work. Festskrift till Britt-Louise Gunnarsson den 12 januari 2005, Uppsala, Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 2010

Kommentar: S. 366–376.

Moment 8

Ask, Sofia, Språkämnet svenska. Ämnesdidaktik för svensklärare, Lund, Studentlitteratur, 2012

Brodow, Bengt, Nilsson, Nils-Erik, Ullström, Sten-Olof, Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatik, 2000

Dysthe, Olga, Det flerstemmige klasserommet. Skrivning og samtale for å läre, 1995

Kommentar: Finns även i översättning.

Hoel, Torlaug Lökensgard, Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper, Studentlitteratur, 2001

Molloy, Gunilla, Skolämnet svenska - en kritisk ämnesdidaktik, Lund, Studentlitteratur, 2007

Norberg Brorsson, Brigitta, Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8, Örebro universitet Akademiska avhandling, 2007

Nyström, Catharina, Hur hänger det ihop? En bok om textbindning, Uppsala, Hallgren & Fallgren, 2001

Rooswall Persson, Gun, Lärande samtal - elevers kollektiva textbygge i samband med diktskrivande, Umeå universitet, doktorsavhandling, 2000

Svedner, Per Olov, Svenskämnet & svenskundervisningen - delarna och helheten, Kunskapsföretaget, 2010

Teleman, Ulf, Lära svenska. Om språkbruk och modersmålsundervisning, Almqvist & Wiksell förlag, 1997

Westman, Maria, Skriftpraktiker i gymnasieskolan. Bygg- och omvårdnadselever skriver, Göteborg, Stockholms universitet. Akademisk avhandling, 2009

Moment 9

Lagerholm, Per, Språkvetenskapliga uppsatser, Lund, Studentlitteratur, 2005

Strömqvist, Siv, Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser, Uppsala, Hallgren & Fallgren, 2004

För moment 1

I samråd med läraren väljer studenten två avhandlingar inom dialektologins område.

För moment 2

Valda delar ur de nya kursplanerna för grund- och gymnasieskolan (Lgr11 och Gy11) tillkommer.

Valbar litteratur (två titlar väljs i samråd med läraren)

Garme, Birgitta, 1988: text och tanke: om skrivstrategier i elevuppsatser. Malmö.

Hultman, Tor G., & Westman, Margareta, 1992: Gymnasistsvenska. Stockholm.

Jonsson, Rickard, 2007: Blatte betyder kompis: om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm.

Larsson, Kent, 1984: Skrivförmåga: Studier i svenskt elevspråk. Malmö.

Molloy, Gunilla, 2008: Reflekterande läsning och skrivning. Lund.

I samråd med läraren väljer studenten en avhandling som rör elevsvenska.

För moment 4

I samråd med läraren väljer studenten två avhandlingar inom namnforskningens område.

För moment 5

I samråd med läraren väljer studenten två avhandlingar som rör samtalsanalys.


För moment 6

I samråd med läraren väljer studenten två avhandlingar som rör semantik eller lexikologi.

För moment 7

I samråd med läraren väljer studenten en avhandling inom språksociologins område.


För moment 8

Valda delar ur de nya kursplanerna för grund- och gymnasieskolan (Lgr11 och Gy11) tillkommer.

I samråd med läraren väljer studenten ytterligare en avhandling inom ämnet Svenska med didaktisk inriktning.

Övrig information

För lärarstuderande antagna till ULÄRY (före 1 juli 2007) finns möjlighet till konvertering av den sjugradiga betygsskalan till tregradig betygsskala.