Kursplan

Spara favorit

Hämta kursplan
Kursplan för:

Kriminologi GR (B), 30 hp

Criminology BA (B) 30 credits


Allmänna data om kursen

Kurskod: KR040G
Ämne huvudområde: Kriminologi
Nivå: Grundnivå
Progression: (B)
Högskolepoäng: 30
Fördjupning vs. Examen: G1F - Kursen ligger på grundnivå och fordrar mindre än 60 hp kurs(er) på grundnivå som förkunskapskrav.
Utbildningsområde: Samhällsvetenskap 100%
Ansvarig avdelning: Avdelningen för samhällsvetenskap
Ansvarig fakultet: Fakulteten för humanvetenskap
Inrättad: 2017-04-27
Fastställd: 2017-05-19
Senast ändrad: 2017-05-19
Giltig fr.o.m: 2018-01-01

Syfte

Kursen syftar till att fördjupa kunskaperna inom kriminologi som ett vetenskapligt område genom att ge kunskaper om viktimologi, brottsprevention utifrån ett drogperspektiv, vetenskaplig metod och uppsatsskrivande.

Lärandemål

Den studerande ska efter genomgången kurs kunna:
För moment 1, Viktimologi
- Redogöra för viktimologins framväxt och dess grundläggande begrepp.
- Redogöra för viktimiseringsprocessen och viktimologiska teorier, samt visa på förståelse för dess betydelse för brottsdrabbade.
- Diskutera de brottsdrabbades plats i det svenska rättssystemet.
- Redogöra för och problematisera vilka olika konsekvenser utsatthet för brott kan medföra.

För moment 2, Brottsprevention utifrån ett drogperspektiv
- Redogöra för olika droger och förklara dess effekt på människor utifrån ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv.
- Beskriva och diskutera kopplingen mellan droghantering och annan brottslig verksamhet ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.
- Redogöra för tillämpningen av preventiva åtgärder för missbruk och beroende för att förhindra brott.
- Diskutera och analysera drogers betydelse för kriminalitet utifrån ett brottspreventivt perspektiv.

För moment 3, Vetenskaplig teori och metod II
- Redogöra för grunderna i kvantitativa urvalsmetoder och i statistik.
- Tillämpa färdigheter i enkätkonstruktion och kunna utföra enklare statistiska beräkningar i statistikprogrammet SPSS.
- Redogöra för kvalitativa datainsamlingsmetoder.
- Tillämpa färdigheter i intervjumetodik och kunna använda kvalitativ innehållsanalys.

För moment 4, B-uppsats
- Formulera en kriminologisk frågeställning och besvara den genomen en litteraturstudie.
- Tillämpa en kriminologisk referensram i en litteraturstudie.
- Granska kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar med fokus på design och metod.
- Presentera och diskutera vetenskapligt material och genom vetenskapliga argument försvara ett vetenskapligt arbete.

Innehåll

Kursen är indelat i fyra (4) moment. Varje moment har ett perspektiv av ålder, genus, socioekonomiskt och transkulturellt perspektiv.
Moment 1, Viktimologi, 7,5hp
Det inledande momentet innehållet kunskaper i viktimologins framväxt och betydelse. Studenten kommer att få kunskap i grundläggande begrepp inom viktimologi, viktimiseringsprocessen och viktimologiska teorier. Studenten kommer även att få en förståelse för vilken betydelse viktimiseringsprocessen och viktimologiska teorier har för de brottsdrabbade. Sambandet mellan att vara utsatt och att utsätta andra för brott kommer att diskuteras i momentet. Vidare innehåller momentet en beskrivning av de brottsdrabbades plats i det svenska rättssystemet och vilken hjälp och stöd som finns för de som har varit utsatta för bott. Repetitiv rättvisa kommer därtill att belysas i momentet. Momentet innehåller också vilka konsekvenser utsatthet för brott kan medföra.

Moment 2, Brottsprevention utifrån ett drogperspektiv, 7,5hp
Det andra momentet fokuserar på brottsprevention utifrån ett drogperspektiv. Momentet innehåller en beskrivning av, såväl legala som illegala, droger och vilken effekt de har på människor utifrån ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. I momentet beskrivs och diskuteras kopplingen mellan droger, droghantering och brottslig verksamhet, både i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Vidare innehåller momentet vilka preventiva åtgärder som finns för missbruk och beroende samt hur dessa åtgärder kan tillämpas för att förhindra brott. I samband med detta kommer de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende att beskrivas och diskuteras. Momentet innehåller även en diskussion och analys av drogers betydelse för kriminalitet utifrån ett brottspreventivt perspektiv.
Moment 3, Vetenskaplig teori och metod II, 7,5hp
I det tredje momentet fördjupas kunskaperna i kvantitativ- och kvalitativ metod. I den första delen av momentet behandlas grunderna i urvalsmetoder och statistik. Fokus är på enklare statistiska beräkningar såsom central- och spridningsmått, Chi-2test, korrelationer samt t-test. I momentet ingår enkätkonstruktion och grundläggande kunskaper i statistikprogrammet SPSS. Vidare innehåller momentet att studenten ska skapa en enkät, samla in och analysera resultat samt att presentera resultatet i en kortare rapport. I den andra delen av momentet behandlas olika kvalitativa datainsamlingsmetoder med fokus på den semistrukturerade intervjun. I momentet ges kunskap i hur en kvalitativ intervju kan genomföras och hur en intervju kan analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Vidare innehåller momentet att studenten ska planera och genomföra en intervju samt analysera den med en innehållsanalys.

Moment 4, B-uppsats, 7,5hp
I det avslutande momentet ingår att på ett vetenskapligt sätt kunna redogöra för och analysera en kriminologisk frågeställning i en uppsats. Studenten ska kunna använda sig av ett vetenskapligt förhållningssätt till vetenskaplig litteratur och kunna tillämpa ett kritiskt vetenskapligt skrivande. I momentet ingår att granska kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar utifrån design, metod samt validitet och reliabilitet. I momentet ingår det att studenten ska skriva en kriminologisk litteraturstudie och att genom vetenskapliga argument försvara uppsatsen. Momentet ger även en övning i att kunna tillämpa en kriminologisk referensram i ett vetenskapligt arbete.

Behörighet

Grundläggande behörighet + Engelska B, Matematik B och Samhällskunskap A.
Eller:
Engelska 6, Matematik 2a / 2b / 2c, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2

samt Kriminologi GR (A), minst 22,5 hp
(OB 6b)

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Varierande arbetsformer som inkluderar individuellt arbete och samverkan i grupp, föreläsningar, grupparbeten, seminarium samt obligatoriska examinationsseminarium. Närmare beskrivning av arbetsformerna framgår i aktuell studiehandledning för respektive moment. Undervisningen kommer i huvudsak att ske på svenska, men kan även förekomma på engelska

Examination

Moment 1, Viktimologi, 7,5hp
Momentet examineras genom 2 examinationer:
1. Viktimologiska begrepp och teorier samt viktimiseringsprocessen, individuell examination, 3hp. Betygsskala A-F.
2. Brottsdrabbade i rättssystemet och konsekvenser av brott, gruppuppgift med obligatoriskt examinationsseminarium, 4,5hp. Betygsskala A-F.
Moment 2, Brottsprevention utifrån ett drogperspektiv, 7,5hp
Momentet examineras genom 2 examinationer:
1. Droger och brott, individuell examination, 3hp. Betygsskala A-F.
2. Brottsprevention utifrån ett drogperspektiv, gruppuppgift med obligatorisk examinationsseminarium, 4,5hp. Betygsskala A-F.
Moment 3, Vetenskaplig teori och metod II , 7,5hp
Momentet examineras genom 2 examinationer:
1. Kvantitativ metod, gruppuppgift med obligatoriskt examinationsseminarium, 4hp. Betygsskala A-F.
2. Kvalitativ metod, individuell examination med obligatoriskt examinationsseminarium, 3,5hp. Betygsskala A-F.
Moment 4, B-uppsats, 7,5hp
Momentet examineras genom 1 examination:
1. B-uppsats, gruppuppgift med obligatoriskt examinationsseminarium, 7,5hp. Betygsskala A-F.

För att erhålla godkänt slutbetyg i kursen krävs att alla delkurser är genomförda med ett godkänt resultat. Betyg sätts i enlighet med Högskoleförordningen. Betyg fastställs av universitetet utsedd examinator. Länk till ämnesspecifika betygskriterier: www.miun.se/betygskriterier. Ny tentamen i betygshöjande syfte får ej förekomma vid Mittuniversitetet. Student antagen till den här kursen har rätt att examinera kursen vid tre (3) tillfällen under ett (1) år. Studerande som underkänts minst två gånger på prov i viss kurs har rätt att begära att annan examinator utses, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Betygsskala

På kursen ges något av betygen A, B, C, D, E, Fx och F. A - E är Godkänt, Fx och F är underkänt.

Vetenskapliga artiklar, forskningsrapporter och annat material tillkommer