Historia GR (A), Folkhemmet och välfärdsstaten, 15 hp

Syfte

Kursen syftar till att ur ett historiskt perspektiv beskriva och analysera den svenska välfärdsstatens framväxt och funktionssätt i relation till samhällsutvecklingen under 1900-talet. I kursen studeras, med bakgrund i 1800-talets samhällsomdaningsprocesser, utvecklingen i Sverige från början av 1900-talet och fram till idag. Studenterna får analysera politiska, kulturella och socioekonomiska utvecklingslinjer och krafter som format dagens svenska välfärdsstat.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

- beskriva och diskutera centrala strukturomvandlingsprocesser,
- relatera dagens svenska välfärdsförhållanden till händelser och processer i det förflutna,
- jämföra den svenska välfärdsstatens framväxt med den i några andra länder,
- förstå och kunna redogöra för generiska begrepp som fordism, postfordism, genusordning, utvecklingsblock och komplementaritet,
- jämföra och kritiskt diskutera olika sätt att organisera välfärd,
- analysera historiska förklaringar om välfärdsstatens uppkomst och uttryck,
- reflektera över den svenska välfärdsstatens förutsättningar idag och i framtiden.

Innehåll

Kursen är indelad i två moment (moduler) om 7,5 poäng vardera, där det andra bygger vidare på det första. I modul 1, Välfärdsstatens grunder, (The foundations of the welfare state) ligger fokus på att lära sig de grundläggande begreppen, aktörerna, tidsperioderna och kontexterna.
I modul 2, Välfärdsstaten i perspektiv (the welfare state in perspective), diskuteras det som man lärt sig i moment 1, dels utifrån ett kronologiskt perspektiv, alltså huruvida välfärdsstaten var en historisk parentes eller inte. Men också utifrån mer kritiska perspektiv som rör det specifikt ”svenska” och det specifikt ”socialdemokratiska” i det hela, och inte minst diskuteras välfärdsstatens genusordning. Momenten examineras vart och ett för sig; kursen är alltså en kurs om 2 x 7,5 poäng.

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Kommunikation sker via kursens lärplattform samt med webbinarieverktyg som Zoom och du förutsätts ha tillgång till dator med internetuppkoppling samt fungerande mikrofon och headset.

Examination

1000: Välfärdsstatens grunder, Muntlig och skriftlig presentation, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Seminarier med inlämningsuppgifter 4,5 hp Hemtenta 3 hp

2000: Välfärdsstaten i perspektiv, Muntlig och skriftlig presentation, 7,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Seminarier med inlämningsuppgifter 4,5 hp Hemtenta / fördjupningsuppgift 3 hp

Examinationen genomförs i deletapper via skriftliga inlämningsuppgifter och examinerande seminarier.

Studerande har rätt till ordinarie provtillfälle i anslutning till kurs samt två ytterligare prov inom loppet av ett år. Dessa provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur. En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det. Ansökan om att få en ny examinator utsedd skall vara skriftlig och ställs till den instans som utser examinator.

Om student har ett beslut från samordnaren vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge anpassad examination för studenten.

Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyad prövning för högre betyg.

Betygskriterier för 3-gradig betygsskala:
För att erhålla betyget VG (Väl Godkänd) krävs att lärandemålen för kursen är väl uppfyllda.
För att erhålla betyget G (Godkänd) krävs att lärandemålen för kursen är uppfyllda.
För att erhålla betyget U (Underkänd) är lärandemålen för kursen inte uppfyllda.

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)