Civilingenjörsutbildning i Teknisk Fysik

Syfte

.

Lärandemål

Mål för examen
(Utöver de allmänna målen i 1 kap 9 § högskolelagen)

Allmänna mål för civilingenjörsexamen
(Högskoleförordningen, bilaga 2)

För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha;
• tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet,

• förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov samt till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi,

• förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utveckling eller utnyttjande av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå.

Mål för Mittuniversitetets civilingenjörsexamen
I utbildningarna vid Mittuniversitetet kombineras beprövad kunskap, som bygger på erfarenheten hos skickliga yrkesutövare, med kunskap som har sin grund i vetenskapligt arbete.

En civilingenjör med examen från Mittuniversitetet skall:
• ha en konkurrenskraftig, internationellt gångbar utbildning med hög yrkesrelevans,
• ha tillräckliga kunskaper för att kunna påbörja en forskarutbildning.

Utbildningen syftar som helhet till att ge träning i ingenjörsfärdigheter, med betoning på förmåga att
• söka, inhämta, kritiskt granska och värdera ny kunskap och teknik,
• identifiera, formulera och lösa tekniska problem,
• tillämpa förvärvad kunskap i tekniskt utvecklings- och förnyelsearbete
• utveckla sin yrkeskompetens,
• kunna använda ingenjörsverktyg, som datorer, program och mätutrustning.

Vidare skall den studerande ges möjlighet att förvärva kunnande och färdigheter för att fungera i ett samhälleligt och organisatoriskt sammanhang. Detta innefattar träning av förmågan att
• kommunicera muntligt och skriftligt på svenska och engelska,
• strukturera och sätta in den egna verksamheten i ett större sammanhang, dvs föra en diskussion om etiska och moraliska frågor, om genusfrågor, om aspekter på hållbar utveckling och om teknikens samverkan med samhälle, individ och miljö,
• arbeta både självständigt och i grupp med såväl tekniker som medarbetare från andra discipliner,
• verka i olika typer av organisationer,
• utöva ledarskap.

En del av utbildningen skall kunna förläggas utomlands för att den studerande skall kunna tillägna sig internationella erfarenheter och få förståelse för andra kulturer.

Mål för Mittuniversitetets civilingenjörsutbildning i Teknisk fysik
En civilingenjör i Teknisk fysik med examen från Mittuniversitetet skall:

ha grundläggande kunskaper inom matematik, fysik, elektronik, hållfasthetslära och datateknik

ha kunskaper för att genom matematiska modeller kunna beskriva fysikaliska och tekniska förlopp samt bedöma och värdera modellernas tillämpbarhet och begränsningar

ha kunskaper som ger möjlighet att inhämta rön från nya fysikaliska och tekniska områden, kunna överblicka och värdera framsteg inom dessa områden samt kunna tillämpa resultaten för utveckling och förnyelse inom fysik och teknik.

ha fördjupade kunskaper inom en specialinriktning inom Teknisk fysik.

Mål för inriktningar inom Teknisk fysik
För att erhålla en viss examensinriktning inskriven i sitt examensbevis krävs vissa kurser enligt utbildningsplan samt examensarbete inom ämnesområdet. Följande examensinriktning erbjuds:

• Nanoteknik

Andra kombinationer av kurser är möjliga och ger examensbenämningen civilingenjör i Teknisk fysik, utan suffix. I sådant fall krävs särskilt beslut av Programrådet för civilingenjörsutbildning om individuell studieplan. Se avsnittet ”Valbara kurser” för ytterligare information.

Mål för civilingenjörsexamen i Teknisk fysik med inriktning mot nanoteknik

Syfte
Studiegången syftar till att ge den kompetens som krävs för att arbeta som projektledare och forskare med bl a följande arbetsuppgifter:

- Utveckling av nya tillverkningsprocesser och material

- Utveckling av mikro- eller nanokomponenter för tillämpningar inom t.ex. mikroelektronik

- Komponent- och processutveckling i halvledarföretag

Mål
En civilingenjör i Teknisk fysik som har följt den rekommenderade studiegången Nanoteknik skall, för att uppfylla de grundläggande kraven i tänkta yrkesroller, kunna:

- Använda moderna verktyg för tillverkning av mikro- och nanokomponenter

- Modellera och simulera komponenter och fysikaliska processer på molekylär nivå

- Utnyttja och utveckla modern utrustning för diagnostik av nanokomponenter

- Känna förtrogenhet med aktuella problem och tillämpningar inom forskning och utveckling inom nanoteknologi

Innehåll

Utbildningsprogrammet, som ges på heltid vid Mittuniversitetets Campus Sundsvall, omfattar totalt 180 poäng, varav
- Basblock av gemensamma kurser, 48 poäng
- Kärnkurser, 72 poäng
- Studiegång alt. valbara kurser, 40 poäng
- Examensarbete, 20 poäng

Basblock läses tillsammans med studenter på de andra civilingenjörsprogrammen. Kärnkurser läses av alla studenter inom utbildningsprogrammet civilingenjör i Teknisk fysik.

Basblock av gemensamma kurser, 48 poäng:

Matematik, 24 p:
- Matematisk introduktionskurs, 4 p
- Analys I, 4 p
- Analys II, 4 p
- Flervariabelanalys, 4 p
- Linjär Algebra I, 4 p
- Matematisk statistik, 4 p

Fysik, 8 p:
- Mekanik I, 4 p
- Elektromagnetism och vågrörelselära I, 4 p

Datateknik, 4 p:
- Grundläggande Datavetenskap, 4 p

Människa-Miljö-Teknik (MMT), 12 p:
- Arbetsvetenskap och miljö, 4 p
- Projektledning, 4 p
- Kommunikation i tal och skrift, 4 p


Kärnkurser, 72 poäng:

Fysik, 40 p:
- Mekanik II, 4 p
- Elektromagnetisk fältteori, 4 p
- Modern fysik, 4 p
- Experimentell fysik I 4 p
alternativt
Elektroteknik, Mätteknik 4 p
- Experimentell fysik II 4 p
alternativt
Projekt inom Teknisk fysik II 4 p
- Kvantmekanik 4 p
- Optik 4 p
- Termodynamik och statistisk mekanik 4 p
- Fasta tillståndets fysik 4 p
- Introduktion till teknisk fysik 4 p
Matematik 16 p
- Matematisk modellering 4 p
- Diskret matematik 4 p
- Serier och transformer 4 p
- Beräkningsmatematik 4 p
Datateknik 4 p
- Introduktion till programmering 4 p
Maskinteknik 4 p
- Hållfasthetslära I 4 p
Elektroteknik 8 p
- Ellära och elektronik 4 p
- Introduktion till halvledarteknik 4 p


Valbara kurser 40 poäng
De kurser som ingår i civilingenjörsprogrammet samlas i ämneskorgar. En ämneskorg är de kurser inom ett eller flera närliggande ämnen, som är godkända av Programrådet för civilingenjörsutbildning. Ämneskorgarnas innehåll framgår av bilaga 2.


De ämneskorgar (bilaga 2), som för närvarande finns är:
- Matematik,
- Fysik,
- Maskinteknik,
- Människa-Miljö-Teknik, (MMT),
- Elektroteknik,
- Multimedie- och kommunikationssystem,
- Datateknik,
- Industriell ekonomi,
- Industridesign

Av 40 poäng valbara kurser, som ingår i civilingenjörsprogrammet, skall minst 30 poäng väljas bland kurserna i ämneskorgarna, (undantaget är kurserna i ämneskorg MMT). 10 poäng är helt fritt val bland ämneskorgar och andra kurser.

För närvarande finns en rekommenderad studiegång (Bilaga 1), som ges under förutsättning av tillräckligt antal studerande:

• Nanoteknik

Studiegången innebär att den studerande läser de obligatoriska kurserna som anges för denna studiegång.

Den studerande som följer en sådan rekommenderad studiegång får en civilingenjörsexamen i Teknisk fysik med suffix Nanoteknik

Den studerande kan även välja att plocka ihop sin egen studiegång genom att läsa 30 poäng ur valfria ämneskorgar, (dock ej MMT). För dessa studenter måste den individuella studieplanen godkännas av Programrådet för Civilingenjörsutbildning. I studieplanen skall ett examensarbete ingå. Den examinator som ansvarar för detta lämnar förslag till Programrådet på vilka kurser som måste föregå examensarbetet. Vid prövningen beaktas att den individuella studieplanen uppfyller de mål/delmål som fastställts för en eller flera av de rekommenderade studiegångarna. Den studerande erhåller då civilingenjörsexamen i Teknisk fysik utan suffix.


Examensarbete 20 poäng
I utbildningen ingår ett examensarbete om 20 poäng, som skall utföras på fördjupningsnivå C/D. I detta skall den studerande enskilt, eventuellt tillsammans med en annan studerande, behandla en given uppgift och redovisa resultatet och därvid visa sin förmåga att tillämpa de kunskaper och färdigheter som har förvärvats under studietiden. Ansökan om påbörjande av examensarbetet behandlas tidigast när den studerande genomgått utbildningen med godkända kurser omfattande minst 130 poäng.

Bilaga 1 till utbildningsplan för civilingenjörsutbildning i teknisk fysik

Rekommenderade studiegångar
För närvarande finns en rekommenderad studiegång, som ger en specifik inriktning i examensbenämningen:

• Nanoteknik

Att följa en studiegång innebär att den studerande läser de obligatoriska kurserna som anges för varje studiegång.

Studiegång Nanoteknik
Syfte
Studiegången syftar till att ge den kompetens som krävs för att arbeta som konstruktör, projektledare och forskare med bl a följande arbetsuppgifter:

- Utveckling av nya tillverkningsprocesser och material

- Utveckling av mikro- eller nanokomponenter för tillämpningar inom t.ex. mikroelektronik

- Komponent- och processutveckling i halvledarföretag

Mål
En civilingenjör i Teknisk fysik som har följt den rekommenderade studiegången Nanoteknik skall, för att uppfylla de grundläggande kraven i tänkta yrkesroller, kunna:

1. Använda moderna verktyg för tillverkning av mikro- och nanokomponenter

2. Modellera och simulera komponenter och fysikaliska processer på molekylär nivå

3. Utnyttja och utveckla modern utrustning för diagnostik av nanokomponenter

4. Känna förtrogenhet med aktuella problem och tillämpningar inom forskning och utveckling inom nanoteknologi



Obligatoriska kurser för examensinriktningen Nanoteknik 40 poäng

Fysik 12 p
- Introduktion till Nanoteknik 4 p
- Mikroskopi 4 p
- Projekt inom teknisk fysik III 4 p

Kemi 8 p
- Kemins grunder 8 p

Biologi 4 p
- Cell- och molekylärbiologi 4 p

Elektroteknik 8 p
- Nanoelektroteknik 4 p
- Nanofabrikation 4 p

Valfria kurser om 8 poäng

Bilaga 2 till Utbildningsplan för Civilingenjörsutbildning i Teknisk fysik

Ämneskorgar

De kurser som ingår i civilingenjörsprogrammet samlas i ämneskorgar. En ämneskorg innehåller de kurser inom ett eller flera närliggande ämnen, som är godkända av Programrådet för civilingenjörsutbildning.

De ämneskorgar, som för närvarande finns, är
• matematik,
• fysik,
• Människa-Miljö-Teknik, (MMT),
• elektronik,
• multimedie- och kommunikationssystem,
• datateknik,
• industriell ekonomi,
• industridesign
• maskinteknik


Ämneskorg Datateknik
Ämneskorgen datateknik innehåller datakurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska datakurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Ämnestillhörigheten för kurser i denna ämneskorg är Datateknik.

Artificiell intelligens, 4 p
Beslutsanalys, 4 p
Databaser, design och programmering, 4 p
Datastrukturer och algoritmer 4 p
TCP/IP-nät, 4 p
Datorkunskap 1 p
Distribuerade system, design 5 p
Distribuerade system, 4 p
Grafiska användargränssnitt, 4 p
Grundläggande Datavetenskap, (*) 4 p
Webbanvändbarhet, 10 p
Internet programmering, 4 p
Introduktion till informationsteknologi, 4 p
Informationssäkerhet, 4 p
Kompilatorteknik, 4 p
Reglersystem, 4 p
Logikprogrammering, 4 p
Människa Dator Interaktion 4 p
Nätkonstruktion, 5 p
Nätverksövervakning och säkerhet, 4 p
Objektorienterad analys och design, 4 p
Objektorienterad programmering, 4 p
Objektbaserad programmering, 4 p
Operativsystem 4 p
Introduktion till programmering, (*) 4 p
Programmeringsmetodik 4 p
Programspråksteori, 4 p


Ämneskorg Fysik
Ämneskorgen fysik innehåller fysikkurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska fysikkurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Introduktion till teknisk fysik (*) 4 p
Mekanik I, (*) 4 p
Mekanik II, (*) 4 p
Elektromagnetism och vågrörelselära I, (*) 4 p
Elektromagnetism och vågrörelselära II, (*) 4 p
Termodynamik och statistik mekanik (*) 4 p
Modern fysik, (*) 4 p
Kvantmekanik, (*) 4 p
Atom- och molekylfysik (*) 4 p
Fasta tillståndets fysik, (*) 4 p
Experimentell fysik I (*) 4 p
Experimentell fysik II (*) 4 p
Nanoteknik 5 p
Mikroskopi 5 p
Spektroskopi 5 p
Programmerbar självmontering 5 p
Laserfysik/optisk fysik, 5 p


Ämneskorg Elektronik
Ämneskorgen elektronik innehåller elektronikkurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska elektronikkurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Analog CMOS konstruktion, 10 p
Analog elektronik, 4 p
Digitalkonstruktion, 4 p
Digitalteknik, 4 p
Elektronikkonstruktion - projekt, 4 p
Elektroniksystemkonstruktion I, 10 p
Elektroniksystemkonstruktion II, 10 p
Ellära och elektronik, (*) 4 p
Fiberoptik, 8 p
Halvledarteknik I, 10 p
Halvledarteknik II, 10 p
Högfrekvensteknik, 10 p
Inbyggda system, 4 p
Introduktion till halvledarteknik, 4 p
Mikrodatorteknik, 4 p
Modellering och simulering – projekt, 4 p
Modellering och simulering, 4 p
Sensorer och mätteknik, 4 p
Tillämpad elektronikkonstruktion, 4 p


Ämneskorg Industridesign
Ämneskorgen industridesign innehåller ämnets kurser i bas- och kärnblock (*), obligatoriska kurser för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Skissteknik 4 p
Modellteknik 4 p
Datorstödd design 5 p
Designmetodik 5 p
Produktsemantik 2 p
Projektarbete 4 p
Datorstödd design CAID 2 5 p
Interaction design 4 p


Ämneskorg Industriell Ekonomi
Ämneskorgen industriell ekonomi innehåller ämnets kurser i bas- och kärnblock (*), obligatoriska kurser för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Introduktion till Företagsekonomi, A 4 p
Organisation, A 4 p
Redovisning 4 p
Ekonomistyrning 4 p
Marknadsföring 4 p
Strategisk ledning 5 p
Företagsanalys 5 p
Nationalekonomi, A 20 p


Ämneskorg Maskinteknik
Ämneskorgen matematik innehåller maskinteknikkurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska maskinteknikkurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Teknisk Mekanik A 8 p
Teknisk Mekanik B 4 p
Hållfasthetslära 12 p
Maskinelement, gk 4 p
Konstruktionsmaterial 4 p
Finita elementmetoden 4 p
Optimering 4 p
Materialval 4 p
Tillverkningsteknik 4 p
Experimentell mekanik 4 p

Ämneskorg Matematik
Ämneskorgen matematik innehåller matematikkurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska matematikkurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Ämnestillhörigheten för dessa kurser är Matematik.

Matematisk introduktionskurs, (*) 4 p
Analys I, (*) 4 p
Analys II, (*) 4 p
Flervariabelanalys (*) 4 p
Diskret matematik, (*) 4 p
Linjär Algebra, (*) 4 p
Matematisk statistik, (*) 4 p
Komplex analys, 5 p
Numerisk analys, (*) 4 p
Predikatlogik, 4 p
Serier och transformer, (*) 4 p
Serier och differentialekvationer, 5 p
Beräkningsmatematik, (*) 4 p


Ämneskorg Multimedie- och Kommunikationssystem
Ämneskorgen Multimedie- och Kommunikationssystem innehåller ämnets kurser i bas- och kärnblock (*), obligatoriska kurser för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Datorgrafik, 4 p
Digital kommunikation, 4 p
Interaktiv multimedia, 4 p
Kodningsteori, 4 p
Multimedie- och kommunikationssystem, 4 p
Nätteori, 4 p
Radiosystem, 4 p
Signaler och system, 4 p
Signalteori, 4 p
Signalteori, fördjupning, 4 p
Stokastisk simulering, 4 p
Telesystem, 4 p
Tillämpad signalbehandling C, 4 p
Tjänstekvalitet för multimedia över nätverk, 4 p
Video- och ljudbehandling, 4 p
Videotransmission och bildförbättring, 4 p
Virtuella nätverksmiljöer, 4 p

Ämneskorg Kemi
Ämneskorgen kemi innehåller kemikurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska kemikurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Fysikalisk kemi, yt- och kolloidkemi 5 p

Ämneskorg Biologi
Ämneskorgen kemi innehåller biologikurserna i bas- och kärnblock (*), de obligatoriska biologikurserna för rekommenderade studiegångar samt ämnets fördjupnings- och breddningskurser.

Cell- och molekylärbiologi 5 p


Ämneskorg Människa-Miljö-Teknik (MMT)

Kommunikation
I sin egenskap av ledare och chef måste i en civilingenjörs yrkeskompetens ingå förmåga att använda svenska språket i tal och skrift på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. I civilingenjörsutbildningen ingår därför en obligatorisk grundläggande kurs i kommunikation i tal och skrift, som förbereder den studerande för de krav på effektiv kommunikation som utbildning och yrkesliv ställer. Den studerande studerar faktorer som hindrar respektive underlättar kommunikation i samtal, i muntliga presentationer och i skriftlig dokumentation. Den studerande tränas även att använda olika medier för informationssökning och informationsbearbetning.

Ledarskap och arbetsmiljö
Civilingenjören kommer, i stor utsträckning, att i sitt yrkesverksamma liv utöva ledarskap. I civilingenjörsutbildningen ingår därför en obligatorisk kurs, Projektledning 4 p, som ger den studerande möjlighet att förvärva grundläggande kunskaper och färdigheter i projektarbete, grundläggande kunskaper i ledarskap och medarbetarskap, kunskaper om olika ekonomi- och kvalitetssystem, färdigheter i projektplanering och projektstyrning samt förståelse för samspelet mellan linje- och projektorganisation. Kursen Arbetsvetenskap och miljö 4 p, behandlar bl a arbetets organisation och miljö, juridiska frågor, skyddsfrågor, som är av väsentlig betydelse för utövande av ledarskap.

För de studenter, som så önskar, finns en praktiskt inriktad kurs i ledarskap, Ledarskap 5 p, som valbar kurs. Kursen Ledarskap 5 p innehåller en teoretisk påbyggnad på kurserna Projektledning och Arbetsvetenskap och miljö, men en stor del ska vara de erfarenheter av seminarier (se nedan) och det projektarbete som ingår i kursen. I denna kurs får studenten en extern handledare och mentor, t ex en företagsledare i mentorsgruppen för civilingenjörsutbildningen, som handleder studenten under projektarbetet. Projektarbetet, i form av ett utredningsuppdrag, skall belysa en problemställning med anknytning till ledarskap.

Etik, moral och genus
Inom ramen för den valbara kursen Ledarskap 5 p, arrangeras minst fyra temaseminarier per läsår som diskuterar bl a etik, moral, genus, ledarskap, arbetsmiljö och hållbar utveckling i ett ingenjörsperspektiv. De studenter, som läser kursen Ledarskap 5 p, ska aktivt delta i att arrangera minst ett temaseminarium, som diskuterar dessa frågor i ett ingenjörsperspektiv under sin studietid. Deltagande i dessa seminarier ska vara obligatoriska för studerande på kursen, men även övriga civilingenjörsstudenter inbjudes.

De i ämneskorgen MMT obligatoriska kurserna introducerar en diskussion om etik, moral och hållbar utveckling där tekniken samverkar med samhälle, individ och miljö för att ge civilingenjören förutsättningar att strukturera och sätta in den egna verksamheten i ett större sammanhang. För att få en varaktig behållning skall dessa viktiga frågeställningar återkomma under utbildningen som genomgående röd tråd och hållas vid liv genom att kurserna i civilingenjörsutbildningen anlägger ämnets perspektiv på etik, moral, genus och hållbar utveckling. Frågeställningarna återkommer även på ett samlat sätt i form av seminarier arrangerade av kursen Ledarskap 5 p, ibland med inbjudna gäster.

Vetenskapsteori och metodik
För att ge civilingenjören ett vetenskapligt förhållningssätt som redskap för att reflektera över, utveckla och förnya yrkesrollen introduceras vetenskapsteori och metodik i två valbara kurser Forsknings- och utredningsmetodik, 4 p samt Filosofi - vetenskapsteori, 5 p. Den förstnämnda rekommenderas för studerande med en mångvetenskaplig inriktning.

Kurser i ämneskorg Människa-Miljö-Teknik
De i civilingenjörsutbildningen obligatoriska kurserna i ämneskorg MMT är markerade med (*).

Kommunikation i tal och skrift, (*) 4 p
Arbetsvetenskap och miljö, (*) 4 p
Projektledning, (*) 4 p
Ledarskap, 5 p
Forsknings- och utredningsmetodik, med vetenskapsteori, 4 p
Filosofi, Vetenskapsteori, 5 p
Engelska med teknisk inriktning, muntlig framställning, 4 p
Medier och kommunikation, Organisation och kommunikation5 p
Medier och kommunikation, Kommunikationsteori,5 p
Medier och kommunikation, Strategisk kommunikation, 5 p
Sociologi, Ledarskap och organisationsutveckling, 10 p
Sociologi, Kaos och social kompetens, 10 p
Socialt arbete, Könsteoretisk grundkurs - Villkor och kön, 5 p
Psykologi, Individ - teknikinteraktion, A, 10 p
Rättsvetenskap A, Juridisk översiktskurs, 10 p
IT – juridik och arbetsrätt, 5 p
Miljövetenskap A, Miljöstyrning, 5 p
Maskinteknik A, Kvalitetsteknik,5 p
Maskinteknik B, Kvalitetsteknik,5 p
Undersökningsmetodik och projektdesign,10 p

Vill den studerande utöver de obligatoriska kurserna, markerade med (*) ovan, läsa ytterligare kurser i ämneskorg MMT kan 10 p fritt val utnyttjas för att välja bland ett urval rekommenderade kurser i MMT ämneskorg, eller helt fritt. Det innebär lägst 12 p och högst 22 p MMT-kurser.

Behörighet

Deltagande i nedanstående frivilliga kurser rekommenderas inför den första terminens studier.
- Matematisk preparandkurs, 1 v
- Datorkunskap (del av ECDL, European Computer Driving Licence), 1 v
(Äldre gymnasiebetyg)

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen

Spärrar i utbildningen

För att få studera vidare i de högre årskurserna utan restriktioner skall den studerande vid inledningen av årskurs 2 uppnått minst 30 poäng från kurser i årskurs 1. Studerande som ej uppfyller detta krav skall kontakta programansvarig för individuell studieplanering

Undervisning och examination

Undervisningen, som ges i form av heltidsstudier, består av föreläsningar, lektioner, övningar, projekt, laborationer och seminarier. Seminarier, laborationer och projektarbeten är obligatoriska. En betydande del av den kurslitteratur som ingår i utbildningen är skriven på engelska.

Examination sker genom tentamen, inlämningsuppgifter (projekt), PM-skrivande, obligatoriska övningar, laborationer och examensarbete. Betyg sätts på varje kurs i programmet, normalt med betygsskala U, 3, 4 eller 5.

Examensbenämning är Civilingenjörsexamen i Teknisk fysik eller Civilingenjörsexamen i Teknisk fysik med inriktning mot nanoteknik.
Den engelska benämningen är Degree of Master of Science in Engineering Physics with specialization in Nanotechnology.

Examensbenämning

Civilingenjörsexamen

Examensbenämningen är Civilingenjörsexamen i teknisk fysik alternativt Civilingenjörsexamen i teknisk fysik med inriktning mot nanoteknik. Den engelska översättningen lyder: Degree of Master of Science in Engineering Physics alternativt Degree of Master of Science in engineering Physics with Specialization in Nanotechnology.