Samhällsinformatik

Syfte

-

Lärandemål

Utöver de allmänna målen i högskolelagens 1:a kap 7 och 9 §§ skall den studerade under utbildningen ha förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma IT-baserade informationssystem, processer och arbetsmiljöer med hänsyn tagen till den enskilda människans förutsättningar och behov och till samhällets och organisationers mål. Efter avslutade studier skall studenten utöver de praktiska tekniska färdigheterna även ha insikt i och kunskap om frågor som rör faktorer som makt, demokrati, tillgänglighet, utanförskap, etik och genus vid utvecklandet av dessa system. Med stöd i denna insikt och kunskap skall studenten i sin yrkesroll, som exempelvis utredare, projektledare eller systemutvecklare inom den offentliga och privata sektorn, kunna involvera användare och tillvarata även deras intressen i utvecklingsprocessen. Detta skall ligga till grund för att skapa goda informationssystem i ”informationssamhället för alla”.

Innehåll

Under utbildningen studeras samspel, möjligheter och begränsningar mellan människa, teknik, samhälle och organisationer. Faktorer som till exempel makt, demokrati, tillgänglighet, utanförskap, etik och genus belyses och diskuteras. Användarens och den professionella utvecklarens roll och samspel i utvecklingsprocessen lyfts fram, och även den enskilde individens förutsättningar och behov. Modern informationsteknik och relevanta verktyg och metoder studeras och används för utveckling av funktionella, lättillgängliga och användarvänliga informationssystem utifrån ett objektorienterat och användarcentrerat angreppssätt.

Termin 1
Informatik A, Introduktion till vetenskapliga studier (studieteknik, datorkunskap, systemteori, grundläggande vetenskapsteori och metod) 10 p
Kommunikation A, Kommunikation i tal och skrift 5 p
Informatik A, Människan i informationstekniska samhällen (teknikutveckling –samhällsutveckling, aktör - struktur, offentlig förvaltning) 5 p

Termin 2
Informatik A, Människan i informationstekniska arbetsmiljöer (teknikutveckling – organisationsutveckling, organisationsteori, människosyn) 5 p
Informatik A, Användarcentrerad systemutveckling (ACSU) I 5 p
Informatik A, Fördjupad analys för publika informationssystem 5 p
Informatik A, Design av publika informationssystem I (gränssnitt) 5 p

Termin 3
Informatik B, Design av publika informationssystem II (databaser) 5 p
Informatik B, Konstruktion av publika informationssystem I (databaser,
programmering) 5 p
Informatik B, Konstruktion av publika informationssystem II (grafiska
användargränssnitt, programmering) 5 p
Informatik B, Införande och acceptans av publika informationssystem 5 p

Termin 4
Informatik B, Användarcentrerad systemutveckling (ACSU) II 5 p
Informatik B, Projektledning och projektarbete 5 p
Informatik B, Projekt (Utveckling av publika informationssystem) 10 p

Termin 5
Ämnesstudie, Rekommenderade studiegångar (valbara kurser)* 20 p
- Användbarhetsdesign (människa-datorinteraktion, webbdesign, interaktiv multimedia) [Media- och kommunikationsvetenskap, Datateknik]
- e-Government (offentlig förvaltning) [Statskunskap]
- Ekonomi (investering, lönsamhet, nytta, kund) [Företagsekonomi]
- Socialpsykologi (motivation, förändringsprocesser) [Socialpsykologi]
- Programmering [Datateknik]

Termin 6
Informatik C, Forskningsmetodik 5 p
Informatik C, Samhällsinformatik 5 p
Informatik C, C-uppsats 10 p

Studerande som överväger att lägga in någon specialvariant i sina studier uppmanas att kontrollera att förkunskapskraven för kommande kurser inom programmet ändå uppfylls samt att på förhand verifiera med examenshandläggare att de planerade studierna kvalificerar för avsedd examen.

Behörighet

Grundläggande behörighet samt Sh A och Ma C.
(Äldre gymnasiebetyg)

Programbeskrivning

-

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen

Spärrar i utbildningen

Förkunskapskrav anges i varje kursplan.

Undervisning och examination

Studenter som antas till programmet kan under utbildningens gång välja studiealternativ mer dynamiskt utifrån sina egna förutsättningar (alltifrån campus till distans). Den flexibla formen innebär bland annat att föreläsningarna är koncentrerade till ett antal intensivveckor (totalt cirka fyra veckor per termin) där såväl lärarkompetens som näringslivskontakter kommer att finnas att tillgå i hög grad för att på så sätt skapa så goda förutsättningar som möjligt att koppla teori till praktik. Under dessa veckor löser även studenterna uppgifter som framtagits i nära samarbete med offentlig och privat sektor vilket garanterar aktualitet men också bidrar till att ge studenterna ett bra kontaktnät. Mellan dessa intensivveckor är studierna på olika sätt webbaserade (uppgifter genomförs såväl individuellt som i grupp, deltagande i diskussionsforum mm.)

Examination kan ske genom någon/några av följande former: skriftliga prov, muntliga prov och examinationsseminarier.

Examensbenämning

Kandidatexamen