Forskar på hur ryttaren påverkar hästen

Joanna Sätter är utbildad hippolog och går just nu Magisterprogrammet i idrottsvetenskap på Mittuniversitetet. I sitt examensarbete har hon valt att forska om ryttarens påverkan på islandshästar.

Joanna Sätter står bredvid en islandshäst i ett ridhus på Wången.
Joanna Sätter med sin islandshäst i ridhuset på Wången.

Tidigare studerade Joanna programmet Sportscience – skidåkare på Mittuniversitetet som inte längre finns i programutbudet. Efter det sadlade hon om och valde att fortsätta utbilda sig till hippolog och nu läser hon Magisterprogrammet i idrottsvetenskap – Prestationsoptimering med inriktning mot elitidrott, Johannas specialinriktning är islandshästar.

Läs mer om Magisterprogrammet

Jobbar på Wången

Hästar är både Joannas intresse och arbete. Just nu arbetar hon på Wången, ett kunskapscenter för hästar som erbjuder utbildningar på både gymnasie- och universitetsnivå.

Joanna har ett stort intresse för hur man kan forska vidare inom hästvetenskap. Närmast hjärtat ligger islandshästar vilket hon tycker att det finns för lite forskning om, speciellt hur ryttaren påverkar islandshästen – vilket också är det hon forskar om.

– Förhoppningsvis kan studien så ett frö, och kanske leda till andra studier, säger Joanna.

Hon är tydlig med att hon inte gör detta bara för att få en magisterexamen, utan det är verkligen något hon brinner för.

Idén till examensarbetet

Idén till hennes forskning kom när hon ett år var åskådare på islandshäst-VM. När en av världens bästa ryttare red förbi Joanna noterade hon att ryttaren satt väldigt snett. Ryttaren och hens häst gick vidare till finalen men vann inte den dagen eftersom hästen inte gick i regelbunden takt.

Joanna funderade på detta och insåg att det är det här hon vill forska om. Därför valde hon att testa hur en ryttares ”snedhet” kan påverka hästens takt i gångarten tölt.

Hästar har tre grundgångarter – skritt, trav och galopp. Det kan jämföras med att vi som människor kan gå eller springa. När hästen skrittar, travar eller galopperar ska det ske i en regelbunden takt. Joanna nämner att det redan finns ganska mycket forskning kring det, men inte på islandshästar. Islandshästar är en ras som har två extra gångarter utöver grundgångarterna. Dessa kallas för tölt och pass och på dem finns inte lika mycket forskning.

Hur går testerna till?

Med hjälp av en 3D-dräkt och trycksensorer i ryttarens skor kan man se hur ryttaren rider. 3D-dräkten hjälper till att se hur kroppens rörelser ter sig tillsammans. Trycksensorerna är till för att se om ryttaren fördelar sin vikt jämnt på hästen. Sedan får ryttaren rida hästen när den går i tölt medan Joanna samlar in all data.

En ryttare står inne i en ridhall med sensorer utplacerade på olika delar av kroppen. Sensorerna ska sedan ge en tredimetionell bild av ryttarens läge på hästryggen.
Ryttare med 3D-sensorer på kroppen.

I 3D-programmet registreras ryttarens position och utifrån detta kan belastningen på hästen beräknas.

Enligt Joanna är det viktigt att forska om det här. Oftast läggs fokus på hästen när den inte beter sig som den ska, egentligen är det kanske ryttaren man bör titta närmare på. Det är extra viktigt eftersom om en häst rids av en sned ryttare en längre tid så kan det skada hästen. Tillslut går hästen snett hela tiden.

Vi önskar all lycka till Joanna och hoppas få ta del av hennes forskning i framtiden.