Snabbare väg till fasta journalistjobb

Spara favorit 22 feb februari 2019
Peter Jonriksson

- Vi ser att ännu fler får fasta jobb kort efter examen, och att fler satsar som frilansar eller företagare inom mediebranschen, säger Peter Jonriksson, programansvarig. Mittuniversitetets journaliststudenter får i hög grad jobb i branschen efter utbildningen. Den här bilden har förstärkts ytterligare efter att utbildningen uppgraderats.

En stor undersökning 2016  visade att studenterna redan i den gamla utbildningen i hög grad fick jobb. 68 procent av alumnerna i de då åtta senaste avgångsklasserna jobbade inom journalistiken. Två procent var arbetslösa och övriga hade andra jobb som de i de flesta fall inte fått utan journalistutbildningen. Den största gruppen hade gått till kommunikation eller PR.

I februari 2019 gjordes en snabbenkät för att undersöka hur den första kullen från den nya utbildningen klarade sig på arbetsmarknaden.

- Jag visste ju att de allra flesta hade jobb, men jag blev ändå glatt överraskad av siffrorna, säger Peter Jonriksson.

Det visade sig att sex studenter av de 23 som svarade redan hade fasta jobb som journalister. Det motsvarar 26 procent, och är en tydlig ökning jämfört med den sista årskullen i gamla utbildningen. Där hade 13 procent fasta jobb ungefär lika långt efter examen.

Enkäten visade också att långpraktiken varit väldigt viktig för jobbchanserna. 18 av studenterna fick vikariat på sin praktikplats när praktiken var över, och hälften av dem var fortfarande kvar där nio månader senare.

- Vi gjorde om en hel del kring praktiken. Dels har vi numera tre praktikperioder, och långpraktiken ligger på den sista terminen innan examen. Det blir en rutschkana ut på arbetsmarknaden. Dessutom har studenterna nu två somrar att sommarjobba på. Nästan alla gör det, och det betyder mycket för deras utveckling. Som lärare känner jag att våra studenter aldrig varit så redo för arbetsmarknaden som de är nu. Och även om många av dem anser att risken för utlasning är stor, så skaffar de sig kontakter och kunskaper som leder vidare till andra redaktioner, säger Peter Jonriksson.

Ytterligare en sak är ny i utbildningen. Det är kursen i journalistiskt entreprenörskap, där studenterna får lära sig om frilansande, företagande och utvecklingsarbete på en redaktion.

- Tre av studenterna satsar nu på att försörja sig som frilansar. En av dem är i New York. Jag tycker det känns spännande, för på många sätt har journalistbranschen aldrig varit så öppen för folk med nya idéer, säger Peter Jonriksson.

Arbetsförmedlingen uppdaterade i februari sin yrkesbarometer som enligt dem visar att det är hård konkurrens om jobben i branschen. Men också att digitaliseringen förändrat kompetenskraven på redaktionerna, och att ” Möjligheterna till jobb förbättras om man som journalist kan arbeta med både bild, ljud och webb och att man kan skriva och redigera i olika medieformat”.

- Det är lite svårt att förhålla sig till deras siffror, och det tycker mina kollegor på andra universitet också. Vi ser ju att branschen rekryterar direkt från journalistprogrammen, och att vi blivit lite som en arbetsförmedling vi också. Och det har vi inget emot, säger Peter Jonriksson.

Han betonar även att den vetenskapliga delen av utbildningen har stärkts.

- Du kanske kan bli journalist utan akademisk analysförmåga, men du blir sällan en riktigt bra journalist utan det, säger Peter Jonriksson.