Så fattas ett bra beslut

Spara favorit 9 sep september 2014
"Det finns andra beslutsmodeller, vår är inte den enda, men den är bättre i många avseenden eftersom den är väldigt erfarenhetsbaserad", säger Aron Larsson.

Beslut styrs ofta av en mix mellan känslor, fakta och åsikter – lite på en höft, alltså. Onödigt, tycker forskare på Mittuniversitetet. "Vi gör världsledande mjukvara för beslutsanalys", säger Aron Larsson, forskningsingenjör.

Att fatta bra beslut är inte helt lätt, speciellt inte i en stor organisation. Hänsyn måste tas till en mängd olika faktorer, som till exempel miljö och säkerhet, och ofta blandar sig personligt tyckande in i processen.

Ut ur maskineriet kommer så ett beslut som inte är helt korrekt underbyggt eller ens begripligt. Det är snarare taget lite på känn och det kan förstås bli hur tokigt som helst. 

Ute i verkligheten

Det behöver dock inte vara så. I allt fler organisationer väljer man att luta sig mot så kallade beslutsanalyser innan man fattar stora och avgörande beslut. På Mittuniversitetet har man under många år arbetat med att utveckla en modell med tillhörande mjukvara för detta. Resultatet är ett program som är världsledande, inte minst för att det till stor del är erfarenhetsbaserat.

– Det kan vara bekvämt att sitta på kammaren och utveckla modeller, men då är risken stor för att man tar fram en mjukvara som inte fungerar i praktiken. Därför är vi mycket ute i ”verkligheten” och möter problemen på plats, säger Aron Larsson, en av dess utvecklare.

Skrämmande brister

Ett exempel man tittat närmare på är Trafikverkets hantering av ”Förbifart Stockholm”. Efter att ha tagit del av den information som legat bakom beslutet om bästa vägalternativ, kunde Aron Larsson och hans kollegor konstatera att där fanns skrämmande brister i hur man gått från underlag till beslut. Inte minst med tanke på hur kostsamt projektet är.

Hade Trafikverket använt sig av en modell för beslutsanalys, som den man utvecklar på Mittuniversitetet, hade resonemanget blivit mycket tydligare och resultatet hade kunnat bli helt annorlunda.

Motsträviga beslutsfattare

– Just i det här fallet är det fullt möjligt, rent av troligt att resultatet ändå blivit detsamma, men vi hade åtminstone begripit varför, säger Aron Larsson.

Trots att komplicerade beslut blir mer välunderbyggda om man använder sig av analysmodellen, kan det vara svårt att övertyga organisationerna om dess fördelar, berättar Aron Larsson.

– Tjänstemän och experter tar till sig det ganska lätt, de drivs ju mer av effektivitet, men hos politiker finns ett större motstånd till analytiskt stöd i beslutsfattandet, säger han.

Utbilda dig

En utbildning som kan bädda för forskning inom det här och liknande områden är Civilingenjör i industriell ekonomi, 300 hp.