Pågående avhandlingsarbeten

Spara favorit 13 sep september 2017

Jämställdhets och jämlikhetsarbete – ett medel för förändring av en kollektiv verksamhet?

Ida Johansson doktorand i pedagogik

Politiska direktiv om jämställdhet och jämlikhet uppfattas ofta av personal som oklara att förstå vad de innebär för det vardagliga utförandet av en verksamhet. Processen att omvandla politiska direktiv till praktisk innebörd benämns som jämställdhets- och jämlikhetsarbete och beskrivs i tidigare forskning som ett metainstrument. På vilket sätt jämställdhets- och jämlikhetsarbete bedrivs och hur det fungerar som ett metainstrument finns det dock lite forskning om. Syftet med forskningsprojektet är därmed att beskriva och förklara processer inom jämställdhets- och jämlikhetsarbete med betoning på om, och i så fall på vilka sätt, det fungerar som ett medel för att omvandla politiska direktiv inom en hälso- och sjukvårdsverksamhet till praktisk innebörd. Det jämställdhets- och jämlikhetsarbete som följs i avhandlingen benämns av deltagarna som en modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Observationer som kompletteras med intervjuer är de huvudsakliga metoderna för empirigenerering. Verksamhetsteori och expansiv lärandeteori utgör teoretisk grund i avhandlingen. I resultatet beskrivs det aktuella jämställdhets- och jämlikhetsarbetet uppkomst, tillika på vilka sätt interaktioner sker med den aktuella vårdverksamheten. Det förklaras utifrån en expansiv lärandeprocess inbegripet behovsfas hos ledning respektive personal på en öppenvårdsenhet. Vidare i processen betonas en teoretisk förståelse av jämställdhets- och jämlikhetsarbete som en lärandeverksamhet, där ingående handlingar och interaktioner utforskas som potentiella mediatorer mellan politiska direktiv och kärnverksamhet.

Elevinflytandets gränser – didaktik och  makt i grundskolans undervisningspraktik

Linda Eriksson doktorand i pedagogik

Det här är en doktorsavhandling om elevinflytande. Den övergripande frågan om elevinflytandets gränser studeras med ett intresse för frågor om didaktik och makt i grundskolans undervisningspraktik. Elevinflytande menas vara mångtydigt och implicera ett antal dilemman att hantera i undervisning. I studien beaktas såväl utbildning som undervisning som arena. Syftet är att beskriva och med ett kritiskt intresse analysera elevinflytande som didaktisk praktik. Studien präglas av en abduktiv ansats och strategi där kritisk realism är grunden för det vetenskapliga förhållningssättet. Didaktik och makt har utgjort ett teoretiskt ramverk och bidragit till de analysverktyg som utvecklats. Studien har genomförts som en multipel fallstudie av tre grundskolor som fall. De skolor som studeras visade sig igenom en tidigare studie ha delvis skilda utgångspunkter i arbetet med elevinflytande.  Etnografisk metod för fältstudier har använts när interaktionen mellan lärare och elev har observerats. Tre teman är grund för att beskriva det som sker i undervisningen, arbetssätt, aktörsrelationer samt kunskapande. Vidare analyseras och diskuteras villkor som ansvar och transparens. Slutligen diskuteras studiens resultat i perspektiv av ideal för utbildning samt formuleras tre didaktiska principer för elevinflytande som didaktisk praktik.

 Arbeta med utveckling, i skola och undervisning

Anneli Hansson doktorand pedagogik 

Forskningsprojektet, som är ett pågående doktorandprojekt, söker bidra till att belysa, förstå och förklara arbete med utveckling, i spänningsfältet mellan skolutveckling och lärares arbete med pedagogisk praxisförändring. Centralt för projektet är att utforska den förändringsprocess som uppstår när väl etablerade verksamheter som 'skola' och 'undervisning' utmanas av de förändrade villkor som modern teknik och dess utveckling bidrar till. Studien genomfördes mellan hösten 2008 och våren 2011 som en etnografiskt orienterad fallstudie, vid en svensk 7-9 skola. Syftet var att utforska den förändringsprocess som uppstår när en skola sätter siktet att utveckla digital kompetens och IT-stödd undervisning inom dess verksamhetsområde. Det empiriska materialet analyseras ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv utifrån följande interrelaterade frågeställningar: Vad driver och karaktäriserar, över tid, arbete med att utveckla bruk av modern teknik inom skolverksamhet och undervisningsverksamhet och i vilken relation står dessa verksamhetsfält till varandra? Vad utmanas i detta arbete, inom och mellan de båda verksamhetsfälten? Preliminära resultat synliggör bl.a. hur arbetet inom respektive verksamhetsfält riktar sig mot olika mål, motiverade av olika verksamhetsobjekt, dvs. föremålet för den. Dessa objekt tycks mer sällan utvecklas till ett delat objekt mellan de båda verksamhetssystemen. Potentiella gränszoner mellan verksamhetssystemen får därmed svårt att utvecklas som sådana. 

Samhällskunskap mellan legitimering och kritik

Lars Sandin doktorand pedagogik 

Projektet utgörs av en doktorsavhandling i pedagogik inriktad på undervisningen i grundskoleämnet samhällskunskap. Det problem som avhandlingen utgår från handlar om hur samhällskunskapsundervisningens skildringar av det sociala rummets differentiering kan förstås i ett spänningsfält mellan legitimering och kritik. De representationer av den sociala världen som produceras i undervisning antas alltså ha en ideologisk innebörd. Studien genomförs utifrån en hermeneutisk ansats och omfattar analyser av innehållet i styrdokument och läromedel samt av undervisningen i samhällskunskap i olika klassrum i grundskolans senare årskurser. Eventuellt kommer de delar som omfattar själva undervisningen att presenteras i form av en flerfallsstudie. Avhandlingen skrivs i form av en monografi som beräknas vara färdig våren 2015. 

Att rida stol – om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö

Sofia Eriksson-Bergström doktorand pedagogik 

Avhandlingen handlar om hur barn och pedagoger samspelar med, formas av och skapar de fysiska miljöerna i förskolan. Den fysiska miljön ses i studien som en del av ett större samhälleligt sammanhang där förskolan som institution är en plats där barndomen till stor del tillbringas idag.  Den fysiska miljön går därför att betrakta som en struktur inom vilken barndomen institutionaliseras. Syftet är att beskriva och analysera barnens handlingsutrymme i relation till de fysiska miljöer som finns i förskolan. Centralt för studien är att försöka förstå relationen mellan barn, fysiska miljöer och pedagoger, som ett uttryck för en institutionell barndom. Uppmärksamheten riktas därför mot hur förskolans fysiska miljö strukturerar och organiserar barns aktiviteter samt mot vilka erbjudanden och/eller regleringar, som kommer till uttryck i förskolans fysiska miljö. Studien baseras på videoinspelningar gjorda under ett år på tre olika förskoleavdelningar, samt intervjuer med arbetslagen vid dessa avdelningar. Resultaten visar att miljöer med öppna och inte förutbestämda handlingserbjudanden påverkar hur barn förhandlar med varandra. Resultatet visar också att pedagogerna använder sig av att arrangera de fysiska miljöerna i syfte att ordna och reglera barngruppen. Samtidigt visar filmerna hur barn i dessa fysiska arrangemang skapar egna ordningar och upptäcker en variation av handlingserbjudanden i de fysiska miljöerna i förskolan. 

Genuspedagogers uppfattningar om makt och inflytande i förändringsarbete

Catarina Arvidson doktorand pedagogik 

För att stödja skolors och förskolors arbete med jämställdhet tillsatte den förra socialdemokratiska regeringen medel för att utbilda resurspersoner i genus- och jämställdhetsarbete. Utbildningen, som kom att kallas genuspedagogutbildning, pågick mellan 2002 och 2005. Regeringens intention var att det år 2004 skulle finnas minst en sådan resursperson i varje kommun. Resultatet blev att hälften av landets kommuner har utbildade genuspedagoger. Några av dem fick anställningar och möjlighet att arbeta som resurspersoner. Av intresse i avhandlingen är att studera några av dessa resurspersoners uppfattningar om villkor för att arbeta med förändringsarbete med genus- och jämställdhetsperspektiv. Syftet med studien är att beskriva och analysera genuspedagogers uppfattningar om tillgång till makt och inflytande i förändringsarbete. Vilka uppfattningar har genuspedagogerna om sin egen tillgång till makt och inflytande? Vad är enligt deras uppfattningar möjligt för genuspedagoger att göra i förändringsarbete? Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. 14 genuspedagoger från olika skolformer har intervjuats. Observationerna har genomförts dels i ett genusnätverk och dels i en fortbildningssatsning för skolor och förskolor. Som bakgrundsmaterial används även olika slags politiska dokument, exempelvis propositioner och kommunala nämndsprotokoll. 

Entreprenörskapsutbildning i brytningen mellan ordning och progressiv pedagogik

Håkan Karlsson doktorand pedagogik 

Projekt baseras på ett longitudinellt empirisk material vilket samlats in under en tioårsperiod, 2002-2012. Avhandlingen läggs fram inom ramen för forskningsprojektet ”Societal Entreprenurship in Sparsely Populated Areas (SESPA).” Den behandlar regionalt arbete med olika former av entreprenörskapsutbildning. Studierna innefattar skolor och deras interna arbete med entreprenörskap samt verksamheterna Ung Företagsamhet och Open For Business. Det huvudsakliga syftet med avhandling är att ur ett utbildningssociologiskt perspektiv beskriva och analysera hur europeisk policy om entreprenörskap rekontextualiserats och realiserats på regionalt nivå i olika typer av utbildningsverksamheter. Den belyser också betydelsen av lokala samhällsentreprenörers arbete med ungdomars entreprenörskap och företagsamhet. 

Digital läsning

Maria Rasmusson doktorand pedagogik 

Det här är ett avhandlingsprojekt i pedagogik, läs- och skrivutveckling. Digital läsning blir allt vanligare inom flera olika områden, läsning sker inte bara på papper utan vi läser på Internet, mobiltelefoner och surfplattor. Mer kunskap om digital läsning är också relevant för områden som e-lärande och bedömning. I nätbaserade kurser sker en del av lärandet utifrån texter på skärmen. I bedömning och utvärdering av elevers kunskaper kan man se administrativa och ekonomiska vinster med prov och tester på dator. Det är då av intresse att få mer kunskap om huruvida tester på papper och tester på datorer skiljer sig åt. Avhandlingsprojektet innefattar fyra delstudier som på olika sätt syftar till att utforska området digital läsning, både kvantitativa och kvalitativa data har analyserats. Området är relativt nytt och det finns ännu inte så många studier gjorda. I den första studien jämförs läsning på papper och läsning på skärm. Resultaten visar att eleverna som ingick i studien läser lika bra på papper som på skärm. I den andra studien har elever som jobbar med uppgifter på Internet videofilmats i syfte att upptäcka de förmågor som krävs för läsning på Internet. Analyserna av videofilmerna visade att till exempel navigation var en förmåga som krävs för digital läsning. Den tredje och fjärde studien bygger på analyser av data från den internationella kartläggningen av 15-åringar som görs av Programme for International student assessment (PISA) vart fjärde år. År 2009 ingick digital läsning i PISA-testet i Sverige och dessa data används för den tredje och fjärde studien. I den tredje studien använder jag strukturell ekvationsmodellering för att undersöka hur traditionell och digital läsning förhåller sig till varandra. Sammantaget är förhoppningen att dessa fyra studier ska bidra till kunskapen om digital läsning. Avhandlingen beräknas vara klar under 2013. 

Gymnasielärares föreställningar om och erfarenheter av digitala resurser

Ann-Katrin Perselli doktorand pedagogik 

Den här studien sätter fokus på gymnasielärares föreställningar om och erfarenheter av att arbeta med digitala resurser, (databaser, program och applikationer, m.m. via nätet) i undervisning. När skolors intresse för att förse sina elever med egna datorer ökar, tilltar även kraven och förväntningarna på att lärare kan använda och integrera digitala resurser i undervisningen. Det gör det intressant att undersöka hur lärares erfarenheter och föreställningar om digitala resurser förhåller sig till hur de digitala resurserna faktiskt kommer till användning i undervisningen. För många lärare utgör övergången till undervisning utifrån en webbaserad undervisningsmiljö ingen skillnad alls, internet fungera redan som en viktig del i deras undervisning. Andra lärare kan uppleva datorerna som ett störningsmoment i sin undervisning. Några av studiens tidiga resultat visar exempelvis att lärares skilda föreställningar om lärande inverkar på hur de använder digitala resurser i undervisningen. Denna användning påverkas i sin tur av ramfaktorer som exempelvis ekonomi, klasstorlek och tid. Studiens övergripande syfte är att beskriva, analysera och söka kunskap om gymnasielärares föreställningar om och erfarenheter av digitala resurser i relation till hur dessa kommer till användning i undervisningen. Vilka föreställningar har lärare om digitala resurser och deras användning i undervisning? Vad innebär lärares erfarenheter av digitala resurser för att, samt hur, dessa kommer till användning i undervisningen? Vilka pedagogiska överväganden gör lärare när de väljer digitala resurser till sin undervisning? Har elevers erfarenheter av digitala resurser någon betydelse för hur lärare använder digitala resurser i sin undervisning, och om så är fallet, vilken betydelse har den för lärarna? Studiens vetenskapliga perspektiv utgörs av livsvärldsfenomenologi. Det empiriska materialet har samlats in genom medföljande observationer och flera intervjuer med gymnasielärare. Studien drivs som ett avhandlingsprojekt under perioden 2007-2013. 

Elevinflytandets gränser med kunskap och demokrati som uppdrag

Linda Eriksson doktorand pedagogik 

Det här är en doktorsavhandling om elevinflytande som undervisningspraxis. Den övergripande frågan om elevinflytandets gränser studeras med ett intresse för de formativa processer, elevinflytande som strategi och didaktisk modell. Perspektiv på demokrati och kunskap betraktas som betydelsefulla, liksom hur det som sker i klassrumspraktiken i interaktionen mellan lärare och elev, kan förstås i relation till skolans val av organisering och skolans uppdrag och skolan som institution i samhället. Syftet är att studera om och hur elevinflytande konstitueras, där frågor om villkor och förutsättningar ställs. Hur kan likvärdighet för elever kan förstås i arbetet. Etnografi i kombination med kritisk diskursanalys är den metodologiska ansats som valts. En sådan kombination möjliggör att studera komplexiteten i praxis och hantera både det individuella kontextbundna och det institutionaliserade och socialt förankrade. Den kritiska diskursanalysens bidrar i analysen med att synliggöra både diskursiva och icke-diskursiva moment i skolan som social praktik. Tillsammans med en abduktiv strategi påverkar denna ansats studiens genomförande och analys . Studien genomförs i form av en multiple fallstudie med tre grundskolor. De skolor som studeras visade sig igenom en tidigare studie ha delvis skilda utgångspunkter i arbetet med elevinflytande. 

Klassrum i Bayern och Sverige – olika på ytan eller djupgående annorlunda?

Jakob Billmayer doktorand pedagogik

Liknande sociala situationer kan se olika ut och kan ta olika förlopp beroende på var på jorden den sker, när den sker och vilka personer som är inblandade. Ändå är de – dessa variabler är kända – tämligen förutsebara. Förutsättningen för denna förutsebarhet kallar vi kultur. En nationell kultur kan observeras på många ställen, dock är skolor och klassrum av särskilt intresse då – i alla fall i västvärlden – i stort sett alla hederliga medborgare någon gång har vistats i ett. Dessutom kan skolan beskrivas som en plats där en (nationell) kultur reproduceras. Det är således i skolan man också borde kunna se en kulturs särarter särskilt tydligt. Hur denna reproduktion går till i olika länder undersöks inom ramen för det här pågående doktorandprojektet. Undersökningen som huvudsakligen görs i form av klassrumsobsverationer i Sverige och Bayern fokuserar främst på lärares fostrande och disciplinerande kommunikation. Förhoppningen är att resultaten ska visa nya möjligheter att betrakta klassrumsverksamhet och skolan på samt möjliggöra för pedagoger och lärare att se med andra ögon på den egna verksamheten.