Pågående avhandlingsarbeten

Spara favorit 26 feb februari 2018

Jämställdhets och jämlikhetsarbete – ett medel för förändring av en kollektiv verksamhet?

Ida Johansson doktorand i pedagogik

Politiska direktiv om jämställdhet och jämlikhet uppfattas ofta av personal som oklara att förstå vad de innebär för det vardagliga utförandet av en verksamhet. Processen att omvandla politiska direktiv till praktisk innebörd benämns som jämställdhets- och jämlikhetsarbete och beskrivs i tidigare forskning som ett metainstrument. På vilket sätt jämställdhets- och jämlikhetsarbete bedrivs och hur det fungerar som ett metainstrument finns det dock lite forskning om. Syftet med forskningsprojektet är därmed att beskriva och förklara processer inom jämställdhets- och jämlikhetsarbete med betoning på om, och i så fall på vilka sätt, det fungerar som ett medel för att omvandla politiska direktiv inom en hälso- och sjukvårdsverksamhet till praktisk innebörd. Det jämställdhets- och jämlikhetsarbete som följs i avhandlingen benämns av deltagarna som en modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Observationer som kompletteras med intervjuer är de huvudsakliga metoderna för empirigenerering. Verksamhetsteori och expansiv lärandeteori utgör teoretisk grund i avhandlingen. I resultatet beskrivs det aktuella jämställdhets- och jämlikhetsarbetet uppkomst, tillika på vilka sätt interaktioner sker med den aktuella vårdverksamheten. Det förklaras utifrån en expansiv lärandeprocess inbegripet behovsfas hos ledning respektive personal på en öppenvårdsenhet. Vidare i processen betonas en teoretisk förståelse av jämställdhets- och jämlikhetsarbete som en lärandeverksamhet, där ingående handlingar och interaktioner utforskas som potentiella mediatorer mellan politiska direktiv och kärnverksamhet.

Elevinflytandets gränser – didaktik och  makt i grundskolans undervisningspraktik

Linda Eriksson doktorand i pedagogik

Det här är en doktorsavhandling om elevinflytande. Den övergripande frågan om elevinflytandets gränser studeras med ett intresse för frågor om didaktik och makt i grundskolans undervisningspraktik. Elevinflytande menas vara mångtydigt och implicera ett antal dilemman att hantera i undervisning. I studien beaktas såväl utbildning som undervisning som arena. Syftet är att beskriva och med ett kritiskt intresse analysera elevinflytande som didaktisk praktik. Studien präglas av en abduktiv ansats och strategi där kritisk realism är grunden för det vetenskapliga förhållningssättet. Didaktik och makt har utgjort ett teoretiskt ramverk och bidragit till de analysverktyg som utvecklats. Studien har genomförts som en multipel fallstudie av tre grundskolor som fall. De skolor som studeras visade sig igenom en tidigare studie ha delvis skilda utgångspunkter i arbetet med elevinflytande.  Etnografisk metod för fältstudier har använts när interaktionen mellan lärare och elev har observerats. Tre teman är grund för att beskriva det som sker i undervisningen, arbetssätt, aktörsrelationer samt kunskapande. Vidare analyseras och diskuteras villkor som ansvar och transparens. Slutligen diskuteras studiens resultat i perspektiv av ideal för utbildning samt formuleras tre didaktiska principer för elevinflytande som didaktisk praktik.