Avslutad forskning

Spara favorit 25 sep september 2017

Arbete med skolutveckling

Anneli Hansson, lektor i pedagogik 

Forskningsprojektet, var ett doktorandprojekt som avslutades 2013. Den övergripande frågeställningen löd: Hur kan arbete med skolutveckling förstås och förklaras i det potentiella spänningsfältet mellan arbete med skolförändring och lärares arbete med- eller motstånd mot pedagogisk praxisförändring?  Den empiriska undersökningen genomfördes mellan hösten 2008 och våren 2011 som en etnografiskt orienterad fallstudie, vid en svensk 7-9 skola. Syftet var att utforska den förändringsprocess som uppstår när en skola sätter siktet att utveckla digital kompetens och IT-stödd undervisning inom dess verksamhetsområde. Det empiriska materialet analyserades ur ett verksamhetsteoretiskt perspektiv utifrån följande interrelaterade frågeställningar: Hur framträder över tid arbete med att verksamhetsintegrera ny informationsteknik bland lärare, IT-pedagoger och skolledare? Hur förhåller sig, i detta, lärares, IT-pedagogers och skolledningens arbete sinsemellan? Vad utmanas i det arbetsmässiga samspelet mellan lärare, liksom mellan lärare och skolledning i arbetet med skolutveckling? Resultat visar framför allt hur verksamhetsintegreringen av IT bland de lärare som utforskar informationstekniken, i hög utsträckning motiveras av undervisningsrelaterade och elevutvecklande behov, medan arbetet med att leda skolans arbete med verksamhetsintegrering av IT i hög utsträckning motiveras av organisationsrelaterade behov, samt att dessa skilda motiv framträder på olika och systemiskt inkonsekvent sätt inom skolan. Utifrån studiens resultat formuleras tre interrelaterade utmaningar för skolutveckling. Dessa rör (a) praxis- och objektsförståelse, vilket uppfattas ha betydelse för möjligheter att åstadkomma gemensam riktning i ett kollektivt och flerstämmig arbete, samt (b) förutsättningar för gränsöverskridande lärprocesser inom skolan mellan lärare, liksom mellan lärare och skolledning, samt (c) processledarskap och dess förutsättningar. 

Publicering på: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:649839/FULLTEXT02.pdf

 

Pedagogisk ledning för en pedagogisk verksamhet? – Om den kommunala förskolans ledningsstruktur

Maria Styf adjunkt pedagogik

Detta nyligen avslutade avhandlingsprojekt är en totalundersökning av den kommunala förskolans ledningsstruktur. Avhandlingen fokuserar frågan om ledningsstrukturens utformning skett med intentionen att skapa en pedagogisk ledning för den pedagogiska verksamheten i den kommunala förskolan eller om det finns andra faktorer och syften som styrt utformningen. På den webbaserade enkäten som undersökningen grundar sina resultat på svarade 62 % dvs. 180 av 290 kommuner. Materialet har analyserats med hjälp av statistikprogrammet spss samt sammanställts och redovisats genom deskriptiv statistik. Resultatet visar att ledningsstrukturen för den kommunala förskolan var en mångskiftande formering. I flest kommuner var det främst en struktur av flera ledningstitlar, rektor och förskolerektor. Områdeschef och rektor användes också i stor utsträckning. I relation till kommunkategorierna förändrades inte ledningskartan nämnvärt, variationen bestod. Skillnaderna i mönstret framträdde främst för de mindre och större kommunerna. Kommunerna formade en samordnad ledningsstruktur i syfte att skapa en pedagogisk ledning som hanterade en utbildningsverksamhet från förskola till grundskola med ett rektorskap för både förskola och skola.

Publicering på www.diva-portal.org/smash/get/diva2:526505/FULLTEXT01