Lena Boström

Professor|Professor

Tjänstetitel: Professor
Telefon arbete: +46 (0)10-1428263
E-postadress: lena.bostrom@miun.se
Ort: Sundsvall
- Avdelning:
- Institutionen för utbildningsvetenskap (UTV)

Bakgrund

Jag har arbetat med undervisning och lärande sedan början av åttiotalet, först som adjunkt vid en gymnasieskola. Då jag huvudsakliga undervisade på yrkesprogram under cirka 20 år väcktes mitt intresse för elevers lärande, lärares undervisning och didaktiska val. De elever jag mest intresserade mig för vad de elever som inte presterade så bra i skolans kontext.

Jag disputerade vid Helsingfors universitet i samverkan med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping 2004 på avhandlingen Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Under två år arbetade jag som forsknings-och utbildningsledare vid Specialpedagogiska Institutet i Umeå. Sedan 2009 har jag arbetat som lektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, jag utnämndes till docent 2011 och professor i pedagogik 2016.

Mellan åren 2014-2018 arbetade jag som vice dekan till 50% för professionsutbildningar vid Fakulteten för Humanvetenskap. Ett särskilt fokuserat område för mig var att konsolidera de nya lärarutbildningarna vid vårt lärosäte. Ett annat uppdrag som vice dekan var ordförandeskap i det Regionala nätverket (RUN). Detta arbete gav mig en mycket god insikt i och erfarenhet av skolfrågor i Jämtland, Västernorrland och norra Hälsingland. Vidare har jag medverkat som sakkunnig för UKÄ gällande granskning av övningsskolor (2016-2018) sam utvärdering av förskollärar- och grundlärarutbildningarna (2018-2020).

Mellan åren 2017-2021 var jag ämnesföreträdare för pedagogikämnet. För närvarande är jag en av två programansvariga för Programmet Framtidens Välfärd, vård och skola.

Forskningsområden

Mina huvudsakliga forskningsområden är pedagogikens kärnfrågor; undervisning och lärande, främst i en praktiknära kontexter. Däri innefattas lärares ledarskap, lärmiljöer, specialpedagogik, allmändidaktik och ämnesdidaktik specifikt svenskämnet.
Övriga forskningsområden handlar om skolutveckling i regionala perspektiv, ungdomars utbildning- och bildningsperspektiv samt skolledarskap i vid bemärkelse samt utvärderingar. Ett nyligen uppkommet forskningsområde är lärarbristen (i Sverige och internationellt) samt sambandet mellan elevers hälsa och lärande. Se https://www.miun.se/Forskning/forskningsprojekt/pagaende-forskningsprojekt/framtidens-valfard-vard-och-skola/

Forskning

Att synliggöra det osynliga – nätverksbyggande för fritidshemmets didaktik (2022-2024). Genom att etablera och utveckla ett internationellt forskarnätverk är syftet med projektet att bygga upp en samlad kunskapsbas och därmed stärka fritidspedagogisk forskning med fokus på didaktiska frågeställningar (School-age educare). Se https://liu.se/forskning/att-synliggora-det-osynliga-natverksbyggande-for-fritidshemmets-didaktik

WATS'up – Hur är det med lärarbristen? (2021-2023). Fokus i detta projekt är att bygga ett nätverk mellan Sverige, Danmark och Tyskland för att utforska, förklara och jämföra läget för den nuvarande situationen med lärarbrist i de tre länderna. Nätverket kommer att byggas ut och etableras och andra länder kommer att ingå i samarbetsnätverket, vilket ger en bas av expertis inom lärarbrist. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet 2021.

Studiemotivation i gymnasiet och i grundskolan (2017-2022) Forskningsprojektet har fokuserat vad som avgör gymnasieelevers och grundskoleelevers studiemotivation/ brist på motivation. Målsättningen med studierna var att bidra till en förbättrad förståelse för elevers och lärares syn på studiemotivation samt ge konkreta implikationer hur resultaten kan nyttjas i det didaktiska arbetet i klassrummet, i arbetslagens planeringar samt för elevernas personliga kunskapsutveckling. Det första steget i studien omfattade fyra gymnasieprogram och har i steg två utökats till ytterligare fyra program. I den studien ingår även rektorers syn på studiemotivation. Resultaten ger tydliga implikationer för elevers möjligheter att lyckas i sina studier och har även betydelse för innehåll lärarutbildningar. Studien på grundskolan omfattade fem grundskolor och årskurserna 3,6 och 8. Elevers, lärares, rektorers och elevhälsopersonalens syn på studiemotivation har studerats ur olika perspektiv. Projekten finansieras av lärosätet och Sundsvalls kommun.

Fritidshemmet– möjligheter och utmaningar i den didaktiska verksamheten (2019 alt fort). Fritidshemsdidaktik som begrepp utgår från att pedagogiska och didaktiska intentioner försiggår på en specifik plats i fritidshemmet. I föreliggande forskningsprojekt inkluderas ett flertal studier som belyser olika didaktiska aspekter av fritidshemmets verksamhet ur såväl elevers som lärares perspektiv. Forskningen genomförs inom ramen för forskning i tjänsten. studie på grundskolan omfattade fem grundskolor och årskurserna 3,6 och 8.

MetodVis (2019 alt fort) handlar om framtagande och utveckling av visualiseringsverktyg (lärverktyg) för vetenskapliga metoder. Det övergripande syftet med detta projekt är alltså att underlätta, förstärka och förbättra lärandet av forskningens kärna, de vetenskapliga metoderna. Projekt fokuserar på visualisering av grundläggande vetenskapliga metoder och utveckling av design för lärande i syfte att skapa ett hållbart arbetssätt samt etablera multimo-dala representationsformer i vetenskapsmetodik. Det utgår från visuell pedagogik och visuella analysmetoder att fördjupa förståelsen av den didaktiska potential som digital visualisering har i relation till vetenskaplig metodik. Projektet genomförs i samverkan med professor Mårten Sjöström, Institutionen för informationssystem och –teknologi (IST).

Avslutade projekt
• Policyimplementering i fritidshemmen.
• Världens bästa regionala utbildningssystem.
• Studenters lärande vid högre utbildning.
• Studenters lärande och lärares undervisning. Att utveckla den didaktiska kompetensen.
• Grammatikens didaktik – ett steg i att utveckla svenskämnets didaktik.
• Metakognition, lärande och lärstrategier.