Pedagogik GR (A), Utbildningsvetenskaplig kärna l, ämneslärare med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 22,5 hp

Syfte

Kursens syfte är att ge den studerande möjlighet att på en grundläggande nivå utveckla kunskaper, färdigheter och förmågor som är nödvändiga för läraryrket inom sådana kunskapsområden som skolväsendets historia, dess villkor och demokratiska värdegrund samt inom allmändidaktik och läroplansteori. Dessutom ges den studerande möjlighet att få kännedom om metoder och teorier inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet och på så sätt påbörja utvecklandet av ett vetenskapligt förhållningssätt till lärprocesser, läromedel och lärmiljöer samt till den egna professionens villkor och möjligheter.

Lärandemål

Nedan formuleras lärandemålen för de tre delmoment som ingår i kursen.

Moment 1
Efter genomgånget moment förväntas studenten kunna:
- redogöra för utvecklingslinjer i det svenska skolväsendets historia
- beskriva den svenska skolans nuvarande organisation och styrdokument och ge exempel på politiska processer som påverkar skolans innehåll
- redogöra för innehållet i FN:s barnkonvention och deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt beskriva och problematisera deras betydelse i skolan
- beskriva framväxten av och innehållet i skolans värdegrund och ge politiska, sociala och kulturella perspektiv på denna utveckling
- presentera olika perspektiv på läro- och kursplaners funktion, innehåll och betydelse med utgångspunkt läroplansteoretisk forskning

Moment 2
Efter genomgånget moment förväntas studenten kunna:
- använda och problematisera centrala utbildningsvetenskapliga begrepp
- återge och jämföra olika teorier om kunskap, lärande och undervisning
- diskutera och jämföra olika didaktiska perspektiv och arbetssätt samt relatera dessa till teorier kring lärares ledarskap
- använda digitala verktyg som är relevanta för den pedagogiska verksamheten
- redogöra för teorier om lärprocesser samt reflektera över det egna lärandet
- definiera begreppet lärmiljö och diskutera lärmiljöns betydelse för elevers lärprocesser utifrån såväl fysiska som sociala aspekter
- jämföra och problematisera olika mediers och digitala miljöers möjligheter för den pedagogiska verksamheten


Moment 3
Efter genomgånget moment förväntas studenten kunna:
- tillämpa och problematisera centrala vetenskapsteoretiska begrepp och teorier utifrån ett utbildningsvetenskapligt perspektiv och sammanhang
- beskriva vad som kännetecknar ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt och även till viss del tillämpa det i diskussioner
- tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt i tal och skrift
- redogöra för relationerna mellan praktisk och teoretisk kunskap och diskutera olika möjligheter att överbrygga avståndet mellan dessa kunskapsformer

Innehåll

Kursen innehåller tre moment som består av 7,5 hp vardera.

Moment 1: Skolans uppdrag, villkor och värdegrund, 7,5 hp
Momentet innehåller ett utbildningshistoriskt tema där skolväsendets historia och utveckling belyses. Dessutom behandlas skolans nuvarande uppdrag, organisation, villkor och styrning. Särskilt fokus läggs också på skolans värdegrund, de mänskliga rättigheterna och relationen mellan skolans arbetssätt, innehåll och samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Även läroplansteori introduceras i detta moment.

Moment 2: Lärande i teori och praktik, 7,5 hp
Momentet omfattar olika perspektiv på elevers utveckling och lärande. Här ingår även en introduktion av allmändidaktik och därmed även sådana principiella allmändidaktiska frågor som de studerande ges möjlighet att fördjupa i sina ämnesdidaktiska studier. I samband med detta introduceras även teorier om lärmiljöer, lärares ledarskap och klassrumskommunikation. Vidare behandlas läromedlens och de tekniska hjälpmedlens funktioner samt olika kvaliteter med utgångspunkt i allmändidaktiska frågeställningar kring lärandeprocessers deltagare, mål och innehåll. Dessutom tränas den studerandes grundläggande kommunikativa färdigheter.

Moment 3: Vetenskapliga teorier och metoder, 7,5 hp
Momentet behandlar vetenskapligt skrivande, vetenskapsteoretiska frågeställningar och presenterar forskningsmetoder som förekommer inom utbildningsvetenskaplig forskning. Utbildningsvetenskapens kunskapsanspråk diskuteras och innebörden av uttrycken "vetenskaplig grund" och "beprövad erfarenhet" problematiseras.

Behörighet

För tillträde till kursen krävs godkänt resultat om minst 45 hp ämnesstudier inom ämneslärarutbildningen.

Urvalsregler

Urval sker i enlighet med Högskoleförordningen och den lokala antagningsordningen.

Undervisning

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier samt färdighetstränande gruppövningar. Seminarier och övningar är obligatoriska moment och förlagda till Campus.

Examination

2001: Läroplansteori. Utbildningshistoria. Skolans styrning, Tentamen, 5,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Moment 1

2002: Värdegrund, Seminarium, 1 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Moment 1.

2003: Utbildning, demokrati och medborgarskap, Seminarium, 1 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Moment 1.

2005: IT i skolan, Muntlig och skriftlig presentation, 1,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Moment 2.

2006: Didaktik - Seminarium med skriftliga förberedelser, 1,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Moment 2.

2101: Lärandeteori, ledarskap och undervisning, Tentamen, 4,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Moment 2.

2102: Vetenskapsteori, forskningsmetodik och vetenskapligt skrivande - seminarium och skriftlig inlämningsuppgift, 6 hp
Betygsskala: Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)
Moment 3.

2103: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, Seminarium, 1,5 hp
Betygsskala: Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Moment 3.

Studenten förmåga att nå kursens lärandemål prövas individuellt skriftligt eller muntligt.

Studenten kan prövas vid ett ordinarie tillfälle och vid ett omprovstillfälle i nära anslutning därtill. Vid underkänt resultat ges ytterligare ett provtillfälle inom loppet av ett år. Dessa provtillfällen skall grundas på samma kurslitteratur.

Om student har ett beslut från samordnare vid Mittuniversitetet om pedagogiskt stöd vid funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge anpassad examination för studenten.

Betygskriterier för tregradig betygsskala:

- För att erhålla betyget VG (väl godkänt) krävs att studenten väl uppfyller de
krav som ställs i kursens lärandemål
- För att erhålla betyget G (godkänt) krävs att studenten uppfyller samtliga
lärandemål för kursen
- Student som inte uppfyller samtliga lärandemål för kursen erhåller
betyget U (underkänt)

Betygsskala

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG)

Övrig information

I samband med kursavslutning genomförs en skriftlig kursvärdering. Kursvärderingen sammanställs och arkiveras på institutionen. Resultatet återkopplas till studentgruppen, studentkåren och programrådet. Resultatet tillsammans med eventuellt vidtagna åtgärder presenteras för kommande studentgrupp.

Kursen kan inte ingå i en examen tillsammans med kurskod PE165G.