– Vi fick klona bakterier med vårt egna DNA

Ålder: 22

Studieort: Sundsvall

Program: Biomedicinsk analytiker

Bildfotograf: Ulf Huett

Utbildningen är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Uppsala universitet och Region Västernorrland. Arbetsmarknaden efter utbildningen bedöms som mycket god och under en femårsperiod så kommer det att efterfrågas många fler biomedicinska analytiker. En av de studenter som studerar utbildningen här i Västernorrland heter Sophia Godau och är 22 år. På fritiden engagerar hon sig mycket i olika studentföreningar och i kåren. Hon har även en förtroendepost i Vårdförbundets Avdelning Västernorrland som ledamot och studentansvarig, detta vid sidan av hennes uppdrag som ordförande i Vårdförbundet Student. Hon spelar också fiol i Sundsvalls orkesterförening.

Vilken termin går du nu och vad fick dig att söka utbildningen?

Jag studerar min sista termin just nu och ska om bara några veckor påbörja mitt examensarbete, vilket känns otroligt spännande! Jag jobbade ett år på ett kliniskt kemiskt laboratorium i Bollnäs, som lärling, för att prova på yrket. Jag är glad att jag gjorde detta trots att jag egentligen redan var säker innan jag gick ut gymnasiet att det är just biomedicinsk analytiker jag vill bli. Jag har alltid varit fascinerad av medicin och hur kroppen fungerar samtidigt som jag haft ett stort intresse för biologi och kemi. Denna profession och utbildning bakar ihop bland annat dessa tre och mycket mer och det var därför jag sökte den. Jag gillade dessutom tanken av att man kan jobba med så många olika saker som biomedicinsk analytiker: man kan jobba inom sjukvården med cancerdiagnostik, bakterier och virus, analys av alla möjliga kroppsvätskor och vävnader, ultraljud av hjärta och kärl, neurofysiologi, sömnstörningar, läkemedelsanalyser, provtagning och mycket mer. Men sedan så kan man också jobba inom industri, veterinärmedicin, kriminalteknik, livsmedelsindustrin eller jobba med forskning. Det finns verkligen något för alla.

Vad tycker du om mest med utbildningen?

Det jag tycker om mest är just att man får en så bred grund att stå på. Att vi tränas till att laborera självständigt, lägga upp vårt arbete själva mer och mer, analysera och tolka olika situationer och resultat samt att vi får en så stor förståelse för allt som händer inom kroppen och vilken betydelse det har för att någon ska få den rätta vården. Man är lite som en detektiv vilket jag tycker känns roligt.

Vad skulle du säga till de studenter som överväger att söka denna utbildning?

Gör det! Det finns otroligt många jobb och möjligheter att hitta just ett område som man själv är intresserad av. Utbildningen ger som sagt en bred vetenskaplig grund att stå på. Men egentligen kan jag sammanfatta varför de ska söka ganska snabbt: Det är världens coolaste yrke! Bara under första terminen fick vi klona bakterier med vårt eget DNA – bara en sådan sak är ju rätt häftig.

Hur ser framtidsbilden ut för yrkesgruppen?

Framtidsbilden ser jättebra ut. Det är väldigt många som går i pension inom de kommande åren vilket öppnar upp en fantastisk arbetsmarknad – alla vill anställa en. Detta för naturligtvis med sig flera fördelar. Dels kan man välja ganska mycket själv vart man vill jobba, dels ger det en helt annan möjlighet att löneförhandla. Man kommer vara eftertraktad.

Något du hade hört och/eller trodde om utbildningen som visade sig vara sant/falskt i efterhand?

Jag har ofta hört folk säga att vi som jobbar på laboratoriet inte har mycket patientkontakt, vilket jag trodde var sant. Men sanningen ser annorlunda ut. Beroende på vart man jobbar träffar man jättemycket patienter! Jobbar man på avdelningar för klinisk fysiologi där man jobbar mycket med EKG, blodtryck, ultraljud, nerver mm träffar man patienter hela dagen. Eller om man jobbar med blodgivning – man träffar kanske inte patienter utan blodgivare. Eller om man jobbar på provtagningen. Så myten att biomedicinska analytiker inte träffar patienter krossades för mig, vilket är bra. Vill man ha patientkontakt som biomedicinsk analytiker kan man ha det, vilket öppnar upp ytterligare andra möjligheter och utmaningar. Just specifikt kring utbildningen hade jag hört att andra året är lite tuffare än första och tredje året och det kan jag nog hålla med om. Det var ganska högt tempo under andra året men också väldigt intressanta kurser. Lägger man ner tiden man ska på utbildningen, strukturerar upp sin egen studietid och lämnar in allting i tid klarar man det.

Hur tror du man kan få människor att vilja stanna och arbeta i Västernorrland?

Jag tror att det beror på flera faktorer. Jag tror att det är jätteviktigt att känna sig betydelsefull i en organisation eller på en arbetsplats. Jag tror att det är av yttersta vikt att känna att man gör ett bra jobb vilket innebär att vår kompetens hela tiden måste uppdateras med tanke på i vilken fart tekniken och analyserna utvecklas. Så A och O i längden för att uppnå en så patientsäker vård som möjligt och för att vara en attraktiv arbetsgivare är att kompetensförsörja. Det vill säga ge möjlighet för utbildningar och kurser och i längden vill jag även se reglerade specialistutbildningar för biomedicinska analytiker! Det är ett viktigt steg att ta av arbetsgivaren för att garantera bra och rätt resultat på laboratoriet och för att vi ska vilja stanna kvar och arbeta inom denna region. Det var en aspekt. Nästa aspekt är lön. Om inte löneutvecklingen på ens arbetsplats är bra kommer man antagligen inte stanna. Det är viktigt att få den lönen som man ska för sitt utförda arbete, speciellt om man har specialistkompetens eller lång arbetserfarenhet. Vi biomedicinska analytiker har en stor roll inom samhället och vården (om man nu väljer att jobba där) med ett stort ansvar och bred kompetens. Det ansvaret och den kompetensen måste belönas.

Tror du att det är viktigt att vara naturvetenskapligt lagd för att uppskatta utbildningen?

Jag tror att det är det. Som jag sa tidigare så är en stor del av utbildningen medicin, biologi, kemi, analysmetoder mm. Så man måste nog gilla naturvetenskap för att finna utbildningen intressant och gilla att laborera även om man i arbetslivet kan inrikta sig mot mer administrativa tjänster också.

Vad skulle du säga är Vårdförbundets syn på yrket och dess framtidsutsikter?

Vårdförbundet har åsikten att biomedicinska analytiker måste bli mer synliga inom vården. Många vet inte vilka biomedicinska analytiker är och vad vi gör trots att vi står för en otroligt stor del av alla diagnoser som ställs eller ger indikation på vilken behandling som fungerar. Utan oss stannar sjukvården och det försöker Vårdförbundet förmedla. Men vi måste också säkerställa att andra yrkeskategorier inte ersätter oss och vår unika kunskap. Vårdförbundet arbetar för vår synlighet, vår arbetsmiljö, våra rättigheter på arbetsplatsen och driver aktivt frågan om specialistutbildning för biomedicinska analytiker. Vi är ju otroligt medvetna om hur många som kommer gå i pension och att det kommer påverka den allmänna kunskapen och erfarenheten som försvinner från arbetsplatserna. Vi måste täcka upp den förlusten genom specialistutbildade biomedicinska analytiker och genom att locka fler till att utbilda sig till det.

Hur ser du på din framtid?

Jag ser ljust på min framtid, dels för att arbetsmarknaden för biomedicinska analytiker är fantastisk just nu, dels för att jag känner att utbildningen har gett mig en bra grund att stå på. Jag har dessutom genom mitt stora engagemang i olika organisationer fått en god förmåga inom kommunikation och ledarskap – jag har med andra ord möjlighet att jobba med väldigt många olika saker i framtiden. Jag är just nu inne på att jobba inom sjukvården efter examen men är inte rädd att prova olika jobb eller att kanske till och med satsa på en karriär just inom någon av organisationerna jag brinner för, t ex inom Vårdförbundet. Jag tror att det är viktigt att fortsätta lära sig och utmana sig själv både direkt efter examen och många år in i arbetslivet.