Litteraturvetenskap GR (B), 30 hp

Obligatorisk litteratur

Moment 1

• Titel: Ett urval vetenskapliga texter i kompendium:
• Kommentar: Tideström, Gunnar, Edith Södergran, Helsingfors 1949, s. 142–156 Wik, Inga-Britt, ”’O mina solbrandsfärgade toppar’ Edith Södergran och apostrofen”, i Historiska och litteraturhistoriska studier, årsbok utgiven av Svenska litteratursällskapet i Finland, red. Helena Solstrand-Pipping, 1992 (67), s. 220–234 Holm, Birgitta, "Begär och modernism", Edda 93:1 (1993), s. 55–61 Witt-Brattström, Ebba, Ediths jag. Edith Södergran och modernismens födelse, Stockholm 1997, s. 320–332 Hackman, Boel, Jag kan sjunga hur jag vill. Tankevärld och konstsyn i Edith Södergrans diktning, diss. Helsingfors 2000, s. 170–173, 184–193 Olsson, Anders, Läsningar av Intet, Stockholm 2000, s. 235–236, 256–268 Pettersson, Torsten, Gåtans namn: tankens och känslans mönster hos nio finlandssvenska modernister, Stockholm/Helsingfors 2001, s. 45–60 Swedenmark, John, ”Blott sin egen hunger: om smekningen hos Södergran och Lévinas”, Divan 2001:1/2, s. 35–41

• Titel: I kompendium:
• Kommentar: Köpmannen i Venedig: J. Middleton Murry, ”Shakespeares Method: The Merchant of Venice”, ur Shakespeare: the Comedies. A Collection of Critical Essays, ed. by Kenneth Muir, Englewood Cliffs, New Jersey 1965, s. 32–46. Stormen: John Dover Wilson, “The Enchanted Island”, i Twentieth Century Interpretations of The Tempest. A Collection of Critical Essays, ed. by Hallett Smith, Englewood Cliffs, N. J., 1969, s. 34–43; Northrop Frye, “Introduction to The Tempest”, i Twentieth Century Interpretations of The Tempest. A Collection of Critical Essays, s. 60–68. Hamlet: G. James, “The New Doubt”, i Twentieth Century Interpretations of Hamlet. A Collection of Critical Essays, ed. by David Bennington, Englewood Cliffs, N. J., 1968, s. 43–7; Harry Levin, “Interrogation, Doubt, Irony: Thesis, Antithesis, Synthesis”, i Twentieth Century Interpretations of Hamlet, s. 73–82.

• Författare/red: Bergsten, Staffan (red.)
• Titel: Litteraturvetenskap – en inledning
• Upplaga: 2 uppl. 2002 eller senare
• Förlag: Studentlitteratur

• Författare/red: Bradley, A. C.
• Titel: Shakespearean Tragedy: lectures on Hamlet, Othello, King Lear, Macbeth
• Förlag: Macmillan
• Webbadress: Nätutgåva: http://www.clicknotes.com/bradley/index.html
• Kommentar: Kapitlet “Lecture VIII, King Lear”, s. 328–330

• Författare/red: Charlotte Brontë
• Titel: Jane Eyre: An Authoritative Text, Contexts, Criticism, A Norton Critical Edition
• Upplaga: 1987
• Förlag: Norton
• Kommentar: (ISBN 0393975428). Romanen samt följande artiklar: A. Rich, "Jane Eyre: The Temptations of a Motherless Woman", s. 469–483; S. M. Gilbert, "A Dialogue of Self and Soul. Plain Jane's Progress", s. 483–491; J. Beaty, "St. John's Way and the Wayward Read”, s. 491–503; Lisa Sternlieb, “Jane Eyre: ‘Hazarding Confidences’”, s. 503–515; Donna Marie Nudd, “The Pleasure of Intertextuality: Reading Jane Eyre Television and Film Adaptations”, s. 522–531

• Författare/red: Culler, Jonathan
• Titel: Literary Theory. A Very Short Introduction
• Upplaga: 1997
• Förlag: OUP Oxford
• Kommentar: 144 s.

• Författare/red: Russ McDonald
• Titel: Shakespeare: An Anthology of Criticism and Theory 1945-2000
• Upplaga: 2004
• Förlag: Blackwell Publishing
• Kommentar: Följande texter läses: Northrop Frye, “The Argument of Comedy”, s. 93–99; Stephen Booth, “On the Value of Hamlet”, s. 225–244; René Girard, “To Entrap the Wisest: Sacrificial Ambivalence in The Merchant of Venice and Richard III”, s. 353–364; E. M. W. Tillyard, “The Cosmic Background”, s. 422–434; Jean E. Howard, “The New Historicism in Renaissance Studies”, 458–480; Robert Weimann, “Shakespeare’s Theater: Tradition and Experiment”, s. 515–534; Madelon Gohlke Sprengnether, “’ I Wooed thee with my sword’: Shakespeare’s Tragic Paradigms”, s. 591–605; Francis Barker and Peter Hulme, “Nymphs and Reapers Heavily Vanish: The Discursive Con-texts of The Tempest”, s. 781–793; Meredith Anne Skura, “Discourse and the Individual: The Case of Colonialism in The Tempest”, s. 817–844; Patricia Barker, “Transfigurations: Shakespeare and Rhetoric”, s. 880–907

• Författare/red: Shakespeare, William
• Titel: Hamlet, Köpmannen i Venedig (The Merchant of Venice), Stormen (The Tempest)

• Författare/red: Södergran, Edith
• Titel: Samlade dikter
• Kommentar: Följande dikter läses särskilt noggrant: Ur Dikter: ”Jag såg ett träd”, ”Dagen svalnar”, ”Vierge Moderne”, ”Livet”, Ur Septemberlyran: ”Triumf att finnas till”, ”Apokalypsens genius”, ”Fragment” (OBS! Läs denna dikt extra noggrant.), Ur Rosenaltaret: ”Rosenaltaret”, ”Till fots fick jag gå genom solsystemen”, Ur Framtidens skugga: ”Mysteriet”, Ur Landet som icke är: ”Prinsessan”

Moment 2

• Kommentar: Inom momentet läses temat Romantiken och exemplet Almqvist, alternativt temat Den engelska renässansen, eller ett tema knutet till någon annan period eller strömning inom den äldre litteraturen. Vilket alternativ som läses meddelas av kursansvarig lärare inför kursstarten. Inom kursen läses ungefär 600–800 sidor vetenskaplig text samt 400–800 sidor skönlitteratur enligt lärares anvisningar.

• Titel: Alternativ A: Romantiken och exemplet Almqvist
• Kommentar: Obligatoriska böcker: Day, Aidan, Romanticism, London 1996 (200 s.). Engdahl, Horace, Den romantiska texten, diss. Stockholm 1986, ”Förord”, ”Solens ämne (Oxenstierna)”, ”Jag – vi – du (Kellgren)” och ”Den ironiska mytens sång (Almqvist)” (100 s.), Romantiska fragment, Stockholm 1999 (108 s.). I kompendium: Abrams, M. H., The mirror and the lamp: romantic theory and the critical tradition, New York 1953, s. 57–69. Aspelin, Kurt, ”Det europeiska missnöjet”. Samhällsanalys och historiespekulation. Studier i C. J. L. Almqvists författarskap åren kring 1840, Stockholm 1979, s.19–22, 27–41. Aspelin, Kurt, Poesi och verklighet, del II 1830-talets liberala litteraturkritik och den borgerliga realismens problem, Stockholm 1977, s. 192–204. Behler, Ernst, German Romantic Literary Theory, Cambridge 1993, s. 131–134, 141–153. Birnbaum, Daniel, ”Det romantiska fragmentet”, efterskrift i Novalis, Fragment, Lund 1990, s. 145–158. Borgström, Eva, 'Om jag får be om ölost': kring kvinnliga författares kvinnobilder i svensk romantik, diss. Göteborg 1991, s. 19–35. Holmquist, Ingrid, ”Att söka lycksalighetens ö. Malla Silfverstolpe och salongskulturen”, i Romantikens kvinnor. Studier i det tidiga 1800-talets litteratur, Stockholm 1990, s. 32–37, 44–53. Kittler, Friedrich, Maskinskrifter. Essäer om medier och litteratur, Gråbo 2003, s. 93–108. Ljung, Per Erik, ”Att läsa litteraturhistoriska framställningar – komparativt”, Res Publica 46/47 1999, s. 81–91. Lysell, Roland, ”Realismens romantik hos Almqvist” i Almqviststudier 1996, s. 74–87. Malm, Mats, Minervas äpple, Om diktsyn, tolkning och bildspråk inom nordisk göticism, diss. Stockholm/Stehag 1996, s. 91–105. Olsson, Anders, Läsningar av Intet, Stockholm 2000, s. 17–20, 26–31, 54–61. Persson, Anders, ”Försonarn vid sitt bröst, en stjernkrönt Qvinna”. Jungfru och moderstematiken hos C. J. L. Almqvist och P. D. A. Atterbom, Skellefteå 1998, s. 22–27, 33–42. Staberg, Jakob, Att skapa en ny man: C.J.L. Almqvist och MannaSamfund 1816–1824, diss. Stockholm/Stehag 2002, s. 225–243. Svedjedal, Johan, kap. ”Det romantiska maskineriet: C.J.L. Almqvists brev till P.D.A. Atterbom”, i Författare och förläggare och andra litteratursociologiska studier, Stockholm 1994. Viklund, Jon, Ett vidunder i sitt sekel. Retoriska studier i C. J. L. Almqvists kritiska prosa 1815–1851, diss. Hedemora 2004, s. 43–60. Vinge, Louise, Morgonrodnadens stridsmän: epokbildningen som motiv i svensk romantik 1807–1821, Lund 1978, s. 7–9, 70–84. Litteraturhistoriska översikter: Ny illustrerad svensk litteraturhistoria. Del 3: Romantiken, liberalismen, huvudredaktör E.N. Tigerstedt, Stockholm 1956, avsnitten ”Atterbom och nyromantiken”, s. 59–144 samt ”C. J. L. Almqvist”, s. 309–379 (155 s.). Delblanc/Lönnroth, Den svenska litteraturen, del 2 Upplysning och romantik, Stockholm 1987-90, avsnitten ”Upplysning och romantik”, s. 9–13; ”Känslans och tankens revoltörer”, s. 157–176; ”Den romantiska texten”, s. 177–186; ”Från järnår till romantisk skördetid”, s. 187–204; ”Romantiska fantaster – Stagnelius och den unge Almqvist”, s. 235–250 (65 s.). Skönlitteratur av C. J. L.Almqvist: Vitterhetssamfundets utgåva av Almqvists Samlade verk: http://spraakbanken.gu.se/vittsam/almqvist-svs.phtml, Amorina (1822 års utgåva) Samlade verk 4 (296 s.), Törnrosens bok, band 1, Jagtslottet, s. 1–70 i Samlade verk 5, Ferrando Bruno tillhandahålls i kompendium. Till detta tillkommer urvalet i Svensk litteratur 4. Realismen och efterromantiken, red. Ingemar Algulin, Barbro Ståhle Sjönell och Johan Svedjedal, s. 9–83, samt s. 193–194.

Moment 3

• Kommentar: Inom momentet läses temat Modernismens genombrott i Sverige, alternativt temat Det moderna genombrottet, eller ett tema knutet till någon annan period eller strömning inom den nyare litteraturen. Vilket alternativ som läses meddelas av kursansvarig lärare inför kursstarten. Inom kursen läses ungefär 600–800 sidor vetenskaplig text samt 400–800 sidor skönlitteratur enligt lärares anvisningar.

• Titel: Alternativ A: Modernismens genombrott i Sverige. 40-talismen
• Kommentar: Vetenskaplig text: urvalet görs ur följande arbeten: Ahlund, Claes, Fallets lag och jagets stjärna: en studie i Stig Dagermans författarskap, Hedemora 1998, Algulin, Ingemar, Den orfiska reträtten: studier i svensk 40-talslyrik och dess litterära bakgrund, Stockholm 1977, Björklund, Jenny, Hoppets lyrik: tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen: Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg, diss. Eslöv 2004, Bränström Öhman, Anneli, Kärlekens ödeland: Rut Hillarp och kvinnornas fyrtiotalsmodernism, diss. Eslöv 1998, Cullhed, Anders, "Tiden söker sin röst": Studier kring Erik Lindegrens mannen utan väg, diss. Stockholm 1982, Calinescu, Matei, Five faces of modernity: Modernism, Avant-garde, Decadence, Kitsch, Postmodernism, Durham, Duke Univ. Press 1987 svensk övers. Modernitetens fem ansikten: modernism, avant-garde, dekadens, kitsch, postmodernism, Ludvika 2000, Elleström, Lars, Vårt hjärtas vilt lysande skrift: om Karl Vennbergs lyrik, diss. Lund 1992, Holm, Birgitta, Gösta Oswald: Hans liv och verk och hans förbindelse med det svenska 40-talet, Stockholm 1969, Holmberg, Claes-Göran, Upprorets tradition: Den unglitterära tidskriften i Sverige, Stockholm/Lund 1987, Jansson, Mats, Kritisk tidsspegel: Studier i 1940-talets svenska litteraturkritik, Stockholm/Stehag 1998, Johansson, Anders, Poesins negativitet: en studie i Karl Vennbergs kritik och lyrik, diss. Stockholm 2000, Kåreland, Lena, Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40-tal, Stockholm 1999, Lagerlöf, Karl Erik, Den unge Karl Vennberg, Stockholm 1967, Lotass, Lotta, Friheten meddelad: Studier i Stig Dagermans författarskap, diss. Göteborg 2002, Luthersson, Peter, Svensk litterär modernism: en stridsstudie, Stockholm 2002, Lysell, Roland, Erik Lindegrens imaginära universum, diss. Stockholm 1983. Till detta tillkommer ett kompendium med originaltexter från fyrtiotalets litterära debatt, samt avsnitten om fyrtiotalismen i Ny illustrerad svensk litteraturhistoria [D. 5]. Fem decennier av nittonhundratalet, Stockholm 1967, Olsson/Algulin Litteraturens historia i Sverige. Stockholm 1987 samt Delblanc/Lönnroth, Den svenska litteraturen.

• Titel: Alternativ B: Det moderna genombrottet
• Kommentar: Vetenskaplig text: urvalet görs ur följande arbeten: Ahlström, Gunnar, Det moderna genombrottet i nordisk litteratur, 1947 eller senare, Ahlund, Claes, Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa, Uppsala 1994, Bennich-Björkman, Bo, ”Fåglar och författarroller hos Strindberg”, Samlaren 1962, Edström, Vivi, ”Att framlocka det poetiskt sköna. Selma Lagerlöfs revolt mot 80-talsrealismen”, i Lagerlöfstudier 5, 1976, s. 91–119, Fahlgren, Margaretha, Kvinnans ekvation. kön, makt och rationalitet i Strindbergs författarskap, Stockholm 1994, Gedin, David, Fältets herrar. Framväxten av en modern författarroll: artonhundraåttiotalet, diss. Symposion 2004, Heggestad, Eva, Fången och fri: 1880-talets svenska kvinnliga författare om hemmet, yrkeslivet och konstnärskapet, diss. Uppsala 1991, Hjordt-Vetlevsen, Inger-Lise, Modernitetens kvinnliga text: det moderna genombrottet i Norden, i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, 2, s. 330–353, Karlsson, Maria, Känslans röst: det melodramatiska i Selma Lagerlöfs romankonst, diss. Symposion 2002, Lagerroth, Ulla-Britta, Körkarlen och Bannlyst. Motiv- och idéstudier i Selma Lagerlöfs 10-talsdiktning, diss. Lund 1963, Lundbo-Levy, Jette, Den dubbla blicken. Om att beskriva kvinnor. Ideologi och estetik i Victoria Benedictssons författarskap, Stockholm 1982, Lundevall, Karl-Erik, Åttital och nittital. Om åttitalslitteraturen och Heidenstams debut och program, diss. Stockholm 1953, The modern breakthrough in Scandinavian literature 1870-1905, Proceedings of the IASS Study Conference, 16, Göteborg 1986, Nordin-Hennel, Ingeborg, "Ämnar kanske fröken publicera något?": kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik, Umeå 1984, Olsson, Ulf, Levande död: studier i Strindbergs prosa, Symposion 1996, Stounbjerg, Per, Uro og urenhed: studier i Strindbergs selvbiografiske prosa, Århus 2005, Tjäder, Per Arne, "Det unga Sverige": åttitalsrörelse och genombrottsepok, diss., Lund 1982. Enstaka titlar kan läggas till och/eller strykas av undervisande lärare.

Moment 4

• Författare/red: Ahlund, Claes
• Titel: Att skriva uppsats i litteraturvetenskap
• Kommentar: Kompendium