Mikael Lundholm

Berätta – vem är Mikael Lundholm?
Jag är en jurist som har haft den stora turen att disputera i rättssociologi vid Lunds universitet. Rättssociologi är ju, till skillnad från juridik, ett empiriskt ämne som studerar hur rätten faktiskt fungerar (eller inte) i samhället. Detta steg från att som jurist vara tränad till att tänka kring problemställningar huvudsakligen i normativa termer till att lära sig empiriska metoder och samhällsvetenskapliga teorier för att förstå vår omvärld har varit mycket spännande och stimulerande för mig! Jag arbetade många år på Kronofogden som jurist med indrivning av skulder.

När jag doktorerat kände jag att det var dags att pröva något nytt där jag kan få användning för mina forskarstudier. Sedan januari 2023 är jag anställd på heltid vid ämnet juridik där jag stortrivs. Jag drivs av möjligheten att bedriva samhällsrelevant forskning, gärna i samverkan med myndigheter och företag utanför universitetsvärlden, och av att som lärare få göra en skillnad i unga människors liv.

Beskriv din forskning.
I min forskning intresserar jag mig för hur olika regulatoriska regimer och mekanismer påverkar medborgarnas tillgång till välfärdstjänster. Välfärdsstaten erbjuder ju en mängd tjänster för att nå sociala och ekonomiska målsättningar som kan handla om allt från valfrihet vid val av skola till bistånd till de allra mest utsatta och behövande. Men tillgången till dessa välfärdstjänster för medborgaren är beroende av hur dessa regleras och implementeras. Det är detta spännande möte mellan reglering och välfärd som jag i min forskning försöker studera och förstå.

På empirisk nivå studerar jag detta möte vad gäller vilket stöd och vilka möjligheter som erbjuds överskuldsatta hushåll. Skuldsättning är ju något helt normalt och nästan oundvikligt i dagens samhälle. Samtidigt är överskuldsättning relaterat till svåra livsförhållanden för familjer och barn (exempelvis förhöjd risk för psykisk ohälsa) och till stora kostnader för samhället. Det är därmed viktigt att det finns vägar ut ur överskuldsättning.

En möjlighet är skuldsanering hos Kronofogden. En annan möjlighet är det stöd som kommunerna erbjuder genom budget- och skuldrådgivning. Både skuldsanering och budget- och skuldrådgivning är exempel på välfärdstjänster som genom hur regelverket har utformats och tillämpats påverkar vilka överskuldsatta individer som använder dem och vilka som exkluderas. Genom att studera vilka överskuldsatta hushåll som använder dessa välfärdstjänster vill jag få en bättre förståelse för hur regleringen och de praktiker som omger denna kan utformas för att hjälpa dessa hushåll.

Hur kommer det sig att du började intressera dig för detta område?
Jag har arbetat många år på Kronofogden. Där blev jag intresserad av vilka möjligheter Kronofogden har att arbeta preventivt i förhållande till överskuldsatta hushåll, dvs. arbeta för att de ska ta sig ur överskuldsättning. Det jag såg var att många överskuldsatta individer inte verkar ansöka om skuldsanering med resultatet att deras situation var oförändrad över lång tid. Då var jag myndighetsdoktorand med finansering från Kronofogden.

Mitt doktorandprojekt handlade om Kronofogdens tvångsförsäljningar av bostäder. Det kan tyckas vara något helt annat än skuldsanering men jag började se mönster i hur möjligheterna att skulderna betalas och hur repressivt tvångsförsäljningsförfarandet är påverkas av de skuldsattas socio-ekonomiska status, hur banker förhåller sig till regleringen i sin inkassoverksamhet och hur Kronofogden tillämpar regleringen. I denna mening är tvångsförsäljning också en välfärdstjänst som syftar till att hjälpa medborgarna på ett liknande sätt som skuldsanering och som inkluderar och exkluderar medborgarna på olika sätt. Jag började se betydelsen av regulatoriska regimer och mekanismer i båda fallen och tänkte att det finns likheter och skillnader mellan de båda fallen som är intressanta att utforska.

Varför behövs din forskning?
Svårigheter att hantera skuldsättning och överskuldsättning drabbar många hushåll. Dessa hushåll tenderar till att också har problem med hälsan och välbefinnande. Vi behöver kunskap om hur välfärdsstaten kan hjälpa dessa hushåll och förhindra att fler hushåll hamnar i överskuldsättning. Denna kunskap kan också hjälpa oss att förstå hur effektiva andra välfärdstjänster riktade till svaga grupper är.

Hur fördelar du din tid mellan forskningen och undervisning?
Jag har under perioden 230701-251231 finansiering med 20 % från Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse samt Tore Browaldhs stiftelse för att studera hur försäljningspriset vid Kronofogdens tvångsförsäljningar av bostäder påverkas av om bostaden säljs på offentlig auktion eller via mäklare (projektledare är Mattias Nordin vid Uppsala universitet).

Drömscenario i termer av jobbet?
Jag är ju ny i akademin med tanke på att jag disputerade i december 2021 så jag prövar mig fortfarande fram!. Min ambition är att kunna forska på åtminstone halvtid så jag har lagt mycket tid och energi på att ansöka om extern forskningsfinansiering. I övrigt har ämnet juridik vid Mittuniversitetet, där jag är anställd, ett spännande treårigt program i förvaltningsjuridik som jag gärna är med och utvecklar.