I krigets spår ‑ vad händer med vår ekonomi?
Kriget i Ukraina skapar stor oro och starka reaktioner, framför allt kopplat till det mänskliga lidandet, men oron för hur ekonomin i vår del av världen påverkas finns också där. Saman Rashid, forskare på Mittuniversitetet, och Oliver Dogo, Handelskammaren, säger så här om situationen.
− Vi ser redan nu de kortsiktiga konsekvenserna av kriget i Ukraina, till exempel ökade energipriser som gör det dyrare att köra bil och värma upp våra hus. Vi har den högsta inflationen på 30 år, vilket gör att vi får mindre för våra pengar och de som sparar i värdepapper kan få se sina tillgångar minska i värde, säger Saman Rashid, lektor i nationalekonomi vid Mittuniversitetet.
Saman Rashid påpekar också att det är viktigt att inte glömma bort att inflationen redan har ökat som en konsekvens av Covid19-pandemin. Den ökade inflationen tvingar i sin tur centralbankerna (Riksbanken i Sverige) att välja mellan att höja räntan för att motverka ökad inflation eller att hålla en lägre ränta för att hjälpa ekonomin på fötter igen efter pandemin.
− Om Riksbanken bestämmer sig för att inte höja räntan äter en högre inflation upp värdet av pengarna, men om Riksbanken istället höjer räntan kommer den högre räntan att innebära högre boendekostnader som i sin tur innebär att vi konsumenter får mindre pengar kvar att köpa annat med, säger Saman Rashid.
Men, hur påverkas då det regionala näringslivet av kriget?
Frågan går till Oliver Dogo, vd för Handelskammaren Mittsverige.
− Det regionala näringslivet i Västernorrland och Jämtland Härjedalen har väldigt liten exponering mot marknaderna i Ryssland, Ukraina och Belarus. I samband med en enkät vi gjorde bland våra medlemsföretag svarade strax över 20 företag att de hade någon typ av affärsrelation med Ryssland och Ukraina men inte i någon större omfattning. Det finns däremot en oro för att konflikten ska sprida sig till fler länder och till EU som är vår viktigaste marknad.
Hur påverkas enskilda företag på ett mer personligt plan?
− Det finns en gnagande oro över händelseutvecklingen och det företagen är mest oroliga över är prisutvecklingen på bränslen och energi som redan före Rysslands invasion var på höga nivåer. Företag som har kunder eller leverantörer från länderna inblandade i kriget behöver också se sig om efter nya, säger Oliver Dogo.
Exakt hur långvarig konflikten blir kan nog ingen sia om, men att en långvarig konflikt får stor återverkan på vår ekonomi är ställt utom allt tvivel. Saman Rashid säger så här:
− En långtgående effekt är en ökad försvarsbudget som resulterar i mindre pengar till skola, vård och omsorg, och infrastruktursatsningar. Rysslands ekonomi drabbas hårt av sanktionerna, vilket leder till minskade investeringar och sämre köpkraft som i sin tur ger minskad efterfrågan vilket försämrar möjligheterna att exportera varor från t ex. Sverige till Ryssland.
Vad har företagen i regionen att vänta om konflikten blir långvarig?
Oliver Dogo igen.
− Risken finns att planerade investeringar på global nivå skjuts på framtiden eller stoppas vilket kommer påverka näringslivet i vår region som är väldigt exportberoende, precis som hela Sverige. Dyrare insatsvaror och dyrare transportkostnader riskerar att försämra vår konkurrenskraft. Högre räntor och fortsatt börsoro är andra faktorer som kan ha negativ påverkan på näringslivet i regionen, säger han.
− I slutändan beror det konkreta utfallen på vilka beslut som kommer att fattas menar Saman Rashid och konstaterar att det är en balansakt på en vass knivsegg:
− Det kan bli svårt för regeringen att balansera mellan en högre inflation och att stimulera ekonomin. Om inflationsbekämpning prioriteras blir det svårare för ekonomin att återhämta sig, så som det var tänkt, efter pandemin som i sin tur påverkar sysselsättningsgraden negativt, särskilt för långtidsarbetslösa. Regeringen har ju redan har pumpat ut enorma mänger pengar i ekonomin för att motverka pandemins negativa effekter och det kan innebära att det inte finns så mycket mer pengar att spela med, säger han.