Därför sprids så många rykten vid kriser
De senaste månadernas Corona-pandemi har åtföljts av en omfattande ryktesspridning. Dessa rykten har bland annat handlat om att viruset av misstag sluppit ut från en forskningsanläggning i Wuhan eller om att det nya 5G-nätet gjort människors immunförsvar sämre.
Det har också förekommit rykten om hemliga prioriteringar i sjukvården, om brist på vissa läkemedel eller om effektiva botemedel mot viruset.
Varför rykten sprids i samband med kriser diskuteras i den nya rapporten ”Inga kriser utan rykten: Nyhetsrapportering, kriskommunikation och upplevelsen av informationsvacuum”. Rapporten bygger på aktuell forskning i samarbete mellan Mittuniversitetet, Northwestern University och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I rapporten behandlas begreppet rykten, drivkrafter bakom ryktesspridning och möjliga strategier för att bemöta rykten.
- Rykten har alltid förekommit och kommer med all säkerhet att finnas även i framtiden. Rykten går inte att utrota eller helt eliminera med någon fiffig kommunikationsstrategi, utan är i stället en självklar del av människors sociala liv, säger en av rapportens författare Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetets forskningscentrum Demicom.
Rykten är en del av vår vardag, men också centrala samhällsområden som politik, ekonomi och kultur omgärdas av rykten av allehanda slag och i rapporten ges ett stort antal exempel från förr och nu på den roll som rykten hare spelat i samband med samhälleliga kriser. Det är inte alltid dessa rykten visat sig vara falska.
- Rykten kan uppstå både på grund av människors helt korrekta tolkningar av vad som faktiskt kan vara på gång, och på grund av rena felaktigheter som sprids vidare. Den ena gången speglar rykten den faktiska kommande händelseutvecklingen, den andra gången är de helt grundlösa, säger Henrik Olinder sakkunnig inom kriskommunikation vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Om författarna:
GARY ALAN FINE är innehavare av James J. Johnsons professur i sociologi vid Northwestern University i Chicago. Han är medlem av the American Academy of Arts and Sciences och har skrivit ett stort antal böcker och artiklar om rykten och ryktesspridning.
LARS NORD är innehavare av Thorbjörn Fälldins professur i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Han är forskningsledare vid Demicom, Centrum för studier av demokrati och kommunikation och har skrivit ett stort antal böcker och artiklar om politisk kommunikation och kriskommunikation.
HENRIK OLINDER är sakkunnig på området kriskommunikation vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Han har också undervisat i retorik vid Stockholms universitet och varit redaktör för ett stort antal publikationer om kriskommunikation.
Kontakt
