Forskningsprojekt för effektivare klimatkommunikation i kommuner
Vilka utmaningar har kommuner när det gäller att kommunicera klimatstrategier? Vilka är framgångsfaktorerna för att kommunicera och implementera klimatstrategier i en kommun? Och hur kan klimatstrategier omsättas i praktiken? Det ska ett ettårigt projekt undersöka i samarbete med sex kommuner.
Den globala uppvärmningen fortsätter och åtgärder behövs på såväl nationell, regional som lokal nivå för att nå målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader till 2030. Snart är det målet utom räckhåll. Många kommuner har en klimatstrategi och ett aktivt klimatarbete, men svårigheten är ofta att översätta målen i strategierna till praktisk handling och genomföra aktiviteter för att kunna uppnå dem.
Det nya projektet, som leds av professor Catrin Johansson vid Demicom, syftar till att ta fram ny kunskap om hur klimatstrategier på bästa sätt kan kommuniceras för att omsättas i praktisk handling. I samarbete med de deltagande kommunerna kommer forskarna att analysera de kommunikativa förutsättningarna och utmaningarna i respektive kommun, och stödja såväl framtagandet av klimatstrategier och mål för hållbar utveckling som den praktiska implementeringen av kommunikativa insatser.
– Situationen för klimatet är akut, därför behövs kommunikation som skapar engagemang och får saker att hända. Det finns mycket ny forskning om klimatkommunikation som inte används ännu. Vi tror därför att projektet kommer att stärka kommunernas klimatarbete, säger projektledare Catrin Johansson.
Sex kommuner har valt att delta i samverkansprojektet: Sundsvall, Örnsköldsvik, Härnösand, Sollefteå, Ånge och Nordanstigs kommuner.
Vi frågade några av de deltagande kommunerna om varför de valde att vara med i projektet och vad de hoppas uppnå:
– För att nå klimatmålen och en hållbar utveckling behöver det bli begripligt för våra medborgare vad vi tillsammans behöver göra. Att kommunicera för att skapa såväl insikter som engagemang är av avgörande betydelse då vi alla behöver vara en del av den omställning samhället behöver göra. Vi hoppas att projektet ger oss konkreta verktyg för att kommunicera och ha dialog om vårt klimatarbete säger Linda Johansson Bäck, avdelningschef för Avdelningen för samhällsutveckling och hållbarhet vid Sundsvalls kommun .
– Vi är med i detta projekt eftersom vi redan idag ser att många områden inom ekologisk hållbarhet har överskridit planetens gränser. Det innebär att våra beslut och beteenden måste förändras, och detta är komplicerat att förklara och kommunicera. Vår förväntan är att vi ska kunna kommunicera såväl svåra frågeställningar kopplat till klimat och ekologisk hållbarhet som inom de övriga hållbarhetsperspektiven, socialt och ekonomiskt. De tre hållbarhetsperspektiven är odelbara och måste hanteras samtidigt, säger Lena Finne Jansson, projektansvarig på Örnsköldsviks kommun.
– Klimatfrågan är den kanske viktigaste frågan mänskligheten står inför. Samtidigt är det en väldigt komplex och ”svår” fråga för många människor och därför är kommunikationen kring den en utmaning. Jag hoppas att det här projektet ska ge oss bättre förståelse och bättre verktyg för att kunna kommunicera kring klimat på ett tydligt och effektivt sätt. Förhoppningsvis går lärdomarna även att överföra till all annan kommunikation vi jobbar med, säger Tomas Wahlund, kommunikationschef i Härnösands kommun.
– Vi deltar i detta projekt eftersom vi har politiska mål om att skapa en klimatstrategi. Projektet ger oss möjligheten att göra detta på rätt sätt från början, vilket är mycket spännande för oss. Vi tror att detta projekt kommer att ge oss en välgrundad klimatstrategi som tar hänsyn till våra förutsättningar och som ger oss riktlinjer för hur den ska kommuniceras. En strategi som inte kan kommuniceras kommer inte att kunna förverkligas, och det är särskilt viktigt för oss här i Ånge att se till att den blir verklighet, säger Emilia Rapp, projektansvarig på Ånge kommun.
Projektet pågår mellan september 2023 och juni 2024. Läs mer om projektet via länken nedan.