Bosse Bodén - över tjugo år på ETOUR

Spara favorit 31 jan januari 2019

Han drivs av nyfikenhet, håller allmänbildning högt och är intresserad av turismen som samhällsfenomen. Nu går han i pension efter drygt 20 år som forskare på turismforskningscentret ETOUR och lärare på programmet för turism vid Mittuniversitetet. Under dessa år har han förgyllt tillvaron med nya kunskaper och insikter om turism kopplat till bland annat hållbar destinationsutveckling, entreprenörskap, regional utveckling, klimatfrågan och vindkraft.

Bosse! Berätta om din bakgrund…

I början av 1970-talet bestämde jag mig - något år efter min studentexamen och med några års arbetslivserfarenhet från numera nedlagda verksamheter (Härnö Bryggeri och Härnösands sjukhus) - för att lämna hemstaden och läsa den tvååriga Idrotts- och fritidskonsulentutbildningen i Östersund. Det var under en tid då den sociala turist- och rekreationspolitiken var vägledande. Hälften av utbildningen skedde på universitetsnivå (sociologi och pedagogik) och den andra eftergymnasiala delen var inriktad mot yrkeslivet.

Därefter följde militärtjänst på I5 i Östersund, flytt till Göteborg och en anställning vid Göteborgs fritidsförvaltning som fritidsgårdsföreståndare och fritidsassistent i Västra Frölunda. Jag läste bland annat psykologi vid sidan av jobbet och kände att jag inte riktigt var klar med studierna, så jag flyttade till Umeå och började läsa fristående akademiska ämnen. Många sådana blev det och efter två kandidatexamina, en i beteendevetenskapliga ämnen och den andra i samhällsvetenskapliga ämnen, så blev det ett pedagogiskt år på Lärarhögskolan. Under studieårens ledigheter gavs också nya erfarenheter som stuveriarbetare i Holmsunds hamn och industriarbetare på numera nerlagda Bowaters massafabrik i Umeå.

Vad hände sedan, du kom tillbaka till Östersund?

När det stod inför att söka jobb så diskuterade jag och min livskamrat sedan gymnasieåren i Härnösand vart vi som nyblivna föräldrar ville ta vägen. Det blev Östersund mot bakgrund av tidigare erfarenheter och att vi både har ett intresse för friluftsliv och fjäll. Vi tyckte att det skulle vara ett fint ställe för våra barn att växa upp på.

Jag började jobba som SO-lärare på högstadiet och senare som gymnasieadjunkt på Wargentinskolan. Där fick jag användning för min brokiga samling av studier och undervisade i socialkunskap, psykologi, samhällskunskap och historia.

Så från idrotts- och fritidskonsulent till adjunkt, lektor och sedan forskare, hur gick det till?

Efter drygt fem år som adjunkt och studier på fritiden vid Umeå universitet så ringde min professor i ekonomisk historia Ulf Ohlsson. Han erbjöd mig ett utbildningsbidrag och ställde, om jag skötte mig bra, en doktorandtjänst i sikte. Tiden fram till disputationen 1995 var intensiv och rolig. Jag var gymnasieadjunkt, forskarstuderande, småbarnsförälder och pendlare mellan Östersund-Umeå. Efter det fick jag ett stipendium och påbörjade min doktorandutbildning på dåvarande Mitthögskolan.

Jag disputerade med en ekonomisk historisk avhandling om en jämtländsk företagarverksamhet och dess omvärld mellan 1920-1990. Intresset för företagande och regional utveckling i ekonomiskt perifera regioner förde in mig på turismens område. Jag kom speciellt in på frågor gällande turism som medel för en hållbar lokal samhällsutveckling som beaktar både ekonomiska och icke ekonomiska värden i en föränderlig omvärld.

Varför är det intressant med turism och vilka projekt har du varit involverad i?

Jag är, som jag nämnde tidigare, framför allt intresserad av turism som ett samhällsfenomen, eftersom det i vår tid ger goda möjligheter att på ett tidigt plan skönja ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga förändringar och trender, samt effekterna av dessa på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Ett av mina första och mindre projekt handlade om hur vattenkraftens utbyggnad påverkade den lokala samhällsutvecklingen och turistnäringen utmed den utbyggda Umeälven respektive outbyggda Vindelälven. Det största projektet belyser, utifrån ett lokalt samhälleligt perspektiv, turismens utveckling på våra sex största svenska vintersportdestinationer 1970-2004. I boken, som blev resultatet av projektet, gjordes en jämförelse mellan dessa destinationer. 

Att följa framväxten av alpin skidåkning som massturistisk produkt och hur vintern övertog sommaren som högsäsong väckte mitt intresse för klimatfrågan och den globala uppvärmningens effekter för svensk fjällturism. Resultatet av detta nyväckta intresset resulterade i en rapport som utgjorde ett av underlagen till Klimat och sårbarhetsutredningens betänkanden. Underlaget som presenteras i ETOUR-rapporten Naturbaserad turism och klimatförändringar kom senare att indirekt ge upphov till ett flertal andra rapporter som har koppling till hur klimatförändringen kan komma att påverka turismen till den svenska fjällvärlden. Under senare år har min forskning främst gällt vindkraftens utbyggnad och de effekter den kan få för turistnäringen, lokalsamhället och miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö.

Om du ska summera dina år som forskare, vad säger du då?

Som forskare verksam i samband med tillkomsten av ETOUR har jag i vissa avseenden haft en priviligierad situation. En inledningsvis resursstark organisation som uppmuntrade självständigt arbete och visade tillit passade mig bra – både utifrån min personlighet och situation på och utanför jobbet. Samtidigt har jag undervisat ungefär halvtid.

Kombinationen har inte alltid varit problemfri men jag kan i efterhand konstatera att den varit mycket givande då det gett utrymme att aspektrikt diskutera och kritiskt granska turismen som samhällsfenomen. Undervisningen och studenterna har gett mig mer – personligen – än de rapporter jag skrivit. Rapporterna ligger efter en tid mestadels och samlar damm, medan studenterna består och ger feedback på ens insatser även årtionden senare.

Det ligger i min natur att försöka förstå hur saker och ting fungerar. Även om mina ord ibland kan vara lika outgrundliga som herrens och inte allt för pedagogiska, har det varit roligt att försöka inspirera och förmedla kunskaper så att mina studenter ges bättre möjligheter att förhålla sig kritiskt och reflektivt till turism. Jag blir glad när jag i olika sammanhang stöter på tidigare studenter som möter mig med ett leende och/eller förmedlar fina minnen från utbildningen. Att vissa sedan minns kommentarer som ”sitta under flitens lampa” och ”slå upp sa gubben” värmer en nybliven pensionärs hjärta, liksom yttranden som ”först nu förstår jag hur viktig metod är”.

Ett sista ord: Förhoppningsvis kommer New Public Management som ledande organisationsstruktur inom akademin att möta ett allt hårdare motstånd och ersättas av en struktur som förmår bryta den negativa påverkan på kvalité och arbetsmiljö som följt.

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu

Installera webbappen på din iPhone eller iPad: klicka på   och lägg till på hemskärm.