Avhandling om nytt sätt att mäta turismens ekonomiska effekter

Spara favorit 10 nov november 2019
Kai Kronenberg tillsammans med Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi på Umeå universitet, som var opponent under seminariet.

Kai Kronenberg har genomfört sitt licentiatseminarium och försvarat sin avhandling "A quantity-quality framework for measuring the regional socio-economic impact of tourism – the case of Jämtland Härjedalen". Betygskommittén gav godkänt och han kan nu fortsätta äventyret mot en doktor i turism.

Sammanfattning av avhandlingen:

Mätningar av turismens ekonomiska effekter har alltid varit en hög prioritet för privata och offentliga aktörer i den regionala ekonomin (Stabler et al. 2009). Insikter från dessa mätningar säger oss  först och främst vad turismen genererar i form av försäljning, jobb och privata inkomster, men stöder också branschtjänstemän i planeringen av den regionala utvecklingsagendan. Att mäta besöksnäringens ekonomiska inverkan på en region involverar vanligen ekonomiska modeller som omfattar både primära och sekundära effekter (Comerio and Strozzi 2019). Dock är resultaten från dessa modeller begränsade då det gäller mycket aggregerade och tillväxtorienterade indikatorer på makronivå. Ekonomiska påverkansmodeller "uppfyller" sitt syfte genom att tillämpa antaganden från allmän ekonomisk teori på olika verklighetsscenarion. De gör detta med ett fokus på makronivåindikatorer relaterade till ekonomisk tillväxt (Elsner 2017).

Denna operationalisering av ekonomisk teori medför risken att viktiga socioekonomiska aspekter, såsom inkomstfördelning, inte beaktas i regionala turismutvecklingsagendor. Även så kallade "avancerade" modeller försummar distributionen av effekter vid uppskattningen av turismens inverkan (Lee 2009). Följaktligen har en allt större samling vetenskapliga artiklar börjat kritisera mainstream-ekonomiska modeller och deras snäva syn på ekonomisk tillväxt (Söderbaum 2017). Kritiker efterfrågar att det bör sättas en större fokus på multidimensionella ekonomiska aspekter som belyser fler perspektiv än enbart de traditionella makro- och mikroekonomiska. Bland annat betyder det att den institutionella (dvs. meso) nivån bör inkluderas till en större grad (Dopfer et al. 2004). Dessutom pekar man på att man historiskt sett har förbisett flera rättviseaspekter som är viktiga i hållbar regional utveckling från en socioekonomisk synvinkel (Moulaert and Nussbaumer 2005a).

Mot denna bakgrund är syftet med denna avhandling att föreslå ett ramverk som utvidgar det traditionella ekonomiska synsättet och gör det möjligt att mäta turismens effekter från ett bredare socioekonomiskt perspektiv. Tillvägagångssättet i denna avhandling tillämpar en blandad metodik för att utföra analyser på såväl makro- som mesonivå (Dopfer et al. 2004; Khoo-Lattimore et al. 2017). Mer specifikt utvecklas den traditionella metoden för ekonomisk påverkan vidare för att även innefatta olika sysselsättnings- och inkomsteffekter för specifika yrken samt för att uppskatta inkomstfördelningen mellan yrken i stora turismrelaterade branschsektorer.

Jämtlands län utgör den geografiska avgränsningen för analysen och tidsavgränsningen omfattar perioden 2008–2016 vilket tillåter identifieringen av variationer över tid (Daniels et al. 2004). En serie intervjuer med stora regionala politik- och näringslivsrepresentanter kompletterar effektanalysen från meso-perspektivet. Genom detta institutionella perspektiv kan man identifiera möjliga orsaker till variationer i sysselsättning och löneutveckling inom turism.

Resultaten visar att det traditionella sättet att analysera turismens roll i samhället inte bara ger en ofullständig bild av dess effekter, men kan även betraktas som vilseledande på flera sätt. Även om besöksnäringen i Jämtland län i allmänhet drar nytta av det ständigt växande antalet turister och deras spendering, förblir inkomstnivån för turismarbetarna bland de lägsta i hela den regionala ekonomin. Dessutom ökar inkomstskillnaden mellan yrken inom besöksnäringens två största branschsektorer, boende och mat, vilket signalerar en illavarslande trend i branschen. Detta kan delvis tillskrivas ett minskande fackligt engagemang, kortare karriärperspektiv och en ökad andel yrken utan krav på högre utbildning. Liksom i andra näringar är utbildningens roll inom turismen särskilt viktig för att övervinna dessa trender.

Denna studie visar att tillämpningen av socioekonomiska aspekter till traditionella ekonometriska analysmetoder om turismens effekt på samhället kan bidra till en bättre förståelse av den regionala turistnäringens socioekonomiska hållbarhet. Genom att förskjuta fokus från rena tillväxtdrivna till hållbarhetsorienterade indikatorer föreslår denna strategi ett alternativt sätt att mäta turismens effekter, som förhoppningsvis kan implementeras och institutionaliseras i framtiden.

Läs hela avhandlingen A quantity-quality framework for measuring the regional socio-economic impact of tourism – the case of Jämtland Härjedalen

Gå till Kai Kronenbergs personliga sida och ta del av alla hans publikationer

Tillbaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu

Installera webbappen på din iPhone eller iPad: klicka på   och lägg till på hemskärm.