Ledare i ETOURs nyhetsbrev: En värld full av turismstrategier
Vi intensifierar i dagarna ett arbete för att revidera ETOURs strategi. Och vi är i gott sällskap. Det jobbas för närvarande med ett flertal turismrelaterade strategier, varav några är helt nya. Låt oss göra en kort, och helt utsläppsfri, resa från global till lokal nivå.
Förenta Nationernas World Travel Organisation (UNWTO) slår fast att det internationella resandet, trots klimathot, kommer att fortsätta öka. Flera länder och regioner i Europa fortsätter att satsa stora resurser på att utveckla turism och besöksnäring och EU fortsätter att göra satsningar utifrån stärkt regional konkurrenskraft. Alla regioner förväntas jobba med en strategi för ”smart specialisering” (S3) som definierar inom vilka områden respektive region har störst chanser att utvecklas.
Om Europanivån i stor utsträckning hänvisar till respektive region har de nordiska länderna under 2019 för första gången tagit fram en gemensam turismstrategi. Strategin gäller de närmsta fyra åren och fokuserar på stärkt konkurrenskraft, innovation, attraktivitet och, så klart, hållbarhet. Strategin kan konstateras ha passerat under radarn och inte gjort några avgörande avtryck än så länge. Kanske delvis på grund av att dess implementering har en ganska blygsam resurstilldelning.
I Sverige går vi in i en historiskt unik tid. För första gången har Sveriges regering med Näringsdepartementet och minister Ibrahim Baylan i spetsen tagit fram en turismpolitisk strategi. Dess innehåll vet ingen så mycket om, trots att den förväntas presenteras nu i december, men av pressmeddelanden och annat att döma kan man utläsa att den adresserar frågor som företagsutveckling, sysselsättning, jämställdhet och, så klart, hållbarhet.
På den nationella nivån utvecklas dock även en strategi på initiativ av näringslivet genom Svensk Turism. Denna strategi ska lanseras under 2020 och arbetet med underlag pågår för fullt, bland annat genom processen Visit the future med fokus på framtidens turism. Strategins utformning kan man ana genom denna och andra processer. Fokus blir sannolikt på kvalitet, det unikt svenska, socio-ekonomiska perspektiv samt, så klart, hållbarhet och målen i Agenda 2030.
Det för oss till den regionala nivån och där får Mittuniversitetets campusregioner tjäna som exempel. I Region Västernorrland har man en nyligt reviderad utvecklingsstrategi som bland annat lyfter fram ”leva och besöka” vilket helt klart omfattar turism. I Region Jämtland Härjedalen jobbas det som bäst med underlag för en strategi som ska beslutas nästa år. ETOUR är med tillsammans med Jämtland Härjedalen Turism (JHT) och tar fram underlag med fokus på just besöksnäringens roll för regional utveckling - se vidare i nyhetsbrevet. I förarbetet läggs, liksom i Västernorrland, stor tonvikt på mer ”mjuka värden” som turismens roll för lokal service, inflyttning och folkhälsa.
Vid sidan om de regionala turismorganisationerna och deras respektive strategier landar vi slutligen i de mer lokala strategierna hos kommuner och destinationer. Och kanske är det först på den nivån som strategierna verkligen realiseras och värden uppstår.
Den stora floran av strategier på flera olika nivåer ställer dock frågan om hur de hänger ihop och om de drar utvecklingen i samma riktning. Vid sidan av en stor och gemensam utmaning i hållbarhet och klimatförändringar är det ganska stor spridning på vad som anses viktigt. Jag vill dock hoppas och tro att kunskapsdriven utveckling och den typ av kunskap som forskare på ETOUR tar fram spelar en viktig roll på samtliga nivåer.
Vi hoppas på fortsatt god dialog med omgivande samhälle kring behov och hållbar utveckling!