Masteruppsats: Om de sociala och miljömässiga erfarenheter besökare gör när de vistas i Jämtlandstriangeln

Tis 12 okt 09:43

Carine Simon-Bellamy är en av våra masterstudenter som gör en spännande studie där hon tittar närmare på hur besökarna upplever sin vistelse i Jämtlandstriangeln, en av fjällvärldens mest besökta vandringleder i nordvästra Jämtland.

Carine Simon-Bellamy

Berätta - vem är Carine Simon-Bellamy?
Jag läser en master i turism med inriktning kulturgeografi här i Östersund, men kommer ursprungligen från Finland. Jag flyttade till Sverige för att läsa ett kandidprogram i turism management, och innan jag påbörjade mina masterstudier har jag bland annat jobbat med marknadsföring och evenemang i ett IT -företag. På fritiden håller jag på med olika typer av friluftsaktiviteter och njuter av den fantastiska natur som finns här. 

Vad handlar din studie om?
Jag påbörjade studien i somras, och den karlägger hur besökarna upplever sin vistelse i Jämtlandstriangeln. Studien genomförs inom ramen för Mistra Sport & Outdoors som är ett forsknings- och samverkansprogram som drivs av turismforskningsinstitutet ETOUR. I min studie fokuserar jag särskilt på besökarnas personliga erfarenheter ur ett socio- ekologiskt perspektiv. Jag vill också undersöka deras inställning till det förvaltnings- och planeringsarbete som pågår i området och där olika intressen står i konflik med varandra.

 

       

Hur kommer det sig att du började intressera dig för just detta?
Innan har jag läst en hel del artiklar om Jämtlandstriangeln och de utmaningar som uppstår när olika intressegruppers behov och intressen kolliderar avseende hur området ska förvaltas och nyttjas. Det finns många intressenter som berörs - exempelvis STF (Svenska turistföreningen), olika samebyar samt besökare som vistas och nyttjar området på olika sätt.

Ett problem som uppstått är exempelvis den ökade belastning det innebär för mark och vatten när allt fler väljer att besöka området - särskilt under pandemin har man kunnat se ett ökat slitage på området där bland annat enorma mängder skräp slängts längst leden.

Jag tycker också att hela Jämtlands fjällområde är intressant att titta närmare på ur dessa aspekter - samt jämföra de utmaningar som finns här med liknande områden för att se hur man tänkt och agerat kring  förvaltning och planering där.

Varför är den här typen av kunskap viktig?
Generellt sett är det alltid viktigt att inkludera besökarnas perspektiv i den här typen av forskning, eftersom det framför allt är vi människor som upplever naturen och engagerar oss i olika typer av aktiviteter, samt faktiskt också bidrar till både utmaningar och lösningar kopplade till olika frågor inom det här fältet.  Teoretiskt brukar man prata om ett områdes bärkraftighet - dvs  besökarnas upplevelser av en plats, och vad de anser är acceptabla förändringar för att de ska komma tillbaka igen till samma område.