För mer tilllgänglig naturturism

Fre 11 jun 07:00

Projektet "Tillgänglig och inkluderande naturturism”, som Sandra Wall-Reinius varit projektledare för, börjar gå mot sitt slut. Vi intervjuade henne om arbetet – vilka utmaningar som finns, vad undersökningarna visat och vad som krävs för att turism och besöksnäringen ska bli mer tillgänglig.

Sandra Wall-Reinius
Sandra Wall-Reinius, forskare i kulturgeografi vid Mittuniversitetet/ETOUR.

Hej Sandra Wall-Reinius! Vad har ert arbete handlat om – i korthet?

Det finns en begränsad kunskap om hur naturen, dess olika besöksmål och aktiviteter kan tillgängliggöras för personer med funktionsnedsättningar, och hur olika privata och offentliga aktörer kan arbeta för att bli mer inkluderande.

Projektet ville undersöka detta närmare, identifiera och redogöra för förbättringsområden. Därför har vi intervjuat personer med funktionsnedsättningar såväl som naturturismföretagare och representanter för organisationer och myndigheter för att få bättre kunskap.

Varför är det viktigt att forska på detta område?

Viktiga utgångspunkter för projektet är Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar och svensk friluftspolitik som menar att turism och rekreation ska vara tillgängligt för alla.

Men aktiviteter i naturen och naturupplevelser är inte en självklarhet för alla. För många personer med funktionsnedsättningar kan resor och aktiviteter i naturen vara svåra att förverkliga.

Hur ser önskemålen och behoven ut?

Utifrån våra intervjuer har vi sett att önskemålen och behoven hos personer med funktionsnedsättningar ser olika ut och att upplevelser och aktiviteter i naturen kan ske på många olika sätt och i olika typer av naturmiljöer. Det vi vet från forskningen är att motiven till att vara ute i naturen inte skiljer sig mellan personer med och utan funktionsnedsättningar – man vill vara ute för att uppleva lugn och ro, förbättra hälsa och självkänsla, göra något tillsammans med familj och vänner, eller känna äventyr och utmaningar.

I våra intervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsättningar så betonas vikten av hårt packat underlag på exempelvis leder, tillgång till toaletter, rastplatser och information, men också vikten av transporter förstås och då även färdtjänst.



Tillgänglighetsanpassad rastplats på Bynäset.

Har du några exempel på tillgänglig naturturism?

Ja, bland de naturturismföretagare som vi pratat med så nämns både olika aktiviteter och anpassningar i naturmiljön.

  • Hundspann, skoteråkning och skidskola (sitski, skicart)
  • Naturguidning som kan inkludera att lyssna, känna, lukta och se
  • Ramper och leder med hårt underlag nära parkeringar till utsiktsplatser och attraktioner
  • Anpassade båtbryggor och ombyggda båtar för exempelvis fisketurism, kajakpaddling, transport eller sightseeing
  • Stora/anpassade utedass och toaletter, eldstäder och rastplatser
  • Informationsskyltar och ljudlådor med information

Utedass på Andersön i Jämtland.

Finns det något annat ni sett att företagare och organisationer kan göra för att bli mer inkluderande?

Något som både privata och offentliga aktörer tar upp som viktigt för att bli bättre är samarbeten och kunskapsutbyten. Många önskar mer kunskap om hur de kan arbeta för att blir mer inkluderande och många gånger behövs samarbeten mellan länsstyrelse, kommun, organisationer inom funktionshinderområdet och turismföretag för att få till en fungerande verksamhet.

En annan sak är planeringen innan besök i naturen så besökaren vet vad som finns där och vad man kan förvänta sig i form av terräng, transporter, anordningar av olika slag, toaletter med mera. Därför är information så viktigt.

Vi har gjort en analys av olika webbsidor: olika turistdestinationer, skyddade områden och olika kommuners rekreationsområden. Genomgången visar att det fattas viktiga detaljer på sidorna, det är inte tillräckligt detaljerad information och det är också ofta svårt att hitta informationen på webbsidorna.

Det måste alltså finnas rätt information, både detaljerad text och bilder som visar hur området ser ut. Gärna filmer för att tydligt visa hur naturmiljön ser ut så att besökaren kan bilda sig en uppfattning om platsen i förväg.

Hopajola har anpassat sin verksamhet och erbjuder guidningar som fungerar för personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Varför tror ni att det brister i informationen?

I våra intervjuer med både företagare, destinationer och offentliga aktörer kommer det fram att de upplever informationsspridning och marknadsföring svårt. Det finns en osäkerhet i efterfrågan och behov, samt vilken typ av information, aktiviteter och anpassningar som efterfrågas.

Samarbeten mellan föreningar, företag, och kommuner är därför jätteviktigt. Dels för kunskapsspridning, att visa på goda exempel, dels för att utveckla områden och till exempel preparera underlag, bygga breda leder eller bryggor, grillplatser och toaletter.

Vi har sett lyckade exempel när företag gått samman, eller när flera parter samarbetar för att tillgängliga naturområden i form av leder och bryggor.

Ur ett forskarperspektiv: Vad krävs för att turism och besöksnäringen ska kunna möta turisters olika behov?

Vi ser att det finns ett ökat intresse för att tillgängliggöra turism, men både privata som offentliga verksamheter uttrycker att det inte finns tillräckligt med resurser för att kunna utveckla inkluderande naturturism. Det kan röra sig om korta budgetprocesser eller att man måste söka bidrag eller tillstånd till sin verksamhet.



Tillgänglighetsanpassad rastplats vid Vackermyren i Jämtlands län.

 

Många företag och organisationer efterfrågar mer kunskap om hur verksamheten kan blir mer inkluderande. Det finns också en osäkerhet bland många turistföretagare att de inte vet hur mycket insatser och resurser som krävs för att förändra sin verksamhet. Det finns en rädsla och tveksamhet i att investera för man inte vet om det kommer betala sig. Många företag menar att efterfrågan på tillgänglig turism är låg, men samtidigt säger de att de kanske inte har kunskap eller marknadsförts sig i rätt kanaler.

Samtidigt ser vi företag som verkligen satsat och informerat om sin verksamhet, eller samarbetat med föreningar och medlemsorganisationer så de har ett etablerat samarbete - upplever stor efterfrågan.

De naturmiljöer och företag som gjort tillgänglighetsanpassningar blir också attraktiva för fler grupper i samhället, exempelvis äldre personer, barnfamiljer och oerfarna besökare.

Mer kunskap och samarbeten behövs för att inspirera och se föredömliga exempel.

 

Läs mer om projektet Tillgänglig och inkluderande naturturism