Uppmärksammar hur anställdas kroppar "produktifieras" i serviceyrken
Rekryteringspraktiker med fokus på utseende och beteende snarare än formella meriter, och annonskampanjer som avbildar hotellanställda och flygvärdinnor som sexobjekt, innebär att anställda produktifieras och betraktas med pornografisk blick. Det har Kristina Zampoukos problematiserat i en artikel.
Hej Kristina! Vad handlar din forskningsartikel ”The hospitable body at work—A research agenda” om?
Den handlar om vilken roll den arbetande kroppen spelar för företag och anställda inom framförallt hotell- och restaurangbranschen. Jag undersöker den arbetande kroppen ur olika infallsvinklar i syfte att formulera en agenda för fortsatt forskning på området.
Artikeln behandlar exempelvis hur de anställdas kroppar på olika sätt påverkas av det arbete de utför och den arbetsmiljö de befinner sig i, hur företag inom branschen på olika sätt väljer ut, formar och kommersialiserar de anställdas kroppar för att de ska överensstämma med företagets varumärkesstrategi, samt hur den ”hospitabla” kroppen framställs i bland annat annonskampanjer.
Jag diskuterar till exempel hur vissa grupper av anställda (såsom hotellstäderskor och flygvärdinnor) sexualiseras i reklam och på internet, samt ”tänker högt” om ifall detta även kan tänkas få konsekvenser för de människor som har dessa jobb. Vi vet ju till exempel att sexuella trakasserier är ett stort problem i den här branschen, likaväl som i andra delar av samhället.
Jag för också en diskussion om hur nya sätt att se på den arbetande kroppen, som blir extra tydlig inom den här typen av serviceverksamhet, bland annat bidrar till en förskjutning från formella meriter till andra kriterier, såsom att ha ”rätt” utseende eller en passande personlighet i rekryteringssammanhang. Här ser jag en risk att arbetsgivare kringgår svensk diskrimineringslagstiftning.
Vad är bakgrunden till artikeln?
Under årens lopp har jag samlat på mig olika exempel på hur den här gruppen beskrivs i text och bild, nyhetsartiklar som beskriver arbetsvillkoren och muntliga berättelser via möten och intervjuer med både arbetsgivare och anställda i branschen. Till slut insåg jag att jag hade massor av pusselbitar som bildade olika, men tydliga, mönster. Då började jag samla ihop mina tankar och de frågor som materialet väckte till en artikel.
Artikeln ger bland annat exempel på en annonskampanj från en nordisk hotellkedja som stoppades av Reklamombudsmannen 2010 med motiveringen att den var sexuellt diskriminerande. På en av bilderna sitter en ”hotellstäderska” och möter betraktaren med sängkammarblick, iförd kläder som för tanken till den sortens kostymer som används av vuxna i sexlekar och som ofta kallas ”French Maid”. Bilden kompletteras med en text – Sleep with us – som ytterligare anspelar på sex.
Jag uppmärksammar också en juicebar-kedja som tidigare enbart anställde manlig personal med en viss typ av kropp, där de också krävde att personalen anammade ett stereotypt och hypermaskulint beteende i mötet med juicebarens främsta konsumentgrupp som bestod av tonårstjejer.
Vid sidan av de annonskampanjer, filmer och nyhetsartiklar som ingår i artikeln, gjorde jag också ett litet experiment där jag bildgooglade ord som ”flygvärdinna”, ”hotellstäderska” och ”servitris”. Då blev det ännu tydligare att vissa yrkesgrupper porträtteras och således betraktas med en pornografisk blick. Men det som också blev uppenbart var vilka kroppar som inte används i dessa sammanhang – exempelvis manliga kroppar, överviktiga kroppar eller kroppar med brun hudfärg. Den ideala, sexiga och säljande kroppen är kvinnlig, vit, smal, ung och välfungerande!
Varför tror du att det ser ut såhär?
När det gäller sexualiseringen av de anställdas kroppar så finns det ju en lång och utbredd tradition av att sälja produkter genom att anspela på sex. Det är inget nytt fenomen.
Den typen av bilder och texter som vi talar om här, förstärker existerande och stereotypa föreställningar om exempelvis kvinnor och män, och bidrar till problem för de som arbetar i en bransch där vissa yrkeskategorier och kroppar associeras med sex. I det sammanhanget vill jag också poängtera att jag tycker att det är särskilt anmärkningsvärt om det är en arbetsgivare som står som avsändare.
Vad skickar det för signaler, om arbetsgivaren tycker att det är en bra idé att sexualisera den produkt eller tjänst som de anställda sedan ska leverera? Särskilt i ljuset av de problem med trakasserier som redan finns i branschen. Och när det gäller exemplet med juicebarskedjan kan man ju undra vart gränsen egentligen går för vad man som arbetsgivare kan kräva av sin personal? Ska man som anställd behöva acceptera att hela ens person – både kropp och själ – ska användas för att generera vinst åt företaget?
Tror du att historia och gamla traditioner spelar in?
Ja, jag tror att det som kommer fram i artikeln hänger ihop med djupt rotade föreställningar kring vilka kroppar som besitter vilka kompetenser och färdigheter, och som därför anses lämpliga för vissa typer av arbetsuppgifter. Om vi tar kvinnokroppen som exempel, så är den starkt förknippad med ”husliga” och traditionellt oavlönade uppgifter såsom omsorg, matlagning, städning.
Dessa arbetsuppgifter har ju delvis flyttat ut på en marknad, bland annat utförs ju den typen av tjänster nu inom hotell- och restaurang. Men fortfarande är lönerna i branschen förhållandevis låga, vilket jag tror hör ihop med hur man värderat den här typen av arbetsuppgifter historiskt. Det hänger fortfarande kvar att städning och omsorg är någonting som bara sker i förbifarten, och av någon som mer eller mindre är "född till" detta.
Därför tror jag också att det finns ett visst förklaringsvärde i det faktum att vissa kompetenser betraktas som medfödda, och i och med det behöver man inte kompensera ”bäraren” av dessa ekonomiskt.
Att vara trevlig, tillmötesgående och omhändertagande betraktas i allmänhet som naturliga, förkroppsligade egenskaper. Andra kompetenser betraktas som förvärvade (genom exempelvis utbildning) och de kompenseras också i monetära termer.
Varför är detta är viktigt, tycker du?
I slutändan blir detta en fråga om rättvisa. För jag tror inte att kompetenser som att situationsanpassa sitt bemötande av olika gäster eller att parera för sexuella inviter utan att göra gästen missnöjd, är medfött, utan det är exempel på färdigheter som man utvecklar över tid och som kräver både erfarenhet och reflektion. Därför bör även den sortens kompetenser erhålla en ”prislapp”.
Du forskar en del om arbetsliv – på vilket sätt intresserar det dig?
I grunden handlar det väl om en kombination av nyfikenhet och att både arbetsliv och arbetsmarknad genomgår genomgripande förändringar just nu. Det handlar om allt från Artificiell Intelligens (AI) och digitalisering av arbetslivet, till nya arbetsformer såsom gig arbete, framväxten av nya rörelser som exempelvis #metoo, migration samt hållbarhetsfrågor i bred mening.
Just nu tänker jag mycket på digitaliseringen av arbetslivet och vad det kan komma att innebära, detta med anledning av ett nystartat forskningsprojekt om gig arbete. Parallellt med detta gör jag intervjuer inom ramen för ett annat projekt som fokuserar på trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen. Det är mycket givande att prata med de som arbetar i branschen. Det väcker många frågor kring deras arbetsmiljö och arbetsvillkor, men också om vad både arbetsgivare och anställda gör för att förändra kulturen i branschen.
Läs forskningsartikeln "The hospitable body at work—A research agenda"