Tajt klimatsamarbete med Järvzoo
I projektet ”Klimatsmarta lösningar genom samhällsvetenskapligt experiment” vill forskarna undersöka möjligheter att minska besöksnäringens klimatavtryck genom att hjälpa mindre turismaktörer att hitta nya lösningar. Första studien görs nu tillsammans med Järvzoo.
– Destination Järvsö är den första besöksdestinationen i Sverige som är internationellt eko-certifierade. Nu vill vi hjälpa Järvzoo, som är ett viktigt besöksmål på destinationen, att kartlägga verksamhetens potentiella klimatpåverkan, säger forskaren och projektledaren Lusine Margaryan.
För att få en uppfattning om de resursflöden som finns har forskarna gjort en livscykelanalys med fokus på verksamhetens drift. Livscykelanalys (LCA) är en metod för att beräkna miljöpåverkan under en produkts hela livscykel.
– Målet med studien är att ge en uppskattning av potentiell klimatpåverkan till följd av verksamhet som bedrivs vid Järvzoo. Vi kan på så sätt också räkna ut i vilket skede djurparkens klimatpåverkan är som störst, menar Lusine Margaryan.
För att bedöma vilka nyckelprocesser som bidrar till klimatpåverkan för djurparken, och potentiella scenarier för minskad klimatpåverkan, har forskarna gjort en hotspot-analys. Med hjälp av den kan de bland annat få fram kritiska områden för stor klimatpåverkan.
Forskarna har även analyserat data över elförbrukning från exempelvis datorer eller element samt gjort en enkät med personalen på zoot. Studien visar att det finns flera olika typer av komplexa resursflöden i djurparken.
– Det första flödet inkluderar bland annat ett besökscenter med presentbutik, ett hotell och en restaurang. Det andra flödet är kopplat till djuren, såsom matberedning, frysar och inhägnader. Det tredje flödet består av övriga grejer som genererar klimatpåverkan; toaletter på djurparken, en verkstad för personal, garage för fordon samt ett kontor som används av djurparkens personal, säger Joseph Pechsiri, en av forskarna i projektet som varit på plats på Järvzoo vid två tillfällen.
Något som forskarna finner intressant är att klimatpåverkan är större på vintern, då det är som minst besökare. Detta väcker intressanta frågor kring enskilda besökares klimatpåverkan och vikten av de val de gör på plats.
Resultaten från Järvzoo kommer att användas i nästa steg av projektet, då olika scenarier gällande besöksbeteende på turistmål kommer att testas på ett simuleringslaboratorium vid Mittuniversitetet (RCR Lab).
– Att fler ska bli medvetna och minska sin klimatpåverkan är en del av kärnan i vår verksamhet. Genom att minska på vårt klimatavtryck kan vi som besöksmål också bidra med kunskap och dela med oss till våra gäster hur man som privatperson kan göra skillnad. Projektet har det gett oss kunskap och handledning i hur vi ska utvecklas framåt, i huvudsak som besöksmål men framför allt som en viktig aktör för bevarandet av arter och biologisk mångfald, säger Lina Jelk, zoolog och djuransvarig på Järvzoo.
Projektet "Klimatsmarta lösningar genom samhällsvetenskapligt experiment är finansierat av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF).
Läs om projektet ”Klimatsmarta lösningar genom samhällsvetenskapligt experiment”