Internetbaserad träning för personer med intellektuella funktiosnedsättningar

Människor med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) är mindre fysiskt aktiva än personer utan IF och hälsan för denna målgrupp är oroväckande. Övervikt är ett vanligt hälsoproblem för personer med IF, 19-21 procent har fetma och cirka 44-55 procent är överviktiga. Det är 50 procent fler jämfört med jämnåriga utan IF (1).

Detta leder också till en ökad risk att utveckla en hjärt-kärlsjukdom eller typ 2-diabetes. En inaktiv livsstil påverkar också livskvaliteten, vilket tidigare studier har visat är tio gånger sämre hos personer med IF jämfört med övriga(2). En ökad fysisk aktivitet främjar livskvaliteten och förebygger hjärt-kärlsjukdomar. Enligt WHO kan 75 procent av alla hjärt-kärlsjukdomar förhindras med hjälp av fysisk aktivitet (3).

Ojämlikhet i hälsa

Föreställ dig en värld där möjligheten att nå full hälsopotential inte är beroende av strukturella eller sociala orättvisor. De varierande faktorer som kan bidra till ojämlikhet i olika delar av befolkningen är många, till exempel kan samhällsomfattande problem som arbetslöshet, fattigdom, låg utbildningsnivå, brist på kollektivtrafik och exponering för våld bidra till ojämlikhet i hälsan (4).

Hinder för fysisk aktivitet påverkas av ojämlikheter i hälsan, såsom transportfrågor, brist på medvetenhet om alternativ och ekonomiska begränsningar och dessa hinder är mer framträdande för personer med IF (5). Där frekvensen av hjärt-kärlsjukdomar är hög är utbildningsnivån låg, den stillasittande livsstilen hög och människor har ohälsosamma levnadsvanor.

Hindren är många

Hälsokompetensen för personer med lägre utbildning är också låg där hälsolitteracitet kan vara en förklaring i sambandet mellan dålig hälsa och låg utbildningsnivå (6). Låg kunskap kring hälsolitteracitet kan vara ett hinder för tillgång till hälsoinformation, sjukdomsförebyggande och hälsovård. Världshälsoorganisationen ser funktionshinder som en global folkhälsofråga, ett av målen i den globala handlingsplanen är att avlägsna hinder och förbättra tillgängligheten till hälsovårdstjänster för målgruppen(7).

Träningsinterventioner för personer med IF visar lovande resultat, men förmågan att upprätthålla träningsrutinerna efter en interventionstid visar mindre lovande resultat. Under en interventionsperiod ingår allt; deltagarna behöver inte betala för tillgång till utbildning, transportfrågor löser sig och de får stöd från personalen. Följaktligen är de hinder som förklarats tidigare inte närvarande. Men när en projektperiod avslutas är de ekonomiska begränsningarna och transportfrågorna ofta närvarande igen. Lösningar som begränsar hindren och förbättrar möjligheterna måste undersökas ytterligare.

Innovativa lösningar

Merparten av forskningen om träning för personer med IF har gjorts i labbmiljö eller liknande. Detta kräver ofta resor och mycket planering. Några innovativa lösningar har dock undersökts. Till exempel påminnelser till sin smartphone för fysisk aktivitet och hälsoundervisning för målgruppen via en app i telefonen.

Däremot, så vitt vi vet, har inga tidigare studier undersökt internetbaserad träning för målgruppen, vilket skulle förhindra några av de barriärer vi ser för träning och därmed bidra till ett mer tillgängligt sätt att vara fysiskt aktiv på.

Från forskning ...

Mellan september och december 2020 genomfördes en studie i Region Jämtland-Härjedalen för att öka nivån av fysisk aktivitet och förbättra hälsan för personer med IF. Fyra av åtta kommuner i regionen deltog i studien, totalt 27 medborgare med IF boende på gruppboende. Under 12 veckor tillhandahölls ett internetbaserat träningsprogram anpassat för personer med IF. Deltagarna genomförde träningen tre gånger i veckan á 50 min, enligt WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet.

Denna ganska enkelt genomförda studie resulterade i att 85 procent av deltagarna fullföljde alla 12 veckor av träning. Vi såg en signifikant minskning av fettmassan hos deltagarna och en vilja att vara fysiskt aktiv. Dessutom minskade midjemåttet betydligt och deltagarna rapporterade bättre sömnvanor och mindre stillasittande tid.

... till praktiskt genomförande

Som nämnts ovan; om forskningsresultaten i denna studie inte tas om hand, skulle deltagarna förmodligen fortsätta med sitt liv som innan studien startade, med mer stillasittande tid, sömnsvårigheter och en växande övervikt.

Detta är dock ett utmärkt exempel på att gå från vetenskap till praktik. Hälsoteamet i den största kommunen i regionen fick information om projektet och nu, i mars 2021, är denna typ av träning på väg att implementeras i de dagliga aktiviteterna för personer med IF.

En observation från studien och en nyckel till framgång är att ha baslinjemätningar och att sedan följa upp mätningarna efter träningen. Därför kommer hälsoteamet att inkludera det i det kontinuerliga arbetet. I pilotstudien ingick fyra gruppbostäder från den här kommunen och för följande utvecklingsprojekt kommer 92 boenden att erbjudas träning.

Detta kommer inte att förändra hälsan dramatiskt för personer med IF, men det är i rätt riktning för ett mer tillgängligt sätt att vara fysiskt aktiv på och därmed mindre ojämlikhet i hälsa.

Referenser

1. Bhaumik S, Watson JM, Thorp CF, Tyrer F, McGrother CW. Body mass index in adults with intellectual disability: distribution, associations and service implications: a population-based prevalence study. J Intellect Disabil Res. 2008;52(Pt 4):287-98.
2. World Health Organization. The World health report 2000 : health systems : improving performance. Geneva; 2000.
3. Elinder LS, Bergstrom H, Hagberg J, Wihlman U, Hagstromer M. Promoting a healthy diet and physical activity in adults with intellectual disabilities living in community residences: design and evaluation of a cluster-randomized intervention. BMC Public Health. 2010;10:761.
4. Baciu A, Negussie Y, Geller A, Weinstein JN. Communities in Action: Pathways to Health Equity. In: Baciu A, Negussie Y, Geller A, Weinstein JN, editors. Communities in Action: Pathways to Health Equity. Washington (DC)2017.
5. Bodde AE, Seo DC. A review of social and environmental barriers to physical activity for adults with intellectual disabilities. Disabil Health J. 2009;2(2):57-66.
6. van der Heide I, Wang J, Droomers M, Spreeuwenberg P, Rademakers J, Uiters E. The relationship between health, education, and health literacy: results from the Dutch Adult Literacy and Life Skills Survey. J Health Commun. 2013;18 Suppl 1:172-84.
7. World Health O. Global action plan on physical activity 2018–2030: more active people for a healthier world. Geneva: World Health Organization; 2018 2018.