Forskarnas råd vid utförslöpning – tvärtemot vad de flesta tror

Forskningsstudien påbörjades redan 2017 på Sports Tech Research Centre. David Sundström, Markus Kurz och Glenn Björklund är några av de forskare som varit engagerade i studiens olika faser vid forskningscentret. 

– Vi har främst tittat på två saker. Det ena är biomekaniken i löpsteget där vi analyserat benens rörelse. Vi har även kollat på hur mycket energi man gör av med vid löpning i relation till fart och lutning, berättar David.

Forskarna har utgått från olika scenarier med tre lutningar: fem respektive tio graders nedförslutning samt löpning på plant underlag. Samtliga lutningar löptes av testpersonerna i en lägre fart samt en högre fart som representerade tävlingshastighet vid långa stiglopp. De olika förutsättningarna simulerades på löpbandet i vindtunneln på Sports Tech Research Centre. Testerna har genererat stora mängder data som därefter analyserats.

– Det vi sett är att löpningen i fem graders utförslutning är mer energieffektiv i den högre farten än i den lägre. När det är brantare tycks det vända. Då har vi noterat att det förbrukas mindre energi vid en lägre hastighet. Det som sticker ut i våra tester är skillnaden av energiförbrukning vid låg och hög hastighet i olika lutningar, säger David.

– I den här typen av studie vill vi försöka komma med praktiska råd till tränare för att visa vad resultaten kan användas till.  I det här fallet ser vi till exempel att i brant nedförslutning lönar det sig för löparen att hålla en lägre fart, inflikar Markus.

Forskning med hjälp av modern Hollywoodteknik

Infraröda kameror spelade in testpersonernas rörelser på löpbandet i vindtunneln.

I försöken som studien baseras på använde sig forskarna av ett avancerat kamerasystem med infraröda kameror. Tekniken, som även kallas ”3D-motion capturing”, nyttjas flitigt i filmvärlden för att spela in mänskliga rörelser som sedan utförs av animerade karaktärer. Filmen Avatar från 2009 är ett sådant exempel.

– Det är nästan samma sak som vi gör. Vi använde oss av tekniken för att bestämma knä- och höftvinklar. Allt är tidsstämplat så vi kan beräkna hastigheter och vinklar när foten sätts ner på marken. Det som framgick ur vår studie är att lutningen främst påverkade knävinkeln medan löpfarten påverkade höftledens vinkel, vilket vi också hade förväntat oss, berättar David.

Det pågår även en uppföljande studie i samarbete med Nationellt vintersportcentrum där Glenn Björklund numera jobbar. Där genomförs liknande tester med fler individer för att undersöka om de initiala resultaten fortfarande står sig.

– För atleter och tränare är det här jätteviktigt. Vi har sett vissa mönster i rörelsen på ben och knän som vi tror har att göra med att man vill undvika alltför stor belastning i lederna. Det är egentligen inte något den här studien fokuserar på, men vi tror att det kan vara viktigt för att kunna hålla sig skadefri och det är något vi gärna vill undersöka vidare, avslutar David.

Läs artikeln som beskriver forskningsstudien och resultaten.