Hur banker drivs utifrån kapital‑ och likviditetsperspektiv

Ons 05 feb 2020 16:03

Den 3 februari höll Torbjörn Jacobsson en spännande föreläsning om finansiell reglering och tillsyn för studenter på ekonomprogrammet vid Mittuniversitetet.

Torbjörn Jacobsson
Genom ett experiment med hjälp av färgade legobitar fick fyra studenter testa på hur det är att driva bank utifrån de rådande kapital- och likviditetsperspektiv som finns idag. I övningen fick studenterna prova på att hantera en förenklad balansräkning i en bank. Kassa och utlåning som tillgångar samt eget kapital och inlåning på skuldsidan. De insåg att banken behöver en likviditetsreserv och att utlåningen inte får växa för fort relativt eget kapital, förklarar Torbjörn Jacobsson.

Finansiella företag, som banker och försäkringsbolag, måste leva upp till omfattande krav på sin verksamhet. Det handlar om komplexa och detaljerade regelverk. Finansinspektionen kontrollerar sedan att det här regelverket följs, förklarar Torbjörn Jacobsson, som till vardags arbetar som CGO på Avida Finans. Den senaste finanskrisen (2008) har haft en stor påverkan på utvecklingen av de här regelverken, vilket lett till att regelverken blivit mycket mer omfattande och detaljerade.
− I branschen har det kallats för en tsunami-våg av reglering, det är bara det att vågen inte riktigt verkar ta slut. Nu väntar vi på nästa bankpaket från EU som ska komma under våren och träda ikraft 2021/2022. Så än är det inte slut.

Varför är det viktigt att de efterlevs?
−Inom bank har vi stora samhälliga skyddsvärden, vi förvaltar spararnas pengar och de är skyddade med en insättningsgaranti från staten samt att storleken på bankernas balansräkningar är nästan 4 gånger BNP. En finanskris påverkar hela statsbudgeten, därför finns reglerna och därför ska vi alltid följa dom.

Vad skulle hända utan den här kontrollen – vad är värsta tänkbara senario?
−Ett riktigt dåligt scenario utan regler skulle vara att bankernas ägare tar mycket stora risker med spararnas pengar och att förlusterna i en t ex fastighetsprisbubbla skulle innebära att alla stora banker går omkull, staten har inte råd att täcka upp förlusterna och spararna förlorar alla sina pengar. Det skulle bli en ordentlig katastrof för Sverige. 


Rekommenderat

Sidan uppdaterades 2020-02-05