Försäkringsbranschen och klimatförändringarna

Vissa hävdar att försäkringsbranschen är den bransch som kommer att drabbas hårdast av de förväntade väderförhållandena som följer i klimatförändringars spår. En nyckelfråga för ett klimatanpassat tryggt framtida boende och i fokus för denna studie är bostadsägares egna uppfattningar om de risker klimatförändringar medför och hur dessa kan förebyggas.

Genom att öka den enskildes ansvarstagande och förebyggande insatser kan man begränsa kostnaderna både för individen själv, och för offentliga och privata aktörer. De flesta människor tycks idag vara beredda att betala för säkerhet, men i vilken utsträckning och för vad är oklart. I Sverige har en väldigt liten andel av befolkningen ekonomisk möjlighet att sprida sina privata risker relaterade till boende via kapitalmarknaderna och därför är de flesta hänvisade till en försäkring med fast premie motsvarande det förväntade värdet.  I ett samhälle där ansvaret för personlig trygghet i allt större utsträckning individualiseras är det också viktigt att belysa dessa frågor utifrån frågan om försäkringsskydd på lika villkor.

Det är sedan länge känt att en individs ålder, kön, utbildningsnivå, ursprung etc. påverkar både riskuppfattning och riskbeteende. När vi studerar hur bostadsägare förhåller sig till klimatrelaterade risker i det egna hemmet är det därför viktigt att ta hänsyn till strukturer som inte bara påverkar riskuppfattningar och riskbeteenden utan som också formar människors vardagsliv på en övergripande nivå.

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om hur bostadsägares riskuppfattningar, riskbeteenden och betalningsvilja/förmåga i relation till förväntade klimatförändringar kan påverka försäkringsbranschen. Projektet består av två delstudier; en nationell enkät och en intervju- och observationsstudie där familjer besöks i sina hem och får berätta om sitt klimatarbete. Projektets sista år inleds med en workshop där resultaten från de två delstudierna kritiskt granskas, diskuteras för att sedan fogas samman för att skapa en helhetsbild. Här diskuteras framför allt de konsekvenser som bostadsägarnas riskuppfattning, riskförståelse och riskbeteenden kan få för försäkringsbranschen.

Resultat

Resultaten från den första delstudien visar bl.a. att svenskarna är medvetna om klimatförändringen men inte särskilt oroliga eller aktiva vad gäller anpassningen till ett förändrat klimat. Människor är positiva till privata försäkringar och kan tänka sig att teckna klimatrelaterade försäkringar, men relativt få känner till om deras försäkringar täcker skador som kan uppstå på grund av naturolyckor föranledda av ett förändrat klimat. Småhusägare är positiva till individuell prissättning på försäkringar snarare än kollektiv prissättning. Resultaten visar även att allmänheten anser att stat, kommun och försäkringsbolag har ett större ansvar än den enskilde individen.

Resultatet från det andra delprojektet visar bl.a. att skillnader i ekonomiska tillgångar, utbildningsnivå, kön, och vart man bor påverkar hur människor uppfattar och hanterar klimatrelaterade risker. Ett exempel är att män med hög utbildning eller hantverksskicklighet och förhållandevis god ekonomi beskriver sig i högre grad än andra som väl förberedda att såväl förebygga som att hantera dessa risker. Lågutbildade kvinnor i riskutsatta områden och personer med svag hälsa är grupper som däremot kan vara särskilt sårbara eftersom de riskerar att vare sig ha kunskap om eller ekonomiska resurser för att på egen hand förebygga och hantera riskerna. För dem kan det vara särskilt viktigt med samhälleliga insatser i syfte att stärka skyddet för småhusägare

Ett intersektionellt perspektiv

De intersektionella analyserna visar på vikten av att se hur kombinationer av t.ex. vart man bor, kön och ekonomiska tillgångar skapar olika sätt att förstå och förhålla sig till risker relaterade till bostaden, vilket också ger olika förutsättningar att skydda sig mot och hantera risker. Denna analys inkluderar inte enbart allmänheten utan även försäkringsbranschen liksom forskarna själva, där kritiska frågor om vad branschens engagemang innebär för samhällets utveckling och utformning.

SLUTSATSER

Ansvar är centralt för hur människor agerar men det finns relativt lite forskning på området. Detsamma gäller kritiska och intersektionella perspektiv på försäkringsbranschens roll i klimatförändringen. Utifrån projektets resultat har tre frågor för vidare forskning formulerats:

• Hur kan försäkringsbolagen agera för att småhusägare och andra försäkringstagare i riskutsatta områden ska vidta förebyggande åtgärder för att begränsa klimatrisker?
• Hur kan försäkringsbolagen utforma villkoren för klimatrelaterade försäkringar så att småhusägare och andra försäkringstagare ska vara villiga att teckna sådana?
• Hur kan försäkringsbolagen beakta småhusägares och andra försäkringstagares uppfattning att individuell prissättning på försäkringar kan vara att föredra framför kollektiv prissättning?

Läs mer
• Kunskapsöversikt: http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1059520/FULLTEXT01.pdf