Risk och makt i den offentliga diskursen

Bränder förekommer regelbundet i Sverige, men skogsbranden som eldhärjade boreala skogar under augusti månad 2014 var, till omfattning och intensitet, den största på minst fyra årtionden. Mer än 150 kvadratkilometer mark förkolnades, ett människoliv gick till spillo och tusentals människor evakueras från sina hem. 

Vi vet redan att media spelar en avgörande roll både vid framställningen av och kommunikationen om risker. Media kan dock få ett ännu större inflytande om allmänheten inte anser sig få tillräcklig information från ansvariga myndigheter och organisationer, vilket var fallet i Sverige under sommaren 2014.

Det är uppenbart att Sveriges beredskap inte var tillräcklig. Genom att kritiskt analysera rapporteringen i massmedia kan vi belysa riskdiskursens utveckling, kampen om diskursiv legitimitet samt även skiften i argumentationen i syfte av stärka eller försvaga vissa aktörers och åtgärders legitimitet i förhållande till katastrofen. Därigenom kan maktförhållanden som uttryckts genom språket kring riskbedömning och skuldbeläggning spåras. Ett sådant perspektiv öppnar, enligt Wardman, upp för frågeställningar kring hur föreställningar om att risker ’begränsar vad som är möjligt att tänka och säga vid ett givet tillfälle, vilket syfte detta tjänar och vilka det gynnar?” (2008: 1633). Ett kritiskt perspektiv är centralt för att säkerställa att frågor om ideologi, konflikt och makt tas med i bedömningen. På så vis riktas uppmärksamheten mot frågor som till exempel den betydelse som en risk tillskrivs, de former av förståelse som används i syfte att legitimera risker samt konsekvenserna för olika samhällsaktörer.

Artiklar från tre olika dagstidningar kommer att användas inom projektet: en nationell morgontidning (Dagens Nyheter), en kvällstidning (Aftonbladet) och en lokaltidning (Sala Allehanda). Samtliga från skogsbrandsperioden 2014-08-01 till 2014-08-31.