Riktiga vykort
Har du liksom jag appen Riktiga vykort installerad på din smartphone?
Har du liksom jag appen Riktiga vykort installerad på din smartphone? Med den kan jag själv ta bilder som förvandlas till vykort av PostNord som dessutom ser till att vykortet landar i fysisk form på hallmattan hos mina vänner och min familj. Oftast har jag skickat turistvykort från resor och någon gång krya-på-dig-hälsningar.
Riktiga vykort är dock långtifrån något nytt hittepå även om det digitala formatet är det. Redan i början av 1900-talet kunde man trolla fram vykort med fotografier som man tagit själv. Bilden ovan är tagen hemma i köket hos ”familjen Hasslund” i Selsjön år 1910.
Vykortet har skickats till fru Karin Molander i Wifsta och är daterat den 11/3 1910. Arvid som undertecknat kortet berättar vilka som är med på bilden: ”här skall ni få se familgen hassllund vi är nu församlade i köket på kväll kvisten gubben med sjäget är hassllunds svär far och den andra som sitter bakan för heter björner och är handlande. många hälsningar från os arvid”. En liknande bild och och hälsning skulle antagligen också kunna skickas digitalt idag. Kanske som ett MMS eller över Messenger?
Om groupien hemma i köket i Selsjön var allt annat än stajlad så är namnsdagskortet med bild på kafferepet avsänt från Fru Gustavsson i Skönsberg, Sundsvall betydligt mer uppstyrt. Kortet är daterat 21/8 1916 med texten ”Hjärtlig gratulation på Josefinadagen av Fru Gustavsson”. Här vet vi också vem som tagit bilden. Det är en professionell fotograf som heter Jenny Lind.
Äkta fotovykort - Real photo postcards
Det tidiga 1900-talets ”riktiga vykort” kan kallas för äkta fotovykort. På engelska kallas de för real photo postcards. På engelskpråkiga Wikipedia hittar man en definition av real photo postcards som tar fasta på hur vykorten framställts. De är framkallade på vykortspapper istället för att vara litografiskt framställda eller tryckta. I nuläget väljer jag att definiera äkta fotovykort både utifrån framställningssätt, producent och motiv och menar att ett äkta fotovykort är framkallat på vykortspapper med förtryckt adressida i liten upplaga. De är ofta framställda av amatörer och kan skildra både vardag, fest och arbete.
De äkta fotovykortens historia är i stort sett oskriven. På amerikanskt område finns ett dock ett antal volymer där man samlat och gett ut ett stort antal vykort, exempelvis boken ”Folk Photography. The American Real-photo Postcard” (Sante 2009).
Det blev enkelt att framställa egna vykort då Kodak 1903 introducerade the No 3A Folding Pocket Kodak. Kameran var designad/framtagen för vykortsstora bilder – vilket gjorde att allmänheten kunde ta vykort och framkalla dem på vykortspapper. Jag vet dock ännu inte när kameran introducerades i Sverige. Att den också använts här blir tydligt av det fotografi av en kamera som man kan hitta på Digitalt museum, hämtad från Bohusläns museum.
Dagens och gårdagens riktiga vykort
Det tycks finnas en hel del skillnader mellan dagens turistvykort i appen ”Riktiga vykort” och de äkta fotovykorten från det tidiga 1900-talet. Bland annat vad gäller motivval och vykortens färdväg. Vykortsmotivet på gårdagens äkta fotovykort skildrar inte främmande platser som man besökt som turist utan avsändaren visar istället upp sin lokala miljö. En glimt av vardagslivet i ett kök i Selsjön, eller helgdagens kaffekalas.
Vykort med arbetare i svägerskans fotoalbum. Vilka är det? Och vad gör dom?
Män i arbete tycks också vara ett vanligt motiv på korten. Vilka männen på bilden ovan är vet jag inte. Inte heller var det är taget. Men vi kan anta att det är taget runt järnvägssamhället Trehörningsjö i Ångermanland. Jag hittade det i min svägerskas fotoalbum med kort och några vykort från det tidiga 1900-talet. Vykortet med arbetarna är inte postgånget, dvs. det har inte skickats. De äkta fotovykorten trycktes i liten upplaga och producenten behöll antagligen ofta ett eller flera exemplar av vykorten som aldrig sändes. Det är nog anledningen till att man kan hitta många äkta fotovykort som inte är postgångna.
Gårdagens riktiga vykort tycks inte heller ha färdats så långa sträckor. Groupien i köket är skickad från Selsjön i Ångermanland till Vivsta i Timrå i Medelpad, knappt 12 mil resväg. Namnsdagskortet är skickat inom Sundsvall. Kanske skickades korten främst till familj och vänner? I närområdet? Det återstår att utreda.
Ett titthål in i vardag, helg och arbete
Vad är det då som gör dessa äkta fotovykort från tidigt 1900-tal så intressanta? Jo. De återger ofta byggnader, miljöer och sammanhang som annars inte dokumenterats och blir på så sätt ett unikt titthål in i både det samtida vardagslivet, arbetslivet och helgfirandet. Vykortens bild och text bär på berättelser om det moderna ur enskilda individers perspektiv. Att bära vatten var en daglig, tung och krävande syssla för kvinnorna innan man som idag bara behöver vrida på kranen. Rutinarbete är sällan dokumenterat, men på vykortet ovan, hämtat ur Elin Hydéns brevkortsalbum är vattenbärandet synliggjort (Sundsvalls museum).
I en förstudie har vi tillsammans med Sundsvalls museum och privatsamlaren Bengt Hammarberg digitaliserat 4 000 vykort från Medelpad. Bland dessa finns det uppskattningsvis 200 äkta fotovykort. Vi hoppas kunna komplettera denna samling med hjälp av andra vykortssamlare.
Ett kommunikationsetnografiskt grepp om de äkta fotovykorten
Förutom att de äkta fotovykorten är intressanta ur både historiska och lokalhistoriska perspektiv finns det många kommunikationsetnografiska frågor som jag vill söka svar på med hjälp av detta material. För det första undrar jag över det sociala sammanhanget. I vilka sociala sammanhang producerades och sändes korten? För enkla hälsningar som i Selsjön? Som namnsdagskort eller andra gratulationskort? Eller för andra sociala syften?
För det andra undrar jag över vilka. Vilka var de som producerade och skapade dessa äkta fotovykort? Var det alla sociala grupper som hade möjlighet att både producera och skicka vykorten? Alla åldrar? Lika vanligt i stad som på land?
Och för det tredje är förstås valet av vykortsmotiv intressant. Avsändaren själv tycks ofta vara avbildad. Hur väljer man att visa upp sig? Hur vill man bli identifierad? Hur-frågan ropar också på svar. Alltså hur produktionen av korten gick till. Var det vanligen fotografer som Jenny Lind som dokumenterat kaffekalaset? Eller var det någon entusiastisk amatörfotograf som skaffat en vykortskamera och själv kunde framkalla vykort? Är det så vykortet i Selsjön tillkommit? Eller hur gjorde man? Var det en småskalig produktion som initierades av enskilda? Eller var det en mer storskalig kommersiell produktion?
Några referenser
Man kan läsa om amerikanska real photo postcards i artikeln Alden, Todd 2005. And we lived where dusk had meaning. Rembering real photo postcards. I: Laetitia Wolff 2005 (ed.) , Real Photo Postcards. Unbelievable Images from the Collection of Harvey Tulcensky. s. 6–10. Vill man veta mer om kvinnliga fotografer under tidigt 1900-tal kan man läsa tidskriften Västerbotten 1982:1.