Rester från ölproduktion och skogsindustri blir matsvamp
I ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Sundsvall testas just nu olika typer av svampar för att undersöka hur de kan livnära sig på restmaterial från brygg- och skogsindustrin. Förhoppningen är att kunna producera ätbara svampar för våra matbord inom en snar framtid.
Firoz Shah är en av de forskare som ingår i forskningsprojektet FoodTech – Fermentering av skogens restmaterial för framtidens mat och foder. Han har flera års erfarenhet av att framställa svampkroppar i labbmiljö och jobbar nu med att odla fram shiitake, ostronskivling och kungsmussling ur olika typer av restprodukter som annars skulle ha gått till spillo.
– Det är en utmaning att odla svampkroppar i labbmiljö. För att svamparna ska växa krävs rätt förutsättningar, eftersom de är ljus-, fukt- och temperaturkänsliga. I vårt nuvarande labb behövs en hel del manuell hantering, inte minst för att upprätthålla rätt fuktighet, berättar Firoz.
Ett odlingsskåp för svampar, där luftfuktighet, temperatur och ljus anpassas för optimal tillväxt.
Ett av målen med forskningen är att se hur stor andel avfall, i detta fall så kallat drav som är en restprodukt från ölbryggning, går att konvertera till mat. Forskarna blandar dravet med träspån, som också är en restprodukt, i detta fall från skogsindustrin. Eftersom svampar är vana vid trämaterial lämpar det sig väl för testerna som bedrivs i labbet.
– När vi lyckats med att odla fram svampkroppar vill vi även mäta hur många kilo matprodukter det går att utvinna ur avfallet. Genom att skala upp testerna i våra labbmiljöer hoppas vi kunna effektivisera produktionen och öka kvoterna av ätbara produkter, säger Firoz.
Firoz Shah, som är mikrobiolog och biokemist, visar upp några av de svampar som han har odlat i sitt labb.
Forskningen knyter an till ett annat projekt vid Mittuniversitetet, BioRem Fiber, där ett av målen är att kunna rena fiberbankar utmed våra kustremsor med hjälp av olika typer av biologisk rening, genom att använda olika svamparter, jästar, bakterier, plantor och alger. Fiberbankarna innehåller, till skillnad från restprodukter från exempelvis ölproduktion, skadliga ämnen som tungmetaller och organiska miljögifter.
Påsar med torkat drav, en biprodukt från framställandet av öl från Brygglabbet, ett i projektet medverkande lokalt bryggeri.
– Vi jobbar just nu med att försöka konvertera avfall till något användbart – som matprodukter. I nästa steg testar vi att odla svamp ur fiberbankmaterial. Det är svårare eftersom vi vet att materialet innehåller giftiga ämnen, men vi vill undersöka om svamparna kan bryta ner de organiska gifterna och om de tar upp de giftiga tungmetallerna. Vi har en del positiva resultat med oss från testerna med bryggeriavfallet och vi ser fram emot att utveckla våra tester ytterligare, avslutar Firoz.