Sametingsväljarnas förtroende för Sametinget och övriga samhällsinstitutioner

Samtidigt visar de väljarundersökningar som genomförts inför valen till Sametinget såväl 2013, 2017 och 2021 att en majoritet av den samiska väljarkåren efterfrågar ett ökat samiskt självbestämmande. Resultaten visar att den samiska väljarkåren uttryckligen vill att Sametingets inflytande ska öka, framför allt i frågor som rör samisk kultur, språk och duodji (slöjd/konsthantverk) men även när det gäller naturresurser som mineral, jakt och vindkraft.

Det är viktigt att det både finns ett förtroende för samhällets olika institutioner och en tillit till andra människor i allmänhet, eftersom det gör att beslut kan fattas smidigare, att människor mår bättre och det bidrar till social sammanhållning. I en internationell urfolkskontext vet vi att marginalisering såväl politiskt som socialt är en realitet för många urfolk och att det finns ett upplevt avstånd till samhällsinstitutionerna. Någon motsvarande tendens hos den samiska väljarkåren har vi dock inte funnit, tvärtom är förtroendet för exempelvis regering och riksdag högt bland de samiska väljarna. 

I den här studien har Ragnhild Nilsson och Tim Segerberg analyserat resultatet från 2021 års väljarundersökning när det gäller Sametingsväljarnas förtroende för Sametinget och för andra samhällsinstitutioner. Vad har vi då funnit?

Tidigare forskning har visat att förtroendet för Sametinget är väldigt lågt hos väljarna där endast 17 procent av väljarna i 2013 års väljarundersökning uppgav att de hade ett stort eller mycket stort förtroende för Sametinget 2017 hade den siffran ökat till 28 procent, men det är fortfarande ett lågt förtroende för Sametinget i jämförelse med andra institutioner i Sverige, som regering och riksdag, eller i jämförelse med den norska väljarkårens förtroende för det norska Sametinget. Det låga förtroendet för Sametinget skulle kunna förklaras med att väljarna upplever att Sametinget inte kan tillvarata väljarkårens intressen. Eftersom många av väljarna, oberoende av om de har högt eller lågt förtroende för Sametinget – eller till och med mycket litet förtroende för Sametinget – vill öka Sametingets inflytande i flera frågor, visar tidigare forskning att förtroendet för Sametinget hänger samman med att tinget inte har tillräckligt med maktbefogenheter eller tillräckligt med självbestämmande i de frågor som är viktiga för väljarna. 

När det blivit 2021 har förtroendet ökat ytterligare, till 32 procent. Det är inte en lika stor ökning som mellan tidigare år, men ändå en ökning. Motsvarande ökning ser vi i svaret på en annan av väljarundersökningens frågor, nämligen den om hur nöjd man som väljare är, på det hela taget, med det arbete Sametinget gör. Frågan och svaren är uppdelad i Sametingets administrativa funktion (myndighetsuppgifter) och Sametingets funktion som folkvald representant för det samiska folket i Sverige (plenum). Här ser vi att andelen som är mycket eller ganska nöjd med hur Sametinget som myndighet fungerar har ökat från 22 procent år 2013 till 39 procent år 2021. Motsvarande siffra för den folkvalda delen är 30 respektive 37 procent. Detta medför såklart att andelen väljare som inte är särskilt nöjda eller inte alls nöjda med hur Sametinget fungerar har minskat, från 51 procent till 34 respektive 37 procent för båda av Sametingets funktioner. Detta visar dels att Sametingets väljare inte gör någon stor åtskillnad mellan Sametinget som myndighet eller som folkvalt organ, nöjdheten med båda funktionerna har ökat. Dels är det ökade förtroendet och nöjdheten med Sametinget ett tecken på att stödet för Sametinget ökar vilket indikerar att Sametinget uppfattas som viktigare av väljarna. Detta ser vi även genom att valdeltagandet ökar. 

Mellan åren 2013 och 2017 ökade sametingsväljarnas förtroende för andra samhällsinstitutioner.  Från att ha haft ett institutionellt förtroende i nivå med landet i stort, uppvisade då sametingsväljarna ett betydligt högre förtroende för nästan samtliga av dessa institutioner. Vid 2021 års väljarundersökning är förtroendet för regeringen konstant på 42 procent. I SOM-undersökningen 2023, som undersöker hela befolkningen, var motsvarande siffra 32 procent. Förtroendet för riksdagen har sjunkit något hos Sametingsväljarna från 44 procent till 41 procent, men fortfarande är stödet för både regering och riksdag högre hos sametingets väljare än bland väljarna i stort, där 38 procent har ett stort förtroende för riksdagen. Det stora trendbrottet ser vi just i förtroendet för Sametinget och väljarna har nu för första gången ett högre förtroende för Sametinget än för kommunerna. 

Vi har tidigare sett att en faktor har varit särskilt viktig när det gäller att förklara sametingsväljarnas positionering i olika frågor, nämligen grad av social integration i det samiska samhället och det har även varit denna grupp som varit mest missnöjda med hur demokratin fungerar i Sametinget och har haft störst andel som har lågt förtroende för Sametinget. Det vi nu ser är att förtroendet för Sametinget och nöjdheten med demokratin ökar i denna grupp och att förtroendeskillnaderna mellan grupperna minskat. 

Då förtroendet för Sveriges regering och riksdag över tid uppvisar en hög stabil nivå, kan det vara så att förtroendet för Sametinget påverkas mer av hur det samepolitiska läget är. 2013 års undersökning följde efter en stökig politisk period i Sametinget, med många förändringar på styrelseordförandeposten, vilket kan ha påverkat det låga förtroendet vid denna tidpunkt. De två följande mandatperioderna har varit mer stabila vilket medför att förtroendet går upp, samtidigt som förtroendet förändras mest hos de väljare vars parti innehaft den politiska makten. Ur denna aspekt blir det intressant att följa resultatet av 2025 års väljarundersökning, kommer förtroendet öka bland Jakt- och fiskesamernas väljare?

Avslutningsvis, är det viktigt att poängtera att förtroende för institutioner och hög tillit till andra människor påverkar hur enkelt det är för de politiska institutionerna att få genomslag för sin politik och kunna förverkliga politiska beslut. För att politiska beslut ska kunna genomföras i praktiken behöver medborgarna både känna förtroende för att de politiska institutionerna fattar beslut som är till medborgarnas bästa och känna att man är beredd att bidra till att besluten kan implementeras. När vi nu ser att förtroendet för Sametinget ökar så tyder det, tillsammans med det ökade valdeltagandet, på att betydelsen av Sametinget som folkvalt organ ökar hos den samiska väljarkåren.