Anders Henriksson

Spara favorit

Bakgrund

UTBILDNING
Läkarexamen, Umeå universitet, 1981
Ekonomexamen, Umeå universitet, 1985
Specialistkompetens i allmän kirurgi, 1987
Doktorsexamen i kirurgi, Uppsala universitet, 1997
Specialistkompetens i kärlkirurgi, 2007
Specialistkompetens i klinisk kemi, 2010

YRKESKARRIÄR
Forskarassistent/amanuens, inst för medicinsk kemi, Umeå universitet, 1977-1981
Underläkare, kirurgkliniken, Sundsvall sjukhus, 1981-1987
Specialistläkare, kirurgkliniken, Sundsvall sjukhus, 1987-1992
Överläkare, kirurgkliniken, Sundsvall sjukhus, 1992-2007
Specialistläkare/Överläkare, Laboratoriemedicin, Sundsvall sjukhus, 2006-
Docent i kärlkirurgi, Uppsala universitet, 2009-
Adjungerad professor i klinisk kemi, Mittuniversitetet, 2013-

FÖRTROENDEUPPDRAG
Biobanksansvarig, Laboratoriemedicin Västernorrland, 2008-
Biobankssamordnare, Landstinget Västernorrland, 2008-
Vävnadssamordnare, Landstinget Västernorrland, 2009-
Kontaktperson för ”Klinisk forskning i landstinget” (SKL), Landstinget Västernorralnd 2010-

FACKTIDSKRIFTUPPDRAG
Editorial board member of American Journal of Cardiovascular Disease and American Journal of Biochemistry. Återkommande referee uppdrag åt två medicinska tidskrifter: Thrombosis Research and Atherosclerosis.

DOKTORSAVHANDLING
Anders E Henriksson. Haemostatic response in upper gastrointestinal bleeding and the influence of blood transfusion: a clinical and experimental study. Acta Universitatis Upsaliensis, Comprehensive summaries of Uppsala dissertations from the Faculty of Medicine, 1997, ISBN 91-554-3912-8.

Forskningsområden

Började sin forskarkarriär vid Umeå Universitet. Under ledning av professor KG Paul, vid institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, isolerade han ett enzym i mjölk (laktoperoxidas) som anses ha betydelse för infektionsförsvaret framför allt hos spädbarn (FEBS 1980). Av professor Paul lärde han sig grunderna i experimentell forskning såsom vikten av att ha relevanta kontroller mm. Han fick på ett grundligt sätt lära sig använda metoder för enzymaktivitetsmätning och renframställning av protein. Dessa kunskaper från grundforskningen har han senare även tillämpade i sin kliniska forskning.
Efter läkarexamen fortsatte han sin forskning i Sundsvall vilket ledde till en doktorsavhandling vid Uppsala Universitet, med professor David Bergqvist vid institutionen för kirurgi som huvudhandledare. Avhandlingen bygger på 6 delarbeten vilka belyser det hemostatiska svaret vid övre gastrointestinal blödning samt effekten av en restriktiv inställning till blodtransfusion vid detta tillstånd (Diss 1997). Han har också publicerat ytterligare ett arbete som rör hemostasen vid övre gastrointestinal blödning (J Int Med 1999). Bakterien Helicobacter pylori och ASA/NSAID läkemedels roll vid uppkomsten av blödande ulcus har han studerats i samarbete med professor Torkel Wadström, institutionen för medicinsk mikrobiologi vid Lunds Universitet, vilket resulterat i 2 publikationer (Eur J Gast Hepat 1995, Scand J Gast 1998). I en sammanställning av kliniska data från 8 patienter har han belyser ett tidigare ej beskrivet sjukdomstillstånd - spontan pancreasblödning (Word J Surg 2003). Under sin tid som kärlkirurg utvecklade han en enkel operationsmetod för behandling av steal syndrom viket är ett besvärligt tillstånd efter operation av dialysfistel (JVA 2004). Han har dessutom skrivit en review-artikel tillsammans med professor David Bergqvist i ämnet steal syndrom (JVA 2004). Vidare har han i ett arbete tillsammans med bla professor Erik Wilander beskrivit ett unikt case med "carcinoidceller" i ett mjältartäraneurysm (J Clin Path 2007).

Pågående forskning

Under de sista tio åren har hans forskning belyst det hemostatiska och inflammatoriska svaret hos patienter med bukaortaaneurysm med särskilt fokus på dess betydelsen vid ruptur och shock. Han har också undersökt vilken roll mikroorganismer har för uppkomst, expansion och ruptur av bukaortaaneurysm. Under dom senaste åren har han letat efter kemiska biomarkörer i blodet för att förutse rupturrisken hos patienter med små screeningupptäckta aortaaneurysm. Han har då använt en DIGE-MS baserad proteomik strategi. Resultat från dessa studier är under validering. Han har också för två år sedan initierat en studie för att hitta en klinisk användbar blodanalys för diagnostik av lungemboli. Det senast forskningsprojektet som han startat handlar om att hitta kardiogena riskmarkörer vid högintesiv träning för att om möjligt hitta en orsak som kan förebygga plötslig hjärtdöd hos unga idrottsutövare.

Undervisning

Undervisar sedan 2010 i ämnet klinisk kemi samt fungerar som huvudhandledare vid MIUNs biomedicinska analytiker programmet.

Publikationer

Artiklar i tidskrifter

Henriksson, A. E. (2016). S100B and the influence of seasonal variation. Scandinavian Journal of Clinical and Laboratory Investigation, vol. 76: 4, ss. 338-340.  

Piirainen, R. , Englund, E. & Henriksson, A. E. (2016). The impact of seasonal variation of 25-hydroxyvitamin D and parathyroid hormone on calcium levels. Clinical Biochemistry, vol. 49: 12, ss. 850-853.  

Wedin, J. O. & Henriksson, A. E. (2015). Postgame elevation of cardiac markers among elite floorball players. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, vol. 25: 4, ss. 495-500.  

Henriksson, A. E. (2013). The impact of blood component transfusion practices on patient survival after abdominal aortic aneurysm surgery. Vascular and Endovascular Surgery, vol. 47: 1, ss. 38-41.    

Lindqvist, M. , Hellström, A. & Henriksson, A. E. (2012). Abdominal aortic aneurysm and the association with serum levels of Homocysteine, vitamins B6, B12 and Folate.. American Journal of Cardiovascular Disease, vol. 2: 4, ss. 318-22.  

Fransson, M. , Rydningen, H. & Henriksson, A. E. (2012). Early coagulopathy in patients with ruptured abdominal aortic aneurysm.. Clinical and applied thrombosis/hemostasis, vol. 18: 1, ss. 96-9.  

Lindqvist, M. , Wallinder, J. , Bergström, J. & Henriksson, A. E. (2012). Plasma glycosylphosphatidylinositol phospholipase D (GPI-PLD) and abdominal aortic aneurysm.. International Journal of Clinical and Experimental Medicine, vol. 5: 4, ss. 306-9.  

Lindqvist, M. , Wallinder, J. & Henriksson, A. E. (2012). Soluble urokinase plasminogen activator receptor in patients with abdominal aortic aneurysm. Thrombosis Research, vol. 130: 3, ss. 511-513.  

Wallinder, J. , Bergqvist, D. & Henriksson, A. E. (2009). Haemostatic markers in patients with abdominal aortic aneurysm and the impact of aneurysm size. Thrombosis Research, vol. 124: 4, ss. 423-6.  

Wallinder, J. , Bergqvist, D. & Henriksson, A. E. (2009). Proinflammatory and anti-inflammatory cytokine balance in patients with abdominal aortic aneurysm and the impact of aneurysm size.. Vascular and endovascular surgery, vol. 43: 3, ss. 258-61.  

Nyberg, A. , Skagius, E. , Nilsson, I. , Ljungh, Å. & Henriksson, A. E. (2008). Abdominal aortic aneurysm and cytomegalovirus infection.. Journal of Medical Virology, vol. 80: 4, ss. 667-9.  

Nyberg, A. , Skagius, E. , Nilsson, I. , Ljungh, Å. & Henriksson, A. E. (2008). Abdominal aortic aneurysm and infection with CagA positive strains of Helicobacter pylori.. Scandinavian Journal of Infectious Diseases, vol. 40: 3, ss. 204-7.  

Nyberg, A. , Skagius, E. , Englund, E. , Nilsson, I. , Ljungh, A. & Henriksson, A. E. (2008). Abdominal aortic aneurysm and the impact of infectious burden.. European Journal of Vascular and Endovascular Surgery, vol. 36: 3, ss. 292-6.  

Skagius, E. , Siegbahn, A. , Bergqvist, D. & Henriksson, A. E. (2008). Activated coagulation in patients with shock due to ruptured abdominal aortic aneurysm.. European Journal of Vascular and Endovascular Surgery, vol. 35: 1, ss. 37-40.  

Skagius, E. , Siegbahn, A. , Bergqvist, D. & Henriksson, A. E. (2008). Fibrinolysis in patients with an abdominal aortic aneurysm with special emphasis on rupture and shock.. Journal of Thrombosis and Haemostasis, vol. 6: 1, ss. 147-50.  

Nyberg, A. , Skagius, E. , Nilsson, I. , Ljungh, Å. & Henriksson, A. E. (2007). Lack of association between Chlamydophila pneumoniae seropositivity and abdominal aortic aneurysm.. Vascular and Endovascular Surgery, vol. 41: 3, ss. 246-8.  

Henriksson, A. E. , Vancea, E. , Pitkänen, P. , Wilander, E. & Bergqvist, D. (2007). Neuroendocrine tumour cells in the wall of a splenic artery aneurysm.. Journal of Clinical Pathology, vol. 60: 7, ss. 837-8.  

Henriksson, A. E. & Bergqvist, D. (2004). Steal syndrome after brachiocephalic fistula for vascular access : correction with a new simple surgical technique.. Journal of Vascular Access, vol. 5: 1, ss. 13-5.

Henriksson, A. E. & Bergqvist, D. (2003). Spontaneous pancreatic bleeding.. World Journal of Surgery, vol. 27: 2, ss. 187-9.  

Henriksson, A. E. , Nilsson, T. K. & Bergqvist, D. (1999). Thrombomodulin and acute bleeding duodenal ulcer.. Journal of Internal Medicine, vol. 246: 4, ss. 421-2.

Henriksson, A. E. , Edman, A. C. , Nilsson, I. , Bergqvist, D. & Wadström, T. (1998). Helicobacter pylori and the relation to other risk factors in patients with acute bleeding peptic ulcer.. Scandinavian Journal of Gastroenterology, vol. 33: 10, ss. 1030-3.  

Henriksson, A. E. , Nilsson, T. K. & Bergqvist, D. (1996). Bleeding time and concentrations of von Willebrand factor in patients with acute upper gastrointestinal bleeding.. European Journal of Surgery, vol. 162: 8, ss. 627-31.

Henriksson, A. E. , Nilsson, T. K. , Jansson, U. & Bergqvist, D. (1996). Experimental haemorrhage and blood component transfusion in humans : no change in plasma concentration of thrombin-antithrombin complex and plasmin-antiplasmin complex.. Thrombosis Research, vol. 82: 5, ss. 409-15.  

Henriksson, A. E. , Edman, A. C. , Held, M. & Wadström, T. (1995). Helicobacter pylori and acute bleeding peptic ulcer.. European Journal of Gastroenterology and Hepathology, vol. 7: 8, ss. 769-71.

Henriksson, A. E. , Bergqvist, D. , Ljungberg, J. & Hedner, U. (1995). Influence of haemorrhage and blood transfusion on haemostasis. An experimental study in rabbits.. Vox Sanguinis, vol. 68: 2, ss. 100-4.

Henriksson, A. E. , Nilsson, T. K. & Svensson, J. O. (1993). Hypercoagulability in acute bleeding peptic ulcer disease assessed by thrombin-antithrombin III concentrations.. European Journal of Surgery, vol. 159: 3, ss. 167-9.

Henriksson, A. E. , Nilsson, T. K. & Svensson, J. O. (1993). Time course of clotting and fibrinolytic markers in acute upper gastrointestinal bleeding : relation to diagnosis and blood transfusion treatment.. Blood Coagulation and Fibrinolysis, vol. 4: 6, ss. 877-80.

Henriksson, A. E. & Svensson, J. O. (1991). Upper gastrointestinal bleeding. With special reference to blood transfusion.. European Journal of Surgery, vol. 157: 3, ss. 193-6.

Paul, K. G. , Ohlsson, P. I. & Henriksson, A. E. (1980). The isolation and some liganding properties of lactoperoxidase.. FEBS Letters, vol. 110: 2, ss. 200-4.

Artiklar, forskningsöversikter

Bylund, D. & Henriksson, A. E. (2015). Proteomic approaches to identify circulating biomarkers in patients with abdominal aortic aneurysm. American Journal of Cardiovascular Disease, vol. 5: 3, ss. 140-145.    

Henriksson, A. E. & Bergqvist, D. (2004). Steal syndrome of the hemodialysis vascular access : diagnosis and treatment.. Journal of Vascular Access, vol. 5: 2, ss. 62-8.