Tor 02 sep 2021 14:22

Att gå emot en i stort sett vedertagen, folklig sanning, kan vara lite besvärligt. Det vet Svenbjörn Kilander, forskare i historia vid Mittuniversitetet, som i sin forskning kring skogsnäringens utveckling ifrågasätter förekomsten av så kallat baggböleri i Jämtland.

Man med keps sitter i ett kök

Svenbjörn Kilander har, tillsammans med Erik Nydal, Anna Stjernström och Stefan Dalin, tittat närmare på skogsnäringens utveckling på lokal nivå i Norrlands inland under perioden 1850-1906. Det var nämligen under denna period som skogen gick från att vara tämligen värdelös till att plötsligt få ett värde och något man kunde göra sig en förmögenhet på.

Sociala, ekonomiska och politiska följder
I sin forskning tar Svenbjörn Kilander fasta på de sociala och ekonomiska strukturer som förändras under trycket av industrialiseringsprocessen.
– Det händer en massa under den här perioden. Jag går igenom alla försäljningar av fastigheter i åtta byar i tre socknar i norra Jämtland, alla kontrakt som avser avverkningsrätter och alla lån som tagits mot säkerhet i fast egendom. Det som intresserar mig är den samhällsförändring som sker, alltså de sociala, ekonomiska och politiska följderna av att skogen får ett värde. Den kommande rösträtten är till exempel beräknad efter hur mycket skatt man betalar, så det ställer allt på ända, säger han.

Ifrågasätter baggböleri
Det hela började egentligen redan på 1820-talet, menar han, när staten började dela ut enorma arealer skog helt gratis till bönder och nybyggare i Jämtland. Syftet av var att i förlängningen få in mer skatteintäkter, eftersom man räknade med att bönderna skulle börja odla marken och på så sätt tjäna mer pengar. Det visade sig dock att marken i delar av Alanäs, Frostviken och Ström var tämligen oanvändbar som jordbruksmark, så i stället för att odla börjar bönderna sälja av skogen. Det är här som begreppet baggböleri kommer in, ursprungligen från byn Baggböle i Västerbotten, ett begrepp som bygger på föreställningen att de stora skogsbolagen lurade av bönderna fastigheter och avverkningsrätter för spottstyvrar. Men i sin forskning har Svenbjörn Kilanders kommit fram till att verkligheten var oändligt mer komplicerad än så. Dock lever berättelser om baggböleri kvar än idag.

Deltar i forskningsutställning
– Det kanske stämmer i enstaka fall, men vad som snarare händer är att andra bönder köper upp skogen, och vissa av dem blir omåttligt rika på att köpa av sina grannar. Den här motberättelsen punkterar berättelsen om baggböleri. Föreställningarna om baggböleriet bygger på muntliga berättelser, men som forskare är jag hänvisad till skriftliga källor, och då framträder en annan bild, säger han.

Under Miun Research Exhibitions utställning ”Människan i skogen, skogen i människan” kan du ta del av Svenbjörn Kilanders forskning. Utställningen har vernissage klockan 13.00 den 24 september i universitetsbiblioteket på Campus Östersund, i den ”vita kuben”, som tjänstgör som galleri.

Rubriken ”När tiden byttes ut” är också titeln på Svenbjörn Kilanders monografi.

 

 

Sidan uppdaterades 2021-09-02